Read the Gospels in 40 Days

Inledning

1 Många har redan åtagit sig att sammanställa en skildring av allt det som har hänt ibland oss, ² i enlighet med vad vi har fått veta av de ögonvittnen som var med från början och som blev ordets tjänare. ³ Men nu har också jag noga gått igenom alla fakta ända från början och bestämt mig för att i rätt ordning skriva ner det för dig, högt ärade Theofilos, ⁴ för att du ska förstå att du kan lita på alla de upplysningar du har fått.

En ängel meddelar att Johannes döparen ska födas

⁵ När Herodes var kung i Judeen, fanns det en präst som hette Sakarias. Han tillhörde Avias avdelning bland prästerna. Också hans hustru Elisabet var en ättling till Aron. ⁶ De var båda rättfärdiga inför Gud och levde klanderfritt efter alla Herrens bud och föreskrifter. ⁷ De hade inga barn, för Elisabet kunde inte få några, och båda hade nu hunnit bli ganska gamla.

⁸ Men en dag, när Sakarias avdelning var i tjänst och han tjänstgjorde som präst inför Gud, ⁹ och man som vanligt kastat lott om vem som skulle få gå in i Herrens tempel och tända rökelse, blev Sakarias utvald. ¹⁰ Under tiden som rökelseoffret pågick stod allt folket utanför och bad.

¹¹ Då fick han se en ängel från Herren stå till höger om rökelsealtaret. ¹² Sakarias blev förskräckt vid den synen och greps av fruktan. ¹³ Men ängeln sa till honom: ”Var inte rädd, Sakarias! Din bön har blivit hörd. Du och din hustru Elisabet ska få en son, och du ska låta honom heta Johannes^[a]. ¹⁴ Han ska bli till glädje och lycka för dig, och många ska glädja sig över hans födelse. ¹⁵ Han ska bli stor inför Herren. Han ska aldrig smaka vin eller starka drycker, och han ska bli fylld av den heliga Anden redan i moderlivet. ¹⁶ Han ska få många bland Israels folk att vända tillbaka till Herren, deras Gud. ¹⁷ Han ska gå framför honom i Elias^[b] ande och kraft. Han ska vända fädernas hjärtan till deras barn och de upproriska till ett rättfärdigt sinnelag, för att förbereda åt Herren ett folk som är berett.”

¹⁸ Sakarias sa till ängeln: ”Hur kan jag vara säker på detta? Jag är ju en gammal man och min hustru är till åren.”

¹⁹ Då sa ängeln: ”Jag är Gabriel, och jag står inför Gud. Jag är utsänd för att tala till dig och meddela denna glada nyhet. ²⁰ Men du ska bli stum och inte kunna tala förrän detta inträffar, eftersom du inte trodde på mina ord. De ska gå i uppfyllelse när tiden är inne.”

²¹ Utanför stod folket och väntade på att Sakarias skulle komma ut, och man började undra varför han dröjde så länge. ²² Då han till slut kom ut, kunde han inte tala till dem, och de förstod av hans gester att han måste ha sett en syn. Han förblev stum.

²³ När Sakarias hade avslutat sin tjänstgöring, vände han tillbaka hem. ²⁴ Och strax efteråt blev hans hustru Elisabet med barn och höll sig undan från folk i fem månader. Hon sa:

²⁵ ”Tänk vad Herren har gjort med mig. Han har sett till mig, så att jag slipper min skam bland människor.”

En ängel meddelar att Jesus ska födas

²⁶ I sjätte månaden sände Gud ängeln Gabriel till staden Nasaret i Galileen, ²⁷ till en jungfru^[c] som hette Maria och som var trolovad^[d] med en man som hette Josef, av Davids släkt.

²⁸ Ängeln kom in och sa till henne: ”Gläd dig, du högt benådade! Herren är med dig!”

²⁹ Maria blev förskräckt och undrade vad ängeln kunde mena. ³⁰ Men ängeln sa: ”Var inte rädd, Maria! Du har funnit nåd hos Gud. ³¹ Du ska bli med barn och föda en Son, och du ska låta honom heta Jesus. ³² Han ska bli stor och kallas den Högstes Son. Och Herren Gud ska ge honom hans förfader Davids tron. ³³ Han ska regera över Jakobs släkt^[e] för evigt, och hans kungamakt ska aldrig ta slut.”

³⁴ Då frågade Maria ängeln: ”Men hur ska detta kunna ske? Jag har ju inte varit tillsammans med någon man.”

³⁵ Ängeln svarade: ”Den heliga Anden ska komma över dig och den Högstes kraft vila över dig. Därför ska det barn du föder vara heligt och kallas Guds Son. ³⁶ Din släkting Elisabet väntar också barn, trots sin höga ålder. Hon, som man sa var steril, är nu i sjätte månaden. ³⁷ Ingenting är omöjligt för Gud.”

³⁸ Maria sa: ”Jag är Herrens tjänarinna. Låt det bli som du har sagt.” Sedan lämnade ängeln henne.

Maria besöker Elisabet

³⁹ Några dagar senare skyndade sig Maria iväg till en stad i Juda bergsbygd. ⁴⁰ Hon gick till Sakarias hus och hälsade på Elisabet.

⁴¹ När Elisabet hörde Marias hälsning sparkade barnet till i henne, och hon fylldes av den heliga Anden. ⁴² Hon ropade högt: ”Välsignad är du bland kvinnorna, och välsignat är barnet du bär! ⁴³ Vilken ära för mig att modern till min Herre kommer på besök! ⁴⁴ I samma stund som jag hörde din hälsning sparkade barnet till av glädje i min mage. ⁴⁵ Lycklig är den som trodde, för vad Herren har sagt ska gå i uppfyllelse.”

⁴⁶ Maria sa:

⁵⁶ Maria stannade hos Elisabet i ungefär tre månader och återvände sedan hem.

Johannes döparens födelse

⁵⁷ För Elisabet var det nu dags att föda, och hon fick en son. ⁵⁸ Hennes grannar och släktingar fick höra om Herrens stora barmhärtighet mot henne, och de gladde sig med henne.

⁵⁹ På åttonde dagen kom de för att omskära pojken. De ville kalla honom Sakarias efter hans far, ⁶⁰ men hans mor sa: ”Nej, han ska heta Johannes.”

⁶¹ Då sa de: ”Det finns ju ingen annan i din släkt som heter så.” ⁶² Med hjälp av tecken frågade de då fadern vad han ville att pojken skulle heta.

⁶³ Han bad om en tavla att skriva på, och till allas förvåning skrev han: ”Han ska heta Johannes.” ⁶⁴ Och i samma stund kunde Sakarias tala igen, och han började lovprisa Gud.

⁶⁵ Alla som bodde däromkring greps av fruktan, och nyheten om vad som hade hänt spreds i hela Judeens bergsbygd. ⁶⁶ De som hörde om händelsen lade det på hjärtat och frågade sig: ”Vad ska det bli av detta barn? Herrens hand var ju med honom.”

⁶⁷ Och hans far Sakarias fylldes av den heliga Anden och profeterade:

⁸⁰ Pojken växte sedan upp och blev andligt stark. Han höll till ute i ödemarken till den dag då han skulle träda fram inför Israel.

Jesus föds i Betlehem

2 Vid den här tiden hade kejsaren Augustus gett order om att hela världen skulle skattskrivas. ² Det var den första skattskrivningen, och den gjordes när Quirinius var landshövding i Syrien.

³ Var och en fick då resa till sin hemstad för att registrera sig. ⁴ Eftersom Josef tillhörde Davids ätt, reste han från staden Nasaret i Galileen till Davids stad Betlehem i Judeen. ⁵ Han tog med sig Maria, som han var trolovad med, och som nu väntade barn.

⁶ Men medan de var där blev det dags för henne att föda, ⁷ och hon födde sitt första barn, en pojke. Hon lindade honom sedan med tygstycken^[h] och lade honom i en krubba, för det fanns inte plats för dem inne i värdshuset.

Några herdar besöker Jesus

⁸ Samma natt var några herdar ute och vaktade sina får på fälten om natten. ⁹ Då stod plötsligt en Herrens ängel framför dem, och Herrens härlighet lyste omkring dem. De blev fruktansvärt rädda, ¹⁰ men ängeln sa till dem: ”Var inte rädda! Jag kommer till er med ett budskap om en stor glädje som gäller hela folket. ¹¹ Inatt har en Frälsare fötts åt er i Betlehem, Davids stad. Han är Messias^[i], Herren. ¹² Det här är ett tecken för er: ni ska finna ett lindat barn som ligger i en krubba.” ¹³ Och plötsligt var ängeln omgiven av en stor himmelsk här som prisade Gud:

¹⁵ När änglarna hade farit tillbaka upp till himlen, sa herdarna till varandra: ”Kom! Vi måste gå till Betlehem och se det som har hänt och som Herren har låtit oss få veta!”

¹⁶ Så skyndade de iväg och fann Maria och Josef och det nyfödda barnet som låg i krubban. ¹⁷ Och när de hade sett barnet, berättade de för alla vad som hade sagts till dem om detta barn. ¹⁸ Alla förvånades över herdarnas berättelse, ¹⁹ men Maria lade allt detta på minnet och begrundade det i sitt hjärta.

²⁰ Herdarna vände sedan tillbaka och hyllade och ärade Gud för allt de hade fått höra och se. Allt var precis så som det hade sagts dem.

²¹ Åtta dagar senare, när pojken skulle omskäras, fick han heta Jesus, det namn som ängeln gav honom innan hans mor blev gravid.

Maria och Josef tar med Jesus till templet

²² När det sedan var dags för föräldrarnas rening^[j] enligt Moses lag, tog de med Jesus till Jerusalem för att bära fram honom inför Herren. ²³ Det står nämligen i Herrens lag att varje förstfödd son som kommer ur moderlivet ska helgas åt Herren.^{[k] 24} Samtidigt bar de fram offret, som enligt Herrens lag skulle vara ett par turturduvor eller två unga duvor.

²⁵ Vid den här tiden var en man som hette Symeon i Jerusalem, en rättfärdig och from man som väntade på Israels tröst och var fylld av den heliga Anden. ²⁶ Den heliga Anden hade uppenbarat för honom att han inte skulle dö förrän han hade sett Herrens Messias.

²⁷ Ledd av Anden kom han till templet, och när föräldrarna kom med barnet Jesus för att göra som sed var enligt lagen, ²⁸ tog han barnet i sin famn och prisade Gud och sa:

³³ Hans far och mor var mycket förvånade över vad som sades om honom. ³⁴ Symeon välsignade dem och sa till hans mor Maria: ”Det här barnet ska bli till fall och upprättelse för många i Israel och till ett tecken man strider om. ³⁵ Också genom din egen själ ska ett svärd gå. Så ska avslöjas vad många tänker i sina hjärtan.”

³⁶ Där fanns också en profetissa, som hette Hanna, dotter till Fanuel från Ashers stam. Hon var nu gammal. Hon hade varit gift i sju år när hon var ung ³⁷ och sedan levt som änka tills hon nu var åttiofyra år. Hon lämnade aldrig templet utan var där dag och natt och tjänade Gud genom fasta och bön.

³⁸ Just då kom Hanna dit och började tacka och prisa Gud. Hon berättade om Jesus för alla som väntade på att Jerusalem skulle återlösas.

³⁹ När föräldrarna sedan hade gjort allt det som Herrens lag föreskriver, återvände de till sin hemstad Nasaret i Galileen. ⁴⁰ Där växte pojken upp och blev stark och fylld av visdom. Och Guds nåd var med honom.

Jesus talar med lärarna i templet

⁴¹ Jesus föräldrar brukade varje år gå till Jerusalem vid påskhögtiden^[l]. ⁴² Och när Jesus var tolv år gick de dit som vanligt. ⁴³ Men då festen var över och de skulle vända tillbaka hem igen stannade pojken Jesus kvar i Jerusalem utan att föräldrarna visste om det.

⁴⁴ Föräldrarna gick en hel dag utan att sakna honom, för de trodde att han var med i ressällskapet. Men sedan började de fråga efter honom bland släktingar och vänner. ⁴⁵ Och när de inte kunde hitta honom någonstans, vände de tillbaka till Jerusalem för att leta efter honom där.

⁴⁶ Efter tre dagars letande hittade de honom till sist i templet, där han satt mitt bland lärarna och lyssnade på dem och ställde frågor. ⁴⁷ Alla som hörde honom förvånades över hans intelligens och hans svar.

⁴⁸ Hans föräldrar visste inte vad de skulle tro, så förvånade var de, och Maria sa: ”Barn, hur kunde du göra så mot oss? Din far och jag har varit så oroliga och letat överallt efter dig!”

⁴⁹ ”Varför har ni letat efter mig?” frågade han. ”Visste ni inte att jag måste ägna mig åt det som tillhör min Fader?” ⁵⁰ Men de förstod inte vad han menade.

⁵¹ Sedan följde han med dem hem till Nasaret och lydde dem i allt. Men hans mor bevarade allt detta i sitt hjärta. ⁵² Jesus blev äldre och visare för varje dag och var älskad av både Gud och människor.

Johannes döparen banar väg för Jesus

(Matt 3:1-12; Mark 1:2-8; Joh 1:19-28)

3 Det var nu kejsaren Tiberius femtonde regeringsår. Pontius Pilatus var landshövding i Judeen, Herodes var tetrark över Galileen, hans bror Filippos över Itureen och Trachonitis och Lysanias över Abilene. ² Hannas och Kajafas var överstepräster.

Vid den här tiden kom Guds ord till Johannes, Sakarias son, i ödemarken. ³ Han gav sig iväg till trakterna kring Jordanfloden och förkunnade omvändelsens dop för syndernas förlåtelse, ⁴ så som det står skrivet i boken om profeten Jesajas ord:

⁷ När stora mängder människor nu kom till Johannes för att bli döpta, sa han till dem: ”Ni huggormsyngel, tror ni att ni kan klara er undan den kommande vreden? ⁸ Nej, handla^[n] som det anstår en som är omvänd! Tänk inte att ni bara kan säga: ’Abraham är vår stamfar.’ Jag säger er att Gud kan förvandla de här stenarna till Abrahams ättlingar! ⁹ Yxan är redan satt till roten på träden. Varje träd som inte bär god frukt ska huggas ner och kastas i elden!”

¹⁰ Då frågade folket: ”Vad ska vi då göra?”

¹¹ Han svarade: ”Om någon har två skjortor, ska han ge bort en av dem till någon som ingen har. Och den som har mat ska göra likadant.”

¹² Även tullindrivare^[o] kom för att döpas, och de frågade: ”Mästare, vad ska vi göra?”

¹³ Han svarade: ”Kräv inte mer än vad ni fått order om.”

¹⁴ ”Och vi då, vad ska vi göra?” frågade några soldater.

Johannes svarade: ”Tvinga inte till er pengar genom hot och våld, utan nöj er med er lön.”

¹⁵ Hela folket levde i väntan, och alla undrade i sina hjärtan om inte Johannes kunde vara Messias. ¹⁶ Men Johannes svarade dem alla: ”Jag döper er med vatten, men snart kommer en som är starkare än jag. Jag är inte ens värdig att knyta upp hans sandalremmar.^[p] Han ska döpa er i den heliga Anden och eld. ¹⁷ Han har kastskoveln i sin hand för att rensa upp sin tröskplats och samla vetet i ladan, men agnarna ska han bränna upp i en eld som aldrig slocknar.”

¹⁸ På många olika sådana sätt förmanade Johannes folket när han framförde sitt budskap för dem.

Herodes sätter Johannes i fängelse

¹⁹ Johannes riktade också direkt kritik mot Herodes, tetrarken i Galileen, för hans förhållande med sin brors hustru Herodias och för allt annat ont han gjort. ²⁰ Därför lät Herodes sätta Johannes i fängelse, och gjorde på det viset ännu en ond gärning.

Jesus blir döpt

(Matt 3:13-17; Mark 1:9-11; Joh 1:32-34)

²¹ Men när nu allt folket kom för att bli döpta, och också Jesus hade blivit döpt och stod där och bad, öppnades himlen. ²² Den heliga Anden sänkte sig ner över honom i form av en duva, och en röst från himlen sa: ”Du är min älskade Son, du är min glädje.”

Jesus släkttavla

(Matt 1:1-17)

²³ Jesus var runt trettio år när han började sin verksamhet. Han ansågs vara son till Josef,