Read the Gospels in 40 Days
Inledning
1 Många har sökt sammanställa en skildring av de händelser som har inträffat bland oss, 2 så som det har berättats för oss av dem som redan från början var ögonvittnen och Ordets tjänare. 3 (A) Sedan jag noga efterforskat allt från början har även jag bestämt mig för att skriva ner det i ordning för dig, högt ärade Teofilus, 4 för att du ska veta hur tillförlitlig den undervisning är som du har fått.
Löftet om Johannes Döparens födelse
5 På den tiden då Herodes var kung i Judeen[a] fanns i Abias prästavdelning[b] en präst som hette Sakarias. Hans hustru var av Arons släkt och hette Elisabet. 6 Båda var rättfärdiga inför Gud och levde fläckfritt efter Herrens alla bud och föreskrifter. 7 Men de hade inga barn, eftersom Elisabet var ofruktsam och båda var till åren.
8 En gång när turen kom till Sakarias avdelning och han var i tjänst som präst inför Gud, 9 fick han vid prästernas sedvanliga lottning[c] uppdraget att gå in i Herrens tempel och tända rökelseoffret[d]. 10 Vid tiden för rökelseoffret stod allt folket utanför och bad.
11 Då visade sig en Herrens ängel för honom, stående till höger om rökelsealtaret. 12 Sakarias blev förskräckt vid synen och greps av fruktan.
13 Men ängeln sade till honom: "Var inte rädd, Sakarias! Din bön har blivit hörd. Din hustru Elisabet ska föda en son åt dig, och du ska ge honom namnet Johannes. 14 Han ska bli din glädje och fröjd, och många ska glädja sig över hans födelse, 15 för han ska bli stor inför Herren. Vin och starka drycker ska han inte dricka[e], och han ska bli uppfylld av den helige Ande redan i moderlivet. 16 Många av Israels barn ska han omvända till Herren deras Gud. 17 (B) Han ska gå före honom i Elias ande och kraft, för att vända fädernas hjärtan till barnen och ge de trotsiga ett rättfärdigt sinne[f] och skaffa åt Herren ett folk som är berett."[g]
18 (C) Då sade Sakarias till ängeln: "Hur ska jag kunna vara säker på det? Jag är gammal och min hustru är till åren." 19 (D) Ängeln svarade honom: "Jag är Gabriel som står inför Gud, och jag är sänd för att tala till dig och ge dig detta glädjebud. 20 Nu ska du bli stum och inte kunna tala förrän dagen då det sker, därför att du inte trodde mina ord. De kommer att gå i uppfyllelse när deras tid är inne."
21 Folket stod och väntade på Sakarias, och de undrade varför han dröjde så länge inne i templet. 22 När han sedan kom ut kunde han inte tala till dem, och de förstod att han hade sett en syn i templet. Han gjorde tecken åt dem men förblev stum.
23 När dagarna för hans tjänstgöring var över återvände han hem. 24 En tid därefter blev hans hustru Elisabet havande, och hon drog sig undan i fem månader och sade: 25 (E) "Detta har Herren gjort med mig. I dessa dagar såg han till mig och tog bort min skam bland människor."
Ängelns budskap till Maria
26 I den sjätte månaden blev ängeln Gabriel sänd av Gud 27 till en jungfru i staden Nasaret i Galileen. Hon var trolovad[h] med en man som hette Josef och som var av Davids släkt, och jungfruns namn var Maria. 28 Ängeln kom in till henne och sade: "Gläd dig[i], du som fått nåd! Herren är med dig." 29 Men hon blev förskräckt av hans ord och undrade vad denna hälsning kunde betyda.
30 (F) Då sade ängeln till henne: "Var inte rädd, Maria! Du har funnit nåd hos Gud. 31 (G) Du ska bli havande och föda en son, och du ska ge honom namnet Jesus. 32 (H) Han ska bli stor och kallas den Högstes Son, och Herren Gud ska ge honom hans fader Davids tron. 33 (I) Han ska vara kung över Jakobs hus för evigt, och hans rike ska aldrig ta slut."
34 Då sade Maria till ängeln: "Hur ska detta ske? Jag har ju inte haft någon man." 35 Ängeln svarade henne: "Den helige Ande ska komma över dig, och den Högstes kraft ska vila över dig. Därför ska barnet som föds kallas heligt och Guds Son. 36 Och din släkting Elisabet är också havande med en son på sin ålderdom. Hon som kallades ofruktsam är nu i sjätte månaden, 37 (J) för ingenting är omöjligt för Gud[j]."
38 Maria sade: "Jag är Herrens tjänarinna. Låt det ske med mig som du har sagt." Och ängeln lämnade henne.
Maria och Elisabet
39 Vid den tiden bröt Maria upp och skyndade till en stad i Juda bergsbygd. 40 Där gick hon in i Sakarias hus och hälsade på Elisabet.
41 När Elisabet hörde Marias hälsning, spratt barnet till i hennes moderliv. Hon blev uppfylld av den helige Ande 42 och ropade med hög röst: "Välsignad är du bland kvinnor, och välsignad är din livsfrukt! 43 Men varför händer detta mig, att min Herres mor kommer till mig? 44 När ljudet av din hälsning nådde mina öron spratt barnet till i mig av glädje. 45 Och salig är du som trodde, för[k] det som Herren har sagt dig kommer att gå i uppfyllelse."
Marias lovsång
46 (K) Då sade Maria:
"Min själ upphöjer Herren
47 och min ande jublar över Gud,
min Frälsare,
48 (L) för han har sett till sin
tjänarinnas ringhet.
Från denna stund ska alla släkten
kalla mig salig,[l]
49 (M) för den Mäktige har gjort
stora ting med mig
och hans namn är heligt.
50 (N) Hans barmhärtighet
varar från släkte till släkte
över dem som vördar[m] honom.
51 (O) Han har gjort väldiga gärningar
med sin arm,
han har skingrat dem
som har stolta hjärtan och sinnen.
52 (P) Härskare har han störtat
från deras troner,
och de enkla har han upphöjt.
53 (Q) Hungriga har han mättat
med sitt goda,
och rika har han skickat
tomhänta bort.
54 (R) Han har tagit sig an
sin tjänare Israel
och tänkt på att vara barmhärtig
55 (S) mot Abraham och hans barn
till evig tid,
så som han har lovat våra fäder."
56 Maria stannade hos Elisabet omkring tre månader och återvände sedan hem.
Johannes Döparens födelse
57 För Elisabet var tiden nu inne att föda, och hon födde en son. 58 Hennes grannar och släktingar fick höra att Herren hade visat henne så stor barmhärtighet, och de gladde sig med henne. 59 (T) På åttonde dagen kom de för att omskära barnet, och de ville kalla honom Sakarias efter hans far. 60 Men hans mor svarade: "Nej, han ska heta Johannes." 61 Då sade de till henne: "Det finns ingen i din släkt som har det namnet." 62 De gjorde tecken till hans far och frågade vad han ville att barnet skulle heta.
63 Han bad då om en tavla och skrev: "Johannes är hans namn", och alla blev förundrade. 64 Genast öppnades hans mun och hans tunga löstes, och han började tala och prisa Gud. 65 Alla deras grannar greps av fruktan, och i hela Judeens bergsbygd talade man om det som hade hänt. 66 Alla som hörde det tog det till hjärtat och undrade vad det skulle bli av detta barn, för Herrens hand var med honom.
Sakarias lovsång
67 Hans far Sakarias blev uppfylld av den helige Ande och profeterade och sade:
68 (U) "Välsignad är Herren, Israels Gud,
som har besökt
och återlöst sitt folk!
69 (V) Han har rest för oss
frälsningens horn[n]
i sin tjänare Davids hus,
70 (W) så som han för länge sedan lovat
genom sina heliga profeters mun:
71 (X) frälsning från våra fiender
och från alla som hatar oss.
72 (Y) Han har visat barmhärtighet
mot våra fäder
och tänkt på sitt heliga förbund,
73 (Z) den ed han gav
vår fader Abraham:
74 att vi, frälsta från våra fienders hand,
skulle få tjäna honom
utan fruktan,
75 i helighet och rättfärdighet
inför honom alla våra dagar.
76 (AA) Och du, barn, ska kallas
den Högstes profet,
för du ska gå före Herren
och bana väg för honom.
77 (AB) Du ska ge hans folk kunskap
om frälsningen,
med förlåtelse för deras synder
78 (AC) genom vår Guds
barmhärtiga kärlek.
Så ska en soluppgång
från höjden besöka oss,
79 (AD) för att lysa över dem
som sitter i mörker
och dödsskugga
och styra våra fötter
in på fridens väg."
80 (AE) Barnet växte och blev starkare i anden, och han levde i ödemarken[o] fram till den dag då han skulle träda fram inför Israel.
Jesu födelse
2 Och det hände vid den tiden att från kejsar Augustus[p] utgick ett påbud att hela världen[q] skulle skattskrivas. 2 Detta var den första skattskrivningen[r], och den hölls när Quirinius[s] styrde i Syrien. 3 Alla gick då för att skattskriva sig, var och en till sin stad.
4 (AF) Så reste också Josef från staden Nasaret i Galileen upp till Judeen, till Davids stad som kallas Betlehem, eftersom han var av Davids hus och släkt. 5 Han kom för att skattskriva sig tillsammans med Maria, sin trolovade som var havande.
6 Medan de befann sig där var tiden inne för henne att föda, 7 (AG) och hon födde sin son, den förstfödde. Hon lindade honom och lade honom i en krubba, eftersom det inte fanns plats för dem i gästrummet[t].
8 I samma trakt fanns några herdar som låg ute och vaktade sin hjord om natten. 9 Då stod en Herrens ängel framför dem och Herrens härlighet lyste omkring dem, och de blev mycket rädda. 10 Men ängeln sade: "Var inte rädda! Jag bär bud till er om en stor glädje för hela folket: 11 I dag har en Frälsare fötts åt er i Davids stad. Han är Messias, Herren[u]. 12 Och detta är tecknet för er: Ni ska finna ett nyfött barn som är lindat och ligger i en krubba."
13 Och plötsligt var där tillsammans med ängeln en stor himmelsk här som prisade Gud:
15 När änglarna hade lämnat dem och återvänt till himlen, sade herdarna till varandra: "Vi måste gå in till Betlehem och se det som har hänt och som Herren låtit oss veta!" 16 De skyndade i väg och fann Maria och Josef och barnet som låg i krubban. 17 När de hade sett det, berättade de vad som var sagt till dem om detta barn. 18 Alla som hörde det förundrades över vad herdarna berättade för dem. 19 Men Maria bevarade och begrundade allt detta i sitt hjärta.
20 Och herdarna vände hem och prisade och lovade Gud för allt de fått höra och se, just så som det hade blivit sagt till dem.
Jesu omskärelse
21 (AI) När åtta dagar hade gått och barnet skulle omskäras fick han namnet Jesus, det namn som ängeln hade gett honom innan han blev till[w] i sin mors liv.
Jesus bärs fram i templet
22 (AJ) När tiden var inne för deras rening[x] enligt Mose lag, tog de med honom upp till Jerusalem för att bära fram honom inför Herren, 23 som det står skrivet i Herrens lag: Varje förstfödd son som öppnar moderlivet ska räknas som helgad åt Herren.[y] 24 (AK) De skulle också ge det offer som är bestämt i Herrens lag: ett par turturduvor eller två unga duvor[z].
25 (AL) I Jerusalem fanns en man som hette Simeon. Han var rättfärdig och gudfruktig och väntade på Israels tröst, och den helige Ande var över honom. 26 Av den helige Ande hade han fått en uppenbarelse att han inte skulle se döden förrän han sett Herrens Smorde[aa]. 27 Ledd av Anden kom han till templet, och när föräldrarna bar in barnet Jesus för att göra med honom som man brukade enligt lagen, 28 tog han honom i sina armar och prisade Gud och sade:
29 (AM) "Herre, nu låter du din tjänare
gå hem i frid,
så som du har lovat,
30 (AN) för mina ögon har sett
din frälsning
31 (AO) som du har berett
inför alla folk:
32 (AP) ett ljus med uppenbarelse
för hedningarna
och härlighet
för ditt folk Israel."
33 Hans far och mor förundrades över det som sades om honom. 34 (AQ) Och Simeon välsignade dem och sade till hans mor Maria: "Se, han är satt till fall och upprättelse för många i Israel, och till att vara ett tecken som väcker motstånd. 35 (AR) Också genom din själ ska det gå ett svärd. Så ska många hjärtans tankar uppenbaras."
36 Där fanns också en profetissa, Hanna, Fanuels dotter av Ashers stam. Hon hade kommit upp i hög ålder. I sju år hade hon fått leva med sin man efter sin tid som jungfru, 37 (AS) och nu var hon änka, åttiofyra år gammal. Hon lämnade aldrig templet utan tjänade Gud med fastor och böner natt och dag. 38 (AT) Just i den stunden kom hon fram och prisade Gud och talade om honom för alla som väntade på Jerusalems frälsning.
39 (AU) När de hade fullgjort allt som var bestämt i Herrens lag, återvände de till Galileen och sin hemstad Nasaret. 40 (AV) Och pojken växte och blev starkare och fylldes av vishet, och Guds välbehag vilade över honom.
Jesus som tolvåring i templet
41 (AW) Hans föräldrar brukade varje år gå upp till Jerusalem vid påskhögtiden. 42 När Jesus var tolv år gick de upp till högtiden som vanligt, 43 men när festdagarna var över och de vände hemåt, stannade pojken Jesus kvar i Jerusalem utan att hans föräldrar visste om det. 44 De antog att han var med i ressällskapet och vandrade en hel dag innan de började söka efter honom bland släktingar och bekanta. 45 När de inte fann honom, vände de tillbaka till Jerusalem för att söka efter honom.
46 Efter tre dagar fann de honom i templet, där han satt mitt bland lärarna och lyssnade på dem och ställde frågor. 47 (AX) Alla som hörde honom häpnade över hans förstånd och hans svar. 48 När föräldrarna fick se honom blev de bestörta, och hans mor sade till honom: "Mitt barn! Varför har du gjort så här mot oss? Din far och jag har varit så oroliga och letat efter dig." 49 Då sade han till dem: "Varför har ni letat efter mig? Visste ni inte att jag måste vara hos min Far[ab]?" 50 (AY) Men de förstod inte vad det var han sade till dem.
51 Därefter följde han med dem ner till Nasaret och underordnade sig dem. Hans mor bevarade allt detta i sitt hjärta. 52 (AZ) Och Jesus växte i vishet, ålder[ac] och välbehag inför Gud och människor.
Johannes Döparen
3 I kejsar Tiberius femtonde regeringsår[ad], när Pontius Pilatus[ae] var ståthållare i Judeen, Herodes[af] landsfurste i Galileen, hans bror Filippus[ag] i Itureen och Trachonitislandet och Lysanias[ah] i Abilene, 2 (BA) och när Hannas och Kaifas var överstepräster[ai], då kom Guds ord till Sakarias son Johannes i öknen. 3 (BB) Han gick ut i hela området runt Jordan och förkunnade omvändelsens dop till syndernas förlåtelse, 4 som det står skrivet i boken med profeten Jesajas ord:[aj]
En röst ropar i öknen:
Bana väg för Herren,
gör stigarna raka för honom!
5 Varje dal ska fyllas,
alla berg och höjder sänkas.
Det krokiga ska rätas,
ojämna vägar ska jämnas.
6 (BC) Och alla människor ska se
Guds frälsning.
7 (BD) Han sade nu till folket som kom ut för att döpas av honom: "Huggormsyngel[ak]! Vem har visat er att ni ska fly den kommande vredesdomen? 8 (BE) Bär då sådan frukt som hör till omvändelsen. Och börja inte säga inom er: Vi har Abraham till far. För jag säger er att Gud kan väcka upp barn åt Abraham ur dessa stenar.[al] 9 (BF) Yxan är redan satt till roten på träden. Varje träd som inte bär god frukt huggs bort och kastas i elden."
10 Folket frågade honom: "Vad ska vi då göra?" 11 (BG) Han svarade dem: "Den som har två tunikor[am] ska dela med sig till den som ingen har, och den som har mat ska göra på samma sätt."
12 Även tullindrivare[an] kom för att bli döpta, och de frågade honom: "Mästare[ao], vad ska vi göra?" 13 Han svarade dem: "Kräv inte mer än vad som är bestämt."
14 Även soldater frågade honom: "Och vi, vad ska vi göra?" Han svarade dem: "Pressa inte pengar från någon med våld eller lögn, utan nöj er med er lön!"
15 Folket gick där i förväntan, och alla undrade i sina hjärtan om inte Johannes kunde vara Messias. 16 (BH) Johannes svarade dem allesammans: "Jag döper er med vatten. Men det kommer en som är starkare än jag, och jag är inte ens värdig att lossa remmen på hans sandaler[ap]. Han ska döpa er i den helige Ande och eld. 17 Han har sin kastskovel[aq] i handen för att rensa sin tröskplats och samla in vetet i sin lada. Men agnarna ska han bränna upp i en eld som aldrig slocknar." 18 Med många andra ord förmanade han folket och förkunnade evangeliet för dem.
19 (BI) Men landsfursten Herodes blev tillrättavisad av Johannes för sitt förhållande med sin brors hustru Herodias[ar] och för allt annat ont som han hade gjort. 20 Då lade Herodes till allt det andra att han dessutom satte Johannes i fängelse.
Jesu dop
21 (BJ) När nu allt folket döptes, blev även Jesus döpt. Medan han bad, öppnades himlen 22 (BK) och den helige Ande sänkte sig över honom i fysisk gestalt som en duva. Och från himlen kom en röst: "Du är min älskade Son. I dig har jag min glädje."
Jesu släkttavla
23 Jesus var omkring trettio år när han började sin gärning. Han var, menade man,
son till Josef, son till Eli,[as]
24 (BL) son till Mattat, son till Levi,
son till Melki, son till Jannai,
son till Josef, 25 son till Mattatias,
son till Amos, son till Nahum,
son till Hesli, son till Naggai,
26 son till Mahat, son till Mattatias,
son till Shimei, son till Josek,
son till Juda, 27 son till Johanan,
son till Resa, son till Serubbabel,
son till Shealtiel, son till Neri,
28 son till Melki, son till Addi,
son till Kosam, son till Elmadam,
son till Er, 29 son till Josua,
son till Elieser, son till Jorim,
son till Mattat, son till Levi,
30 son till Simeon, son till Juda,
son till Josef, son till Jonam,
son till Eljakim, 31 (BM) son till Melea,
son till Menna, son till Mattata,
son till Natan, son till David,
32 (BN) son till Ishai, son till Obed,
son till Boas, son till Salma,
son till Nahshon,
33 (BO) son till Amminadab,
son till Admin, son till Arni,
son till Hesron, son till Peres,
son till Juda, 34 (BP) son till Jakob,
son till Isak, son till Abraham,
son till Tera, son till Nahor,
35 son till Serug, son till Regu,
son till Peleg, son till Eber,
son till Shela, son till Kenan,
36 (BQ) son till Arpakshad, son till Sem,
son till Noa, son till Lemek,
37 (BR) son till Metusela, son till Hanok,
son till Jared, son till Mahalalel,
son till Kenan, 38 (BS) son till Enos,
son till Set, son till Adam,
son till Gud.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation