Read the Gospels in 40 Days
Guds bud eller människors stadgar
7 (A) Fariseerna och några skriftlärda som hade kommit från Jerusalem samlades runt honom. 2 (B) De hade sett att några av hans lärjungar åt[a] med orena händer, alltså utan att ha tvättat dem. 3 Fariseerna och alla andra judar äter nämligen inte utan att först tvätta händerna med en handfull vatten[b]. De håller fast vid de äldstes stadgar[c]. 4 Och när de kommer från torget äter de inte utan att först ha tvättat sig[d]. Det finns många andra traditioner som de håller fast vid, som att skölja bägare, kannor och kopparkärl[e].
5 Fariseerna och de skriftlärda frågade honom: "Varför följer inte dina lärjungar de äldstes stadgar utan äter med orena händer?" 6 (C) Han svarade dem: "Jesaja profeterade rätt om er, ni hycklare[f]. Det står skrivet: Detta folk ärar mig med sina läppar, men deras hjärtan är långt ifrån mig. 7 Deras vördnad för mig är meningslös, för lärorna de lär ut är människobud.[g] 8 Ni överger Guds bud och håller er till människors stadgar."
9 Han sade också till dem: "Ni upphäver skickligt Guds bud för att upprätthålla era egna stadgar. 10 (D) Mose har sagt: Hedra din far och din mor, och: Den som förbannar sin far eller sin mor ska straffas med döden.[h] 11 Men ni påstår att om någon säger till sin far eller mor: Det du kunde fått som hjälp av mig låter jag i stället bli ’korban’, alltså en tempelgåva[i], 12 då tillåter ni inte längre att han gör något för sin far eller mor. 13 Ni upphäver Guds ord genom era stadgar som ni för vidare. Och ni gör många andra liknande saker."
14 (E) Jesus kallade till sig folket igen och sade: "Lyssna på mig allihop och förstå: 15 (F) Inget som går in i människan utifrån kan göra henne oren. Det är det som kommer ut ur människan som gör henne oren.[j]"
17 (G) När han hade lämnat folket och kommit inomhus, frågade hans lärjungar honom om liknelsen. 18 Han svarade dem: "Så ni förstår inte heller? Inser ni inte att inget som går in i människan utifrån kan göra henne oren, 19 (H) eftersom det inte går in i hennes hjärta utan ner i magen och ut på avträdet?" Därmed förklarade han all mat ren.[k] 20 Och han fortsatte: "Det är det som kommer ut ur människan som gör henne oren. 21 (I) Inifrån, från människornas hjärtan, kommer de onda tankarna: sexuell omoral, stöld, mord, 22 äktenskapsbrott, girighet, ondska, svek, orgier, avund[l], hädelse, högmod och dårskap. 23 Allt detta onda kommer inifrån och gör människan oren."
En hednisk kvinnas tro
24 (J) Sedan gick han därifrån och kom till trakten runt Tyrus. Där gick han in i ett hus. Han ville inte att någon skulle få veta det, men det gick inte att hålla hemligt. 25 En kvinna vars dotter hade en oren ande fick höra om honom, och hon kom genast och föll ner för hans fötter. 26 Det var en grekisktalande kvinna av syrisk-fenicisk[m] härkomst. Hon bad att Jesus skulle driva ut den onda anden ur hennes dotter.
27 Jesus sade till henne: "Låt först[n] barnen få äta sig mätta. Det är inte rätt att ta brödet från barnen och kasta det åt hundarna." 28 Hon svarade honom: "Herre, även hundarna under bordet äter av barnens smulor." 29 Då sade han till henne: "För det svarets skull säger jag dig: Gå hem, den onda anden har lämnat din dotter." 30 Och hon gick hem och fann barnet liggande på sängen. Den onda anden var borta.
Jesus botar en dövstum
31 (K) Därefter lämnade han trakten runt Tyrus och gick över Sidon och sedan genom Dekapolisområdet till Galileiska sjön. 32 Man kom till honom med en som var döv och knappt kunde tala och bad att han skulle lägga handen på honom.
