The Daily Audio Bible
Today's audio is from the ESV. Switch to the ESV to read along with the audio.
5 Ashchur, Tekoas far, hade två hustrur, Hela och Naara.
6 Naara födde åt honom Achussam, Hefer, Temni och achashtaréerna. De var Naaras söner.
7 Hela födde Seret, Sochar, Etnan, och 8 Kos, som var far till Anuv och Hassoveva och stamfar till släkter som härstammade från Acharchel, Harums son.
9 Jabes hade större anseende än någon av sina bröder. Hans mor gav honom namnet Jabes, ”för”, sa hon, ”jag födde honom med smärta[a].”
10 Jabes ropade och bad till Israels Gud: ”Välsigna mig och utvidga mitt område! Var med mig i allt jag gör och bevara mig från olycka och smärta!” Gud hörde hans bön och gav honom vad han begärde.
11 Keluv, Shuchas bror, var far till Mechir, som var far till Eshton. 12 Eshton var far till Bet Rafa, Paseach och Techinna. Techinna var far till Ir Nachash. Dessa var männen från Reka.
13 Kenas söner var Otniel och Seraja.
Otniels söner var Hatat och Meonotaj. 14 Meonotaj var far till Ofra.
Seraja var far till Joav, stamfar till Timmermansdalens släkt, för de var timmermän.
15 Kalevs, Jefunnes sons söner, var Ir, Ela och Naam. Elas son hette Kenas.
16 Jehallelels söner var Sif, Sifa, Tirja och Asarel.
17 Esras söner var Jeter, Mered, Efer och Jalon. Mereds hustru Bitja[b] födde Mirjam, Shammaj och Jishbach, Eshtemoas far. 18 Hans judeiska hustru födde Jered, Gedors far, Hever, Sokos far och Jekutiel, Sanoachs far. Dessa var söner till faraos dotter Bitja som Mered hade gift sig med.
19 Söner till Hodias hustru, Nachams syster, var far till garmén Keila och maakatén Eshtemoa.[c]
20 Shimons söner var Amnon, Rinna, Ben-Hanan och Tilon.
Jishis söner var Sochet och Ben-Sochet[d].
21 Shelas, Judas sons, söner var Er, som var far till Leka, Lada, som var far till Maresha och stamfar till släkterna som var linnearbetare i Bet Ashbea, 22 Jokim, männen i Koseva och Joash och Saraf, som hade härskat i Moab och sedan återvänt till Betlehem, enligt gamla uppteckningar. 23 Dessa var krukmakare i Netaim och Gedera och stod i kungens tjänst.
Simons ättlingar
(Jos 19:2-9)
24 Simons söner var Nemuel, Jamin, Jariv, Serach och Saul.
25 Shallum var hans son. Shallums son var Mivsam och dennes son Mishma.
26 Mishmas söner var Hammuel, hans son Sackur och sonen Shimi.
27 Shimi hade sexton söner och sex döttrar, men ingen av hans bröder hade många barn. Deras släkt blev inte lika stor som Judas. 28 De bodde i Beer Sheva, Molada och Hasar Shual, 29 Bilha, Esem, Tolad, 30 Betuel, Horma, Siklag, 31 Bet Markavot, Hasar Susim, Bet Biri och Shaarajim. Dessa var deras städer ända fram till Davids regeringstid, 32 liksom deras fem byar, Etam, Ajin, Rimmon, Token och Ashan 33 och andra byar ända bort till Baal. Det var där de bodde och de förde ett eget släktregister.
34 Vidare: Meshovav, Jamlek, Josha, Amasjas son, 35 Joel, Jehu, Joshivjas son, som var son till Seraja och sonson till Asiel, 36 Eljoenaj, Jaakova, Jeshochaja, Asaja, Adiel, Jesimiel, Benaja 37 och Sisa, son till Shifi, son till Allon, son till Jedaja, son till Shimri och son till Shemaja.
38 Dessa uppräknade var namn på hövdingar för sina släkter. Deras familjer förökade sig mycket 39 och drog fram mot Gedor, till östra sidan av dalen för att söka betesmarker för sin småboskap.
40 De upptäckte rika, goda betesmarker i ett vidsträckt och fridfullt land där hamiter hade bott. 41 De som här uppräknats vid namn kom under Hiskias regeringstid i Juda. De rev ner hamiternas tält och boplatser som fanns där. De förintade dem, så att de inte mer finns till, och tog området i besittning därför att där fanns betesmark för deras hjordar.
