The Daily Audio Bible
Today's audio is from the NLT. Switch to the NLT to read along with the audio.
Hirams skickliga hantverk
(1 Kung 7:23-40)
4 Han gjorde sedan ett kopparaltare som var 10 meter långt, 10 meter brett och 5 meter högt. 2 Han gjorde Havet av gjutgods, runt, 5 meter i diameter och hälften så högt, med en omkrets på 15 meter. 3 Runt kanten, nertill, fanns ett mönster av oxar, tio på varje halvmeter, i två rader. De var gjutna i samma stycke som själva Havet. 4 Havet stod på tolv oxar. Tre av dem var vända mot norr, tre mot väster, tre mot söder och tre mot öster. Havet vilade på dem, och deras bakdelar var vända inåt. 5 Havet var en handsbredd tjockt, och kanten var formad som i en skål, så att den liknade en utslagen lilja. Det rymde 90 000 liter[a].
6 Han lät också göra tio vattenfat och ställde fem på den högra sidan och fem på den vänstra. De skulle användas till tvättning, och i dem skulle man skölja det som hörde till brännoffren. Prästerna skulle tvätta sig i Havet.
7 Sedan gjorde han enligt föreskrifterna tio lampställ av guld, som han placerade i templet, fem till höger och fem till vänster. 8 Han gjorde tio bord och ställde fem till höger och fem till vänster. Han gjorde också 100 skålar av rent guld.
9 Därefter gjorde han prästernas gård och den stora förgården med dess dörrar. Dörrarna belade han med koppar. 10 Havet ställde han på högra sidan, åt sydost. 11 Hiram gjorde också grytorna, skovlarna och offerskålarna.
Han fullbordade det arbete som han fått i uppdrag att göra åt kung Salomo i Guds hus:
12 De två pelarna,
de skålliknande pelarhuvudena,
de två flätverken som dekorationer på pelarhuvudena,
13 400 granatäpplen till de båda flätverken, två rader granatäpplen för varje flätverk, som dekorerade de skålformade pelarhuvudena,
14 de tio ställen med tio fat,
15 Havet och de tolv oxarna under det,
16 grytorna, skovlarna och skålarna med alla tillhörande föremål.
Mäster Hiram tillverkade alla föremålen åt kung Salomo till Herrens hus i polerad koppar. 17 Kungen lät gjuta dem i lerformar på Jordanslätten mellan Suckot och Saretan. 18 Salomo gjorde så mycket av alla dessa ting att vikten av koppar inte kunde fastställas.
19 Salomo gjorde alla föremålen i Guds hus,
det gyllene altaret och borden för skådebröden,
20 lampställen med sina lampor av rent guld, som skulle tändas framför det inre rummet enligt föreskrifterna,
21 blomsterdekorationerna, lamporna och tängerna av guld, ja, av renaste guld,
22 vidare knivarna, skålarna, pannorna och fyrfaten av rent guld, liksom dörrarna till templet, de inre dörrarna till det allra heligaste, och till templets huvudingång. Allt detta gjordes alltså av guld.
5 När allt arbete Salomo gjorde för Herrens hus var klart, förde han in det som blivit helgat åt Herren av hans far David: silvret och guldet och alla kärlen, och lade dem i skattkammaren i Guds hus.
Salomo inviger templet
Arken förs till templet
(1 Kung 8:1-13)
2 Därefter kallade Salomo samman alla äldste i Israel, alla stamhövdingar och överhuvuden för de israelitiska familjerna till Jerusalem, för att hämta Herrens ark från Sion, Davids stad. 3 Alla israeliterna samlades hos kungen för högtiden i sjunde månaden.
4 När alla Israels äldste hade kommit, lyfte leviterna arken. 5 De bar upp arken och uppenbarelsetältet samt alla de heliga föremålen som fanns i det. De levitiska prästerna hämtade dem dit. 6 Kung Salomo och hela Israels menighet som var samlad hos honom stod framför arken. De offrade får och boskap i en sådan mängd att de inte kunde räknas.
7 Prästerna bar in Herrens förbundsark till dess plats i det inre rummet av templet, det allra heligaste, under kerubernas vingar, 8 som var utbredda över platsen där arken stod, så att den och dess bärstänger täcktes av keruberna. 9 Stängerna var så långa att deras ändar kunde ses från det heliga, framför koret, men inte utifrån. De finns där än idag.
10 Ingenting annat fanns i arken förutom de två stentavlorna, som Mose lade ner i den vid Horeb, när Herren hade ingått förbundet med Israels folk efter uttåget ur Egypten.
11 Prästerna lämnade helgedomen. Alla prästerna hade renat sig, oberoende av avdelning. 12 Alla de levitiska sångarna, Asaf, Heman och Jedutun och deras söner och släktingar, var klädda i fint linne och stod på östra sidan om altaret med cymbaler, harpor och lyror, tillsammans med 120 präster som blåste i trumpeter, 13 och tillsammans stämde trumpetblåsarna och sångarna samtidigt och samstämmigt upp i lovprisning och tacksägelse till Herren. När trumpeterna, cymbalerna och de övriga instrumenten ljöd, prisade man Herren:
”Han är god.
Hans nåd varar i evighet.”
Då fylldes huset, Herrens hus, av ett moln, 14 så att prästerna inte kunde fortsätta sin tjänstgöring. Herrens härlighet uppfyllde Guds hus.
Salomo välsignar folket
(1 Kung 8:14-21)
6 Salomo sa då:
”Herren har sagt att han ska bo i dunklet,
2 men jag har gjort ett magnifikt tempel åt dig,
och en plats, där du kan bo i evighet.”
3 Sedan vände kungen sig till hela Israels församling och välsignade dem, medan de stod upp.
4 Han sa:
”Välsignad vare Herren, Israels Gud, som nu med sina händer har fullbordat vad han med sin mun lovade min far David när han sa: 5 ’Jag har aldrig, sedan jag förde mitt folk ut ur Egypten, valt någon stad bland Israels stammar för att bygga ett hus för mitt namn. Jag har inte heller utvalt någon att vara furste över mitt folk Israel. 6 Men nu har jag valt Jerusalem för att mitt namn ska vara där och David till att härska över mitt folk Israel.’
7 Min far David tänkte bygga ett hus åt Herrens, Israels Guds namn, 8 men Herren sa till honom: ’Din tanke att bygga ett hus åt mitt namn var god, 9 men du är inte den som ska bygga det, utan din son, som föds åt dig, är den som ska bygga det huset åt mitt namn.’ 10 Herren har gjort vad han lovade. Jag har efterträtt min far David och sitter nu på Israels tron, som Herren har lovat, och jag har byggt templet åt Herrens, Israels Guds, namn 11 och gjort i ordning en plats där för arken med förbundet som Herren slutit med israeliterna.”
Fria från lagen
7 Ni vet säkert, syskon – jag talar till dem som känner lagen – att lagen bara styr över en människa så länge hon lever.
2 En gift kvinna är genom lagen bunden till sin man så länge han lever. Men om mannen dör är hon inte längre bunden till honom, utan är fri från lagen som reglerar äktenskap. 3 Om hon går till en annan medan hennes man lever, är hon otrogen i sitt äktenskap. Men om hennes man dör är hon fri från lagen och kan gifta sig med en annan utan att vara otrogen mot sin första man.
4 På samma sätt har ni, syskon, dött bort från lagen med Kristus kropp. Nu tillhör ni en annan, honom som uppväcktes från de döda, och så bär vi frukt åt Gud. 5 Så länge vi levde på vanligt mänskligt sätt, väckte lagen i oss syndiga begär som verkade i våra kroppar, så att vi bar frukt åt döden. 6 Men nu är vi fria från lagen, eftersom vi har dött bort från det som höll oss bundna och kan tjäna på Andens nya sätt, inte på det gamla, bokstavsbundna.
Lagen avslöjar synden
7 Vad betyder då detta? Att lagen är synd? Nej, naturligtvis inte! Men det var genom lagen som jag lärde känna vad synd är. Jag skulle inte ha vetat vad det innebär att ha begär till något, om inte lagen hade sagt: ”Du ska inte ha begär.”[a] 8 Synden utnyttjade budordet och väckte allehanda begär inom mig. Om lagen inte finns, är synden död.
9 Det fanns en tid i mitt liv då jag levde utan lag, men när budordet kom, vaknade synden genast till liv, 10 och jag dog. Jag fann att det budord som skulle leda till liv ledde mig till döden. 11 Synden passade på och utnyttjade budordet, lurade mig och dödade mig. 12 Lagen är alltså helig, och budordet är heligt, rätt och gott.
13 Var det då det goda som ledde till att jag måste dö? Nej, naturligtvis inte! Det var synden som utnyttjade det goda för att få mig att dö, för att den skulle avslöjas som synd och att synden genom budordet skulle visa sin fruktansvärda syndfullhet.
En oskyldig mans bön
17 En bön av David.
Hör, Herre, min rättfärdiga sak!
Hör min bön, lyssna! Min bön kommer inte från oärliga läppar.
2 Jag väntar på min rätt från dig,
för du ser vad som är rätt.
3 Du prövar mitt innersta,
du utforskar mig om natten,
du granskar mig men finner inget.
Jag vill inte tillåta någon överträdelse komma ur min mun,
4 som människor gör.
Jag har hållit de ord som du talat,
jag har hållit mig borta från män som brukar våld.[a]
5 Jag har hållit mina steg på dina vägar,
mina fötter har inte stapplat.
6 Jag ropar till dig, för du svarar mig, Gud.
Lyssna på mig, hör vad jag säger.
7 Visa din underbara nåd,
du som med din starka hand
räddar dem som tar sin tillflykt till dig
undan sina motståndare.
8 Bevara mig som din ögonsten,
göm mig under dina vingars skugga,
9 för de gudlösa som anfaller mig,
mina dödsfiender som omger mig.
10 De har förhärdat sina hjärtan,
de tar stora ord i sin mun.
11 De omringar oss överallt där vi går,
med sin blick följer de mig för att slå mig till marken.[b]
12 Han är som ett lejon,
ivrigt att slita sönder sitt byte,
som unga lejon
som ligger på lur.
13 Stå upp, Herre, gå emot honom!
Slå ner honom!
Rädda mig från de onda med ditt svärd!
14 Herre, rädda mig med din hand från sådana,
från världens människor,
som har fått sin del här i livet,
vilkas buk du fyller med din rikedom,
vilkas söner är många och kan samla rikedom åt sina barn.[c]
15 I rättfärdighet ska jag se ditt ansikte,
det ska ge mig tröst och tillfredsställelse att få se din likhet när jag vaknar.
22 Det människan längtar efter är nåd och godhet,
och det är bättre att vara fattig än att ljuga.[a]
23 Herrens fruktan ger liv,
mätt går man till vila, skyddad mot det onda.
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.