33 Då tog han honom åt sidan, bort från folket. Han stoppade fingrarna i hans öron, spottade och rörde vid hans tunga. 34 Sedan såg han upp mot himlen, suckade och sade: "Effata!" – det betyder: Öppna dig! 35 Genast öppnades hans öron och hans tunga löstes, och han talade tydligt och klart.
36 (L) Jesus förbjöd dem att tala om det för någon. Men ju mer han förbjöd dem, desto ivrigare berättade de. 37 (M) Och folk blev helt utom sig av häpnad och sade: "Allt han har gjort är gott[o]! Han får till och med de döva att höra och de stumma att tala."
Jesus mättar fyra tusen
8 (N) Vid den tiden hände det återigen att mycket folk hade samlats, och de hade inget att äta. Då kallade Jesus till sig sina lärjungar och sade till dem: 2 "Jag lider med folket. Nu har de varit hos mig i tre dagar, och de har inget att äta. 3 Skickar jag hem dem hungriga blir de utmattade på vägen. Några av dem kommer långväga ifrån."
4 Hans lärjungar svarade honom: "Varifrån ska man få mat att mätta dem med här i ödemarken?" 5 Han frågade dem: "Hur många bröd har ni?" "Sju", svarade de.
6 Då befallde han folket att slå sig ner på marken. Han tog de sju bröden, tackade Gud, bröt dem och gav åt sina lärjungar för att de skulle dela ut dem, och de delade ut till folket. 7 De hade också några små fiskar, och han tackade Gud för dem[p] och sade att också de skulle delas ut. 8 Och alla åt och blev mätta, och de plockade upp bitarna som blivit över, sju korgar. 9 Det var omkring fyra tusen där. Sedan sände han i väg dem.
Fariseerna begär tecken
10 Strax därefter steg han i båten med sina lärjungar och for till trakten av Dalmanuta[q]. 11 (O) Fariseerna kom dit och började diskutera med honom. För att pröva honom begärde de ett tecken från himlen. 12 Jesus suckade i sin ande och sade: "Varför begär det här släktet ett tecken? Jag säger er sanningen: Det här släktet kommer aldrig att få något tecken." 13 Och han lämnade dem och steg i båten igen och for över till andra sidan sjön.
Varning för hyckleriets surdeg
14 (P) Lärjungarna hade glömt att ta med sig bröd. De hade bara ett enda bröd med sig i båten. 15 (Q) Då varnade Jesus dem och sade: "Se upp och akta er för fariseernas surdeg och för Herodes surdeg!" 16 De började då säga till varandra att de inte hade något bröd.
17 (R) Jesus märkte det och frågade dem: "Varför säger ni att ni inte har bröd? Förstår ni fortfarande inte, fattar ni inte? Har ni förhärdade hjärtan, 18 (S) ögon som inte ser och öron som inte hör? Kommer ni inte ihåg 19 (T) när jag bröt de fem bröden åt fem tusen? Hur många korgar fulla med brödbitar fick ni då?" De svarade: "Tolv." 20 (U) "Och när jag bröt de sju bröden åt fyra tusen, hur många korgar fyllde ni då med brödbitar?" De svarade: "Sju." 21 Han sade till dem: "Förstår ni fortfarande inte?"
Jesus botar en blind
22 De kom till Betsaida. Där förde man fram en blind till Jesus och bad honom röra vid mannen. 23 (V) Då tog han den blindes hand och ledde honom ut ur byn. Sedan spottade han på hans ögon, lade händerna på honom och frågade: "Ser du något?"
24 Han öppnade ögonen och sade: "Jag ser människorna, de går omkring men de ser ut som träd." 25 Då lade Jesus händerna på hans ögon igen, och nu såg han bra och var återställd och såg allt tydligt och klart. 26 Jesus skickade hem honom med orden: "Gå inte ens in i byn!"
Petrus bekännelse
27 (W) Sedan gick Jesus och hans lärjungar ut till byarna runt Caesarea Filippi. På vägen frågade han sina lärjungar: "Vem säger människorna att jag är?" 28 De svarade: "Johannes Döparen. Men vissa säger Elia, och andra någon av profeterna."