42 Senare begav sig 500 av dessa män från Simons stam till berget Seir. Deras ledare var Pelatja, Nearja, Refaja och Ussiel, söner till Jishi. 43 Där dödade de alla som fortfarande fanns kvar av amalekiterna. Sedan bosatte de sig där och har bott där sedan dess.
Rubens ättlingar
5 Israels förstfödde var Ruben. (Han var den förstfödde, men eftersom han vanhelgade sin fars bädd, gavs hans förstfödslorätt i stället till Josefs, Israels sons, söner. I släktregistret nämns han därför inte som den förstfödde.
2 Trots att Judas[e] stam var den starkaste bland bröderna och en furste kom från den, var det Josef som fick förstfödslorätten.)
3 Rubens, Israels förstföddes, söner var Henok, Pallu, Hesron och Karmi.
4 Joels ättlingar var hans son Shemaja, vars son var Gog, vars son var Shimi, 5 vars son var Mika, vars son var Reaja, vars son var Baal, 6 vars son var Beera, som fördes bort i fångenskap av den assyriske kungen Tiglat Pileser. Han var en hövding för Rubens stam.
7 Hans släktingar skrevs upp efter sina släkter i släktregistret och var: stamledaren Jeiel, Sakarja 8 och Bela, son till Asas, son till Shema, son till Joel.
De bosatte sig från Aroer och ända bort till Nebo och Baal Meon. 9 Österut tog de allt land i besittning ända bort till öknen vid Eufrat, därför att deras boskap i Gilead hade förökats.
10 Under Sauls regering förde de krig med hagaréerna, besegrade dem och intog deras bosättningar i hela området öster om Gilead.
Gads ättlingar
11 Gads ättlingar behärskade det område i Bashan som gränsade till rubeniternas, ända bort till Salka.
12 Joel var deras ledare och sedan följde Shafam, Janaj och Shafat i Bashan.
13 Deras släkter var, familj för familj, Mikael, Meshullam, Sheva, Joraj, Jakan, Sia och Ever, alltså sju.
14 Dessa var söner till Avichajil, som var son till Huri, son till Jaroach, son till Gilead, son till Mikael, son till Jeshishaj, son till Jachdo, son till Bus.
15 Achi, som var son till Avdiel och sonson till Guni, var överhuvud för deras familjer. 16 Gaditerna bodde i Gilead i Bashan, med dess kringliggande byar, och på Sharons ängar så långt de sträckte sig.
17 Alla dessa skrevs upp i släktregister under Juda kung Jotams och Israels kung Jerobeams tid.
Paulus ber att få dömas vid den kejserliga domstolen
25 Tre dagar efter att Festus hade kommit till provinsen, reste han från Caesarea till Jerusalem. 2 Där blev han uppsökt av översteprästerna och några högt uppsatta judar som på nytt tog upp sina anklagelser mot Paulus. 3 De bad också att Festus skulle visa sin godhet mot judarna genom att låta Paulus föras tillbaka till Jerusalem. Deras egentliga plan var nämligen att överfalla och döda Paulus på vägen.
4 Men Festus svarade dem att Paulus satt i fängelse i Caesarea och att han själv snart skulle återvända dit. 5 ”Därför”, fortsatte han, ”måste era ledare följa med mig dit för att anklaga honom, om han nu har gjort något ont.”
6 Festus stannade hos dem åtta till tio dagar och återvände sedan till Caesarea. Följande dag satte han sig på domstolen och befallde att Paulus skulle föras in. 7 När Paulus sedan kom in, omringades han av de judar som hade kommit dit från Jerusalem och de framkastade många allvarliga anklagelser mot honom utan att kunna bevisa en enda av dem. 8 Men Paulus försvarade sig: ”Jag har inte brutit mot den judiska lagen eller mot templet eller mot kejsaren.”
9 Då frågade Festus som ville hålla sig väl med judarna: ”Är du villig att resa till Jerusalem och låta dig dömas av mig där?”
10 Paulus svarade: ”Jag står inför kejsarens domstol och det är här som jag ska dömas. Jag har inte gjort något ont mot judarna, det vet du mycket väl. 11 Om jag har gjort något som förtjänar döden, så är jag beredd att dö. Men om jag är grundlöst anklagad, så har ingen någon rätt att överlämna mig åt dem. Jag vädjar till kejsaren.”
12 Festus diskuterade då detta med sina rådgivare och svarade sedan: ”Du har vädjat till kejsaren, därför ska du också få resa dit.”
13 Några dagar senare kom kung Agrippa och Berenike[a] till Caesarea för ett artighetsbesök hos Festus. 14 De stannade i flera dagar, och Festus passade då på att ta upp fallet Paulus med kungen. Han sa: ”Det finns en fånge här som Felix lämnade kvar efter sig. 15 När jag var i Jerusalem kom de judiska översteprästerna och folkets ledare till mig med en anklagelse mot honom och ville få honom dömd. 16 Men jag sa att romarna inte har för sed att lämna ut en man förrän han har ställts inför rätta och fått möjlighet att möta sina anklagare och försvara sig.
17 När de sedan kom hit, uppsköt jag inte saken utan redan nästa dag satte jag mig på domstolen och befallde att mannen skulle föras in. 18 Men när hans anklagare yttrade sig, beskyllde de honom inte för något brott som jag hade väntat mig. 19 Det gällde bara några stridsfrågor inom deras egen religion och en som hette Jesus som är död, men som Paulus påstår lever. 20 Jag blev förbryllad och visste inte hur jag skulle handla i ett sådant fall, så jag frågade Paulus om han var villig att resa ner till Jerusalem och stå inför rätta där. 21 Men Paulus bad istället att få stanna här och sedan bli dömd vid den kejserliga domstolen och därför har jag gett order om att han ska sitta här i fängelset tills jag kan sända honom till kejsaren.”
22 Då sa Agrippa: ”Jag skulle själv vilja höra den där mannen.” Festus svarade: ”Det ska vi ordna. Du ska få träffa honom imorgon.”
Paulus försvarstal inför kung Agrippa
23 Nästa dag kom alltså kung Agrippa och Berenike i full prakt till domsalen tillsammans med höga officerare och stadens ledande män. Festus gav order om att Paulus skulle föras in 24 och sa sedan: ”Kung Agrippa, och alla andra som samlats här idag! Det här är den man som judarna både här och i Jerusalem har vädjat till mig om och ropat att han inte längre ska få leva. 25 Enligt min uppfattning har han inte gjort något som förtjänar dödsstraff. Men han har vädjat till kejsaren och därför har jag beslutat att sända honom dit. 26 Vad jag ska skriva om honom till min härskare vet jag däremot inte, eftersom det inte finns några verkliga anklagelser mot honom. Därför har jag fört fram honom inför er alla och särskilt inför dig, kung Agrippa, så att jag efter att han frågats ut vet vad jag ska skriva. 27 Det verkar ju inte rimligt att sända en fånge utan att ha något att anklaga honom för.”
Klagan och bön när fienden förföljer
5 För körledaren, till flöjtspel.[a] En psalm av David.
2 Herre, lyssna till mina ord,
hör på mina suckar!
3 Lyssna på mitt rop, min kung och min Gud!
Jag ber till dig.
4 Om morgonen, Herre, hör du min röst,
om morgonen lägger jag fram mina önskningar inför dig och väntar.
5 Du är inte en Gud som finner behag i ondskan,
och ingen ond får bo hos dig.
6 De högfärdiga består inte inför din blick,
du hatar alla som gör orätt.
7 Du utrotar dem som ljuger,
och Herren avskyr de blodtörstiga och falska.
8 Men för din stora nåd
får jag komma till ditt tempel.
Jag böjer mig ner i din fruktan,
mot ditt heliga tempel.
9 Herre, led mig i din rättfärdighet,
för mina fienders skull,
gör din väg rak framför mig!
10 Ingenting av vad de säger är tillförlitligt,
fördärvade är de i sitt innersta.
Deras strupe är en öppen grav,
och hal är deras tunga.
11 Gud, förklara dem skyldiga,
och låt deras planer fälla dem!
Driv bort dem för deras många synder,
för de är upproriska mot dig.
12 Men låt alla dem glädjas, som tar sin tillflykt till dig!
Låt dem för evigt sjunga av glädje,
för du beskyddar dem.
De som älskar ditt namn
ska fröjdas i dig.
13 För du, Herre, välsignar den rättfärdige,
du omger honom med ditt välbehags sköld.
19 Det är svårare att få tillbaka en kränkt vän än att inta en befäst stad.
Tvister är som bommar för en fästning.
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.