Read the Gospels in 40 Days

Äktenskap och skilsmässa

10 ^(A) Sedan gav han sig av därifrån och gick på andra sidan Jordan till Judeens område^[a]. Folk samlades återigen i skaror omkring honom, och han undervisade dem som han brukade.

^2 (B) Några fariseer kom fram för att pröva honom och frågade honom: "Får en man skilja sig från sin hustru?" ³ Han svarade dem: "Vad har Mose befallt er?" ^4 (C) De sade: "Mose har tillåtit att mannen skriver ett skilsmässobrev^[b] och skiljer sig."

⁵ Då sade Jesus till dem: "Det var för att era hjärtan är så hårda som han gav er den föreskriften. ^6 (D) Men från skapelsens början gjorde Gud dem till man och kvinna. ⁷ Därför ska en man lämna sin far och mor och hålla sig till sin hustru, ⁸ och de två ska bli ett kött. Så är de inte längre två, utan ett kött.^{[c] 9} Vad Gud har fogat samman ska människan alltså inte skilja åt."

¹⁰ När de var hemma igen frågade lärjungarna honom om detta. ^11 (E) Han svarade dem: "Den som skiljer sig från sin hustru och gifter sig med en annan begår äktenskapsbrott mot henne.^{[d] 12} Och om hon skiljer sig från sin man och gifter sig med en annan, begår hon äktenskapsbrott."

Jesus välsignar barnen

^13 (F) Man bar fram små barn till Jesus för att han skulle röra vid dem. Men lärjungarna visade bort dem. ¹⁴ När Jesus såg det, blev han upprörd och sade till dem: "Låt barnen komma till mig och hindra dem inte, för Guds rike tillhör sådana som de. ^15 (G) Jag säger er sanningen: Den som inte tar emot Guds rike som ett barn kommer aldrig dit in." ¹⁶ Och han tog upp dem i famnen och lade händerna på dem och välsignade dem.

Jesus och den rike mannen

^17 (H) När Jesus skulle vandra vidare, sprang det fram en man som föll på knä för honom och frågade: "Gode Mästare! Vad ska jag göra för att få evigt liv?" ¹⁸ Jesus sade till honom: "Varför kallar du mig god? Ingen är god utom Gud. ^19 (I) Buden kan du: Du ska inte mörda. Du ska inte begå äktenskapsbrott. Du ska inte stjäla. Du ska inte vittna falskt. Du ska inte ta ifrån någon det som är hans. Hedra din far och din mor."^[e]

²⁰ Mannen sade: "Mästare, allt det har jag hållit sedan jag var ung^[f]." ^21 (J) Jesus såg på honom med kärlek och sade: "Ett saknar du. Gå och sälj allt du äger och ge till de fattiga, så kommer du att ha en skatt i himlen. Kom sedan och följ mig." ²² Vid de orden mörknade mannen och gick bedrövad bort, för han ägde mycket.

²³ Jesus såg sig omkring och sade till sina lärjungar: "Hur svårt är det inte för dem som har pengar att komma in i Guds rike!" ²⁴ Lärjungarna blev förskräckta över hans ord. Men Jesus sade än en gång till dem: "Mina barn, hur svårt är det inte att komma in i Guds rike! ^25 (K) Det är lättare för en kamel^[g] att komma igenom ett nålsöga än för en rik att komma in i Guds rike." ²⁶ Då blev de ännu mer förskräckta och sade till varandra: "Vem kan då bli frälst?" ^27 (L) Jesus såg på dem och sade: "För människor är det omöjligt, men inte för Gud. För Gud är allting möjligt."

^28 (M) Petrus sade till honom: "Vi har lämnat allt och följt dig." ²⁹ Jesus sade: "Jag säger er sanningen: Ingen lämnar hus eller bröder eller systrar eller mor eller far eller barn eller åkrar för min och för evangeliets skull ³⁰ utan att få hundrafalt igen. Här i världen får de hus, bröder, systrar, mödrar, barn och åkrar, mitt under förföljelser, och sedan i den kommande världen evigt liv. ³¹ Men många som är först ska bli sist, och de som är sist ska bli först."

Jesus talar igen om sitt lidande

^32 (N) De var nu på väg upp till Jerusalem, och Jesus gick före dem. De var fyllda av bävan, och de som följde med var rädda. Då tog Jesus än en gång med sig de tolv och började berätta för dem vad som skulle hända honom: ³³ "Se, vi går upp till Jerusalem, och Människosonen kommer att överlämnas till översteprästerna och de skriftlärda. De ska döma honom till döden och utlämna honom åt hedningarna, ³⁴ som ska håna honom och spotta på honom, gissla och döda honom. Men efter tre dagar kommer han att uppstå."

Jakobs och Johannes begäran

³⁵ Då kom Jakob och Johannes, Sebedeus söner, fram till Jesus och sade: "Mästare, vi vill att du ger oss vad vi ber dig om." ³⁶ Han sade till dem: "Vad vill ni att jag ska göra för er?" ³⁷ De svarade: "Låt oss få sitta bredvid dig i din härlighet, den ene på din högra sida och den andre på din vänstra."

^38 (O) Jesus sade till dem: "Ni vet inte vad ni ber om. Kan ni dricka den bägare^[h] som jag dricker? Eller döpas med det dop som jag döps med?" ^39 (P) De svarade: "Det kan vi." Jesus sade till dem: "Ni ska få dricka den bägare som jag dricker och döpas med det dop som jag döps med. ⁴⁰ Men platserna på min högra och min vänstra sida är det inte min sak att ge bort. De ska ges åt dem som de är beredda för."

⁴¹ När de tio andra fick höra det, blev de upprörda över Jakob och Johannes. ^42 (Q) Då kallade Jesus till sig dem och sade: "Ni vet att de som anses vara folkens ledare beter sig som herrar över dem och att deras stormän härskar över dem. ^43 (R) Men så är det inte hos er. Nej, den som vill vara störst bland er ska vara de andras tjänare, ⁴⁴ och den som vill vara främst bland er ska vara allas slav. ⁴⁵ Människosonen har inte kommit för att bli betjänad, utan för att tjäna och ge sitt liv till lösen för många^[i]."

Jesus botar den blinde Bartimeus

^46 (S) De kom fram till Jeriko. Och när Jesus lämnade Jeriko med sina lärjungar och en stor folkskara, satt det en blind tiggare vid vägen, Bartimeus, son till Timeus. ⁴⁷ När han fick höra att det var Jesus från Nasaret som kom, började han ropa: "Jesus, Davids son, förbarma dig över mig!" ⁴⁸ Många sade åt honom strängt att vara tyst, men han ropade bara ännu högre: "Davids son, förbarma dig över mig!"

⁴⁹ Jesus stannade och sade: "Kalla hit honom!" De gjorde det och sade till den blinde: "Lugn! Res dig, han kallar på dig." ⁵⁰ Då kastade mannen av sig manteln, hoppade upp och kom fram till Jesus, ⁵¹ och Jesus frågade honom: "Vad vill du att jag ska göra för dig?" Den blinde sade: "Rabbuni, gör så att jag kan se igen!" ⁵² Jesus sade: "Gå, din tro har frälst dig." Och genast fick han sin syn och följde Jesus på vägen.

Jesus rider in i Jerusalem

11 ^(T) När de närmade sig Jerusalem och var nära Betfage och Betania vid Olivberget, sände han i väg två av sina lärjungar ² och sade till dem: "Gå in i byn där framför er. Så snart ni kommer in i den ska ni finna ett åsneföl som står bundet och som ännu ingen har suttit på. Ta loss det och led hit det. ³ Och om någon frågar er varför ni gör så, ska ni svara: Herren behöver det. Och han skickar strax hit det igen^[j]."

⁴ De gav sig i väg och fann ett åsneföl ute på gatan bundet vid en port, och de lossade det. ⁵ Några av dem som stod där sade till dem: "Vad gör ni? Tar ni loss fölet?" ⁶ Lärjungarna svarade som Jesus hade sagt, och man lät dem gå.

^7 (U) De ledde fölet till Jesus och lade sina mantlar på det, och han satt upp. ⁸ Många bredde ut sina mantlar på vägen, och andra strödde kvistar som de skar ute på fälten. ^9 (V) Och de som gick före och de som följde efter ropade: "Hosianna^[k]! Välsignad är han som kommer i Herrens namn. ¹⁰ Välsignat är vår fader Davids rike som kommer. Hosianna i höjden!"

¹¹ Så kom han in i Jerusalem och in på tempelplatsen. Han såg sig omkring överallt, och eftersom timmen redan var sen gick han ut till Betania med de tolv.

Jesus förbannar fikonträdet

^12 (W) När de dagen därpå gick från Betania blev han hungrig. ¹³ På långt håll såg han ett fikonträd som hade gröna blad, och han gick dit för att se om han skulle finna något på det. Men när han kom fram till trädet fann han inget annat än blad, för fikonens tid var inte inne^[l]. ¹⁴ Jesus sade till trädet: "Aldrig mer ska någon äta frukt från dig." Hans lärjungar hörde det.

Jesus rensar templet

^15 (X) De kom fram till Jerusalem, och Jesus gick in på tempelplatsen och började driva ut dem som sålde och köpte i templet^[m]. Han välte växlarnas bord och duvförsäljarnas stolar, ¹⁶ och han tillät inte att man bar något över tempelplatsen.^{[n] 17 (Y)} Och han undervisade dem och sade: "Står det inte skrivet: Mitt hus ska kallas ett bönens hus för alla folk? Men ni har gjort det till ett rövarnäste!"^[o]

^18 (Z) Översteprästerna och de skriftlärda hörde det, och de försökte finna ett sätt att röja honom ur vägen. De var rädda för honom, eftersom alla människor var överväldigade av hans undervisning. ¹⁹ När det sedan blev kväll lämnade han staden.

Lär av fikonträdet

^20 (AA) När de tidigt nästa morgon gick förbi fikonträdet, såg de att det hade vissnat ända från roten. ²¹ Petrus kom ihåg vad som hade hänt och sade till Jesus: "Rabbi, se! Fikonträdet som du förbannade har vissnat."

²² Jesus svarade dem: "Ha tro på Gud! ^23 (AB) Jag säger er sanningen: Om någon säger till det här berget: Lyft dig och kasta dig i havet, och inte tvivlar i sitt hjärta utan tror att det han säger ska ske, då kommer det att ske för honom.

^24 (AC) Därför säger jag er: Allt vad ni ber om och begär, tro att ni har fått det, så ska det bli ert. ²⁵ Och när ni står och ber, så förlåt om ni har något emot någon. Då ska också er Far i himlen förlåta er era överträdelser."^[p]

Jesu fullmakt ifrågasätts

^27 (AD) De kom in i Jerusalem igen, och när Jesus gick omkring på tempelplatsen kom översteprästerna och de skriftlärda och de äldste fram till honom ^28 (AE) och frågade: "Vad har du för fullmakt att göra detta? Och vem har gett dig den fullmakten att göra det?" ²⁹ Jesus svarade dem: "Jag vill fråga er en sak. Svara mig, så ska jag säga er vad jag har för fullmakt att göra det här. ³⁰ Johannes dop, var det från himlen eller från människor? Svara mig!"

³¹ De samrådde med varandra: "Säger vi: Från himlen, så säger han: Varför trodde ni då inte på honom? ^32 (AF) Men kan vi säga: Från människor?" Det vågade de inte för folket, eftersom alla ansåg att Johannes verkligen var en profet. ³³ Så de svarade Jesus: "Vi vet inte." Jesus sade till dem: "Då säger inte heller jag till er vad jag har för fullmakt att göra det här."

Liknelsen om de onda vinodlarna

12 ^(AG) Sedan började Jesus tala till dem i liknelser: "En man planterade en vingård. Han satte stängsel runt den, högg ut en vinpress^[q] och byggde ett vakttorn. Sedan arrenderade han ut den till vinodlare och reste bort.

² När tiden var inne sände han en tjänare till vinodlarna för att få sin del av vingårdens frukt. ³ Men de tog fast honom, slog honom och skickade i väg honom tomhänt. ⁴ Då sände han en annan tjänare till dem. Honom slog de i huvudet och förnedrade. ⁵ Sedan sände han ännu en, och honom dödade de. Han sände också många andra: några slog de, andra dödade de.

⁶ Nu hade han en enda kvar, sin älskade son. Till sist sände han honom till dem och tänkte: De kommer att ha respekt för min son. ⁷ Men vinodlarna sade till varandra: Här är arvtagaren! Kom, vi dödar honom, så blir arvet vårt. ⁸ Och de tog fast honom, dödade honom och kastade ut honom ur vingården.

⁹ Vad ska nu vingårdens herre göra? Han ska komma och döda vinodlarna och ge vingården till andra. ^10 (AH) Har ni inte läst det här stället i Skriften:^[r]

¹² Då ville de gripa honom, men vågade inte för folket. De förstod att det var med tanke på dem som han hade berättat liknelsen. Och de lämnade honom och gick sin väg.

Skatt till kejsaren

^13 (AI) Sedan sände de några fariseer och herodianer till honom för att snärja honom genom något som han sade. ¹⁴ De kom till honom och sade: "Mästare, vi vet att du är ärlig och inte tar parti för någon utan behandlar alla lika. Du lär oss sanningen om Guds väg^[t]. Är det tillåtet att betala skatt till kejsaren^[u] eller inte? Ska vi betala eller inte betala?"

¹⁵ Men Jesus förstod deras hyckleri och sade till dem: "Varför prövar ni mig? Ge mig en denar^[v] och låt mig se på den." ¹⁶ De räckte fram en, och han frågade dem: "Vems bild och inskrift är detta?" De svarade: "Kejsarens." ¹⁷ Då sade Jesus till dem: "Ge då kejsaren det som tillhör kejsaren, och Gud det som tillhör Gud." Och de var förundrade över honom.

De dödas uppståndelse

¹⁸ Till Jesus kom också några saddukeer^[w], de som påstår att det inte finns någon uppståndelse. De frågade honom: ¹⁹ "Mästare, Mose har gett oss föreskriften att om någon har en bror som dör och efterlämnar hustru men inga barn, då ska han gifta sig med änkan och skaffa barn åt sin bror.^{[x] 20} Nu fanns det sju bröder. Den förste tog sig en hustru, men han dog och efterlämnade inga barn. ²¹ Den andre gifte sig med henne, men också han dog barnlös. På samma sätt gick det med den tredje. ²² Ingen av de sju efterlämnade några barn. Sist av alla dog kvinnan. ²³ Vid uppståndelsen, när de uppstår, vems hustru blir hon då? Alla sju var ju gifta med henne."

²⁴ Jesus sade till dem: "Tar ni inte fel, just för att ni inte förstår Skrifterna och inte heller Guds makt? ²⁵ När de döda uppstår gifter de sig inte och blir inte bortgifta, utan de är som änglarna i himlen.

^26 (AJ) Men när det gäller de dödas uppståndelse, har ni inte läst i Moses bok vid stället om törnbusken hur Gud sade till Mose: Jag är Abrahams Gud och Isaks Gud och Jakobs Gud?^{[y] 27} Han är inte de dödas Gud, utan de levandes. Ni misstar er grundligt."

Det viktigaste budet

^28 (AK) En av de skriftlärda^[z] som hade hört dem diskutera insåg att Jesus hade gett dem ett bra svar. Han kom fram och frågade honom: "Vilket är det främsta av alla buden?" ²⁹ Jesus svarade: "Det främsta är detta: Hör Israel! Herren vår Gud, Herren är en.^{[aa] 30} Och du ska älska Herren din Gud av hela ditt hjärta, av hela din själ, av hela ditt förstånd och av hela din kraft. ^31 (AL) Sedan kommer detta: Du ska älska din nästa som dig själv. Inget annat bud är större än dessa."^[ab]

^32 (AM) Den skriftlärde sade: "Du har rätt, Mästare, det är sant som du säger. Han är en, och det finns ingen annan än han. ^33 (AN) Och att älska honom av hela sitt hjärta och av hela sitt förnuft och av hela sin kraft och att älska sin nästa som sig själv, det är mer än alla brännoffer och andra offer." ³⁴ När Jesus hörde att mannen hade svarat klokt, sade han till honom: "Du är inte långt från Guds rike." Sedan vågade ingen fråga honom något mer.

Är Messias Davids son?

^35 (AO) Medan Jesus undervisade i templet frågade han: "Hur kan de skriftlärda säga att Messias är Davids son? ^36 (AP) David har själv sagt genom den helige Ande: Herren sade till min Herre: Sätt dig på min högra sida tills jag lagt dina fiender under dina fötter^[ac].^{[ad] 37} David själv kallar honom Herre^[ae]. Hur kan han då vara Davids son?"

Jesus varnar för de skriftlärda

Den stora folkmassan lyssnade gärna på Jesus, ^38 (AQ) och i sin undervisning sade han: "Akta er för de skriftlärda, som njuter av att gå runt i långa mantlar och bli hälsade på torgen ³⁹ och få de främsta platserna i synagogorna och hedersplatserna vid festmåltiderna. ⁴⁰ De äter änkorna ur husen och ber långa böner för syns skull. De ska få en så mycket strängare dom."

Änkans offergåva

^41 (AR) Jesus satte sig mitt emot offerkistan^[af] och såg hur folket lade pengar i den. Många rika gav mycket. ⁴² Där kom också en fattig änka och lade i två små kopparmynt^[ag], ett par ören.

^43 (AS) Då kallade han till sig sina lärjungar och sade till dem: "Jag säger er sanningen: Den här fattiga änkan gav mer än alla de andra som lade något i offerkistan. ⁴⁴ Alla andra gav av sitt överflöd, men hon gav i sin fattigdom allt som hon hade att leva på."