29 Då frågade han dem: "Och ni? Vem säger ni att jag är?" Petrus svarade honom: "Du är Messias." 30 Men Jesus befallde dem strängt att inte säga det till någon.
Jesus talar om sitt lidande
31 (X) Sedan började Jesus undervisa dem: "Människosonen måste lida mycket och bli förkastad av de äldste och översteprästerna och de skriftlärda. Han måste bli dödad, och efter tre dagar uppstå igen." 32 Rakt på sak talade han om detta.
Då tog Petrus honom åt sidan och började tillrättavisa honom. 33 Men Jesus vände sig om och såg på sina lärjungar och tillrättavisade Petrus med orden: "Gå bort från mig[r], Satan! Dina tankar är inte Guds utan människors."
Att följa Jesus
34 (Y) Och han kallade till sig folket och sina lärjungar och sade till dem: "Om någon vill följa mig, ska han förneka sig själv[s] och ta sitt kors och följa mig. 35 (Z) Den som vill rädda sitt liv ska mista det, men den som mister sitt liv för min och för evangeliets skull ska rädda det. 36 För vad hjälper det en människa om hon vinner hela världen men förlorar sin själ? 37 (AA) Vad kan en människa ge till lösen för sin själ? 38 (AB) Den som skäms för mig och mina ord i det här trolösa och syndiga släktet, honom ska också Människosonen skämmas för när han kommer i sin Fars härlighet med de heliga änglarna."
Jesus visar sin härlighet
9 (AC) Jesus sade till dem: "Jag säger er sanningen: Några av dem som står här ska inte smaka döden förrän de fått se att Guds rike har kommit med kraft."
2 Sex dagar därefter tog han med sig Petrus, Jakob och Johannes och förde dem upp på ett högt berg[t] där de var ensamma. Och han förvandlades inför deras ögon. 3 Hans kläder blev skinande vita, så vita som ingen tygberedare på jorden kan bleka några kläder. 4 Och Mose och Elia visade sig för dem och samtalade med Jesus.
5 Då sade Petrus till Jesus: "Rabbi, det är gott för oss att vara här[u]. Vi kan göra tre hyddor: en åt dig, en åt Mose och en åt Elia." 6 Han visste inte vad han skulle säga, så skräckslagna var de. 7 (AD) Då kom ett moln och sänkte sig över dem, och ur molnet hördes en röst: "Han är min älskade Son. Lyssna till honom!" 8 Och plötsligt, när de såg sig omkring, såg de inte längre någon där utom Jesus.
9 (AE) På vägen ner från berget befallde han dem att inte berätta för någon vad de hade sett förrän Människosonen uppstått från de döda. 10 De tog fasta på det ordet och diskuterade med varandra vad som menades med att uppstå från de döda.
11 Och de frågade honom: "Varför säger då de skriftlärda att Elia först måste komma[v]?" 12 (AF) Han sade till dem: "Elia kommer först och återupprättar allt. Men hur kan det då stå skrivet om Människosonen att[w] han ska lida mycket och bli föraktad? 13 (AG) Jag säger er: Elia har faktiskt kommit. Och de gjorde med honom som de ville, så som det står skrivet om honom."
Jesus botar en pojke med stum ande
14 När de kom till de andra lärjungarna, såg de mycket folk omkring dem och skriftlärda som diskuterade med dem. 15 Så snart allt folket fick se Jesus, blev de förundrade och skyndade fram och hälsade på honom. 16 Han frågade dem: "Vad är det ni diskuterar?"
17 (AH) En i folkskaran svarade honom: "Mästare, jag har kommit till dig med min son som har en stum ande. 18 Var den än får tag i honom slår den omkull honom, och han tuggar fradga och gnisslar tänder och blir stel. Jag bad dina lärjungar driva ut den, men de kunde inte." 19 Jesus svarade dem: "Detta släkte som inte vill tro! Hur länge ska jag vara hos er? Hur länge ska jag stå ut med er? Hämta honom till mig." 20 (AI) Och de kom med honom till Jesus.
Så snart anden fick se honom slet den och ryckte i pojken, och han föll till marken och vred sig och tuggade fradga. 21 Jesus frågade hans far: "Hur länge har det varit så med honom?" Fadern svarade: "Sedan han var barn. 22 Ofta har den kastat honom i elden och i vattnet för att ta livet av honom. Men om du kan, så förbarma dig över oss och hjälp oss!" 23 (AJ) Jesus sade till honom: "Om du kan? Allt är möjligt för den som tror." 24 Genast ropade barnets far: "Jag tror. Hjälp min otro!"
25 Jesus såg att folk strömmade till, och han sade strängt till den orena anden: "Du stumma och döva ande, jag befaller dig: far ut ur honom och kom aldrig mer in i honom!" 26 Anden skrek och ryckte våldsamt i honom och for ut. Pojken var som livlös, och de flesta sade att han var död. 27 Men Jesus tog hans hand och reste upp honom, och han stod upp.
28 (AK) När Jesus hade kommit inomhus och lärjungarna var ensamma med honom, frågade de: "Varför kunde inte vi driva ut den?" 29 Han svarade: "Den sorten kan bara drivas ut med bön."[x]
Jesus talar än en gång om sitt lidande
30 (AL) Sedan gick de vidare därifrån och vandrade genom Galileen. Jesus ville inte att någon skulle få veta det, 31 (AM) eftersom han höll på att undervisa sina lärjungar. Han sade till dem: "Människosonen ska utlämnas i människors händer, och de kommer att döda honom. Men tre dagar efter[y] sin död ska han uppstå." 32 Men de förstod inte vad han menade och vågade inte fråga honom.
Vem är störst?
33 (AN) De kom till Kapernaum. När Jesus nu var hemma, frågade han dem: "Vad var det ni talade om på vägen?" 34 Men de teg, för på vägen hade de talat med varandra om vem som var den störste. 35 (AO) Jesus satte sig ner, kallade på de tolv och sade till dem: "Om någon vill vara den förste, så ska han vara den siste av alla och allas tjänare."
36 (AP) Sedan tog han ett litet barn och ställde det mitt ibland dem, omfamnade det och sade till dem: 37 (AQ) "Den som tar emot ett sådant barn i mitt namn tar emot mig. Och den som tar emot mig, tar inte emot mig utan honom som har sänt mig."
Inte mot oss utan för oss
38 (AR) Johannes sade till Jesus: "Mästare, vi såg en man som drev ut onda andar i ditt namn, och vi försökte hindra honom eftersom han inte följde oss." 39 (AS) Men Jesus sade: "Hindra honom inte. Ingen som gör en kraftgärning i mitt namn kan sedan genast tala illa om mig. 40 (AT) Den som inte är mot oss är för oss. 41 (AU) Den som ger er en bägare vatten att dricka därför att ni tillhör Kristus – jag säger er sanningen: Han ska inte gå miste om sin lön.
Frestelser och förförelser
42 (AV) Den som förleder en av dessa små som tror på mig, för honom vore det bättre att få en kvarnsten hängd om halsen och bli kastad i havet. 43 Om din hand förleder dig till synd, så hugg av den! Det är bättre att du går in i livet stympad än att du har båda händerna kvar och hamnar i Gehenna[z], i elden som aldrig slocknar. 45 Och om din fot förleder dig till synd, så hugg av den! Det är bättre att du går in i livet halt än att du har båda fötterna kvar och kastas i Gehenna. 47 Och om ditt öga förleder dig till synd, så riv ut det! Det är bättre att du går in i Guds rike enögd än att du har båda ögonen kvar och kastas i Gehenna, 48 (AW) där deras mask inte dör och elden inte släcks.[aa]
49 Var och en ska saltas med eld[ab]. 50 (AX) Salt är bra, men om saltet förlorar sin sälta, hur ska ni då få det salt igen? Ha salt i er och håll fred med varandra!"
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation