Chronological

Sauls överraskande omvändelse

9 Men Saul som var fylld av hat och mordlust och ville ta livet av varenda kristen, gick till översteprästen i Jerusalem.

² Han bad att få ett brev adresserat till synagogorna i Damaskus, med order om att man skulle hjälpa honom att arrestera de troende som fanns där, både män och kvinnor, så att han kunde föra dem som fångar till Jerusalem.

³ Men när han var på väg och närmade sig Damaskus, omgavs han plötsligt av ett blixtrande ljussken från himlen.

⁴ Han föll till marken och hörde en röst som sa: Saul! Saul! Varför förföljer du mig?

⁵ Vem är du, Herre? svarade han.Rösten sa: Jag är Jesus, den som du förföljer!

⁶ Res dig nu upp och gå in i staden och vänta där så ska du få veta mera.

⁷ Männen som var tillsammans med Saul stod där alldeles stumma av förvåning, för de hörde ljudet av rösten men såg inget.

^8-9 När Saul så småningom reste sig från marken, märkte han att han inte kunde se. Man var tvungen att leda honom in i Damaskus. Där stannade han i tre dagar, fortfarande helt blind, och han varken åt eller drack på hela tiden.

¹⁰ Men i Damaskus fanns det en troende man som hette Ananias. Herren talade till honom i en syn och sa: Ananias!Ja, Herre! svarade han.

¹¹ Och Herren sa: Gå till Raka gatan, till det hus där det bor en man som heter Judas, och fråga efter Saul från Tarsos. Han ber till mig just nu, för

¹² jag har i en syn visat honom att en man som heter Ananias ska komma in och lägga sina händer på honom, så att han kan se igen!

¹³ Men Herre! utropade Ananias. Jag har hört om allt det fruktansvärda den mannen gjort mot de troende i Jerusalem,

¹⁴ och vi vet att han har en häktningsorder med sig från översteprästerna. De har gett honom fullmakt att arrestera varenda troende i Damaskus!

¹⁵ Men Herren sa: Gå, och gör som jag säger, för jag har valt ut Saul till att vara mitt redskap. Han ska föra mitt ord till länder och kungar och till Israels folk.

¹⁶ Och jag ska visa honom hur mycket han måste lida för mig.

¹⁷ Då gick Ananias dit och fann Saul, och han lade sina händer på honom och sa: Saul, min broder, Herren Jesus, som visade sig för dig på vägen, har sänt mig för att du ska bli fylld med den helige Ande och få din syn tillbaka.

¹⁸ Och i samma ögonblick kunde Saul se. Det var som om fjäll föll från hans ögon! Sedan blev han genast döpt.

¹⁹ Därefter åt han och fick så krafterna tillbaka.

Saul predikar frimodigt

²⁰ Han stannade hos de troende i Damaskus några dagar, och så snart det var möjligt gick han till synagogan, för att inför alla berätta de goda nyheterna att Jesus verkligen är Guds Son.

²¹ Alla som hörde honom blev häpna och frågade: Är inte det här samme man som i Jerusalem så häftigt har förföljt alla som var anhängare till Jesus? Vi har hört att han kom hit för att arrestera dem allesammans och ta dem med sig som fångar till översteprästerna.

²² Men Saul uppträdde med allt större kraft, och judarna i Damaskus kunde inte säga emot honom när han bevisade att Jesus verkligen är Kristus.

²³ Efter en tid beslutade de judiska ledarna sig för att döda Saul.

²⁴ Men Saul fick höra om deras planer och att de bevakade stadsportarna natt och dag och var beredda att mörda honom.

²⁵ En natt firade därför några av hans nyomvända vänner ner honom från stadsmuren i en korg.

²⁶ När han sedan kom till Jerusalem försökte han träffa de troende, men alla var rädda för honom och ingen vågade lita på honom.

²⁷ Då följde Barnabas med honom till apostlarna och berättade för dem hur Saul hade sett Herren på Damaskusvägen, och om vad Herren hade sagt till honom och om hur han sedan ivrigt predikat om Jesus.

²⁸ Då accepterade de honom. Därefter var han ständigt tillsammans med de troende

²⁹ och talade frimodigt i Herrens namn. Men några grekisktalande judar, som han diskuterade med, sammangaddade sig för att mörda honom.

³⁰ När de andra troende hörde talas om detta, tog de honom med sig till Caesarea och skickade sedan iväg honom till hans hemstad Tarsos.

³¹ Nu levde församlingarna i Judeen, Galileen och Samarien i fred. De troende växte till i lydnad och lärde sig att leva i Herrens fruktan, och under den helige Andes ledning kom många fler till tro.

Petrus botar Aineas och Dorkas

³² Petrus reste från plats till plats för att besöka dem, och på sina resor kom han också till de troende i staden Lydda.

³³ Där träffade han en man, som hette Aineas, som var förlamad och sängliggande sedan åtta år.

³⁴ Petrus sa till honom: Aineas! Jesus Kristus har botat dig. Res dig upp och bädda din säng! Omedelbart blev han botad.

³⁵ Och hela befolkningen i Lydda och Saron började tro på Herren, när de såg Aineas gå omkring frisk och kry.

³⁶ I staden Joppe fanns det en kvinna som hette Dorkas, en troende som alltid gjorde gott mot andra, särskilt mot de fattiga.

³⁷ Vid den tiden blev hon sjuk och dog. Hennes vänner gjorde henne i ordning för begravningen och lade henne i ett rum en trappa upp.

³⁸ Men när de hörde att Petrus var i närheten av Lydda, skickade de iväg två män för att be honom komma till dem i Joppe.

³⁹ Det gjorde han. Så snart han kom dit, tog de honom med en trappa upp i huset där Dorkas låg. Rummet var fyllt av gråtande änkor, som visade Petrus de förkläden och andra plagg som Dorkas hade gjort åt dem.

⁴⁰ Då sa Petrus till alla att lämna rummet. Sedan böjde han knä och bad. Därefter vände han sig till den döda och sa: Res dig upp, Dorkas, och då öppnade hon sina ögon.

⁴¹ Han räckte henne handen och hjälpte henne upp och ropade på de troende och änkorna för att de skulle komma in och se att hon levde.

⁴² Nyheten spreds i hela staden och många började tro på Herren.

⁴³ Och Petrus stannade ganska länge i Joppe och bodde under tiden hos garvaren Simon.

Petrus och Cornelius

10 I Caesarea bodde en romersk arméofficer som hette Cornelius. Han var befälhavare vid det italienska regementet.

² Han och hela hans familj ärade Gud och var mycket fromma. Han gav generöst pengar till välgörenhet och var en flitig bedjare.

³ En eftermiddag när han var helt vaken, ungefär klockan tre, fick han i en syn se en Guds ängel som kom emot honom.Cornelius, sa ängeln.

⁴ Cornelius stirrade skräckslagen på ängeln. Vad vill du, Herre? frågade han.Och ängeln svarade: Gud har hört dina böner och märkt din stora generositet.

^5-6 Skicka nu några män till Joppe för att hämta en man som heter Simon Petrus och som bor hos garvaren Simon nere vid stranden.

⁷ Så snart ängeln hade försvunnit, kallade Cornelius på två av sina tjänare och en from soldat, som var en av hans personliga livvakter.

⁸ Han berättade för dem vad som hänt och skickade iväg dem till Joppe.

^9-10 Nästa dag när de närmade sig staden, gick Petrus upp på husets takterrass för att be. Det var mitt på dagen och han var hungrig och väntade på att få något att äta, men plötsligt fick han se en syn och blev helt tagen av den.

¹¹ Han såg himlen öppnas, och något som såg ut som en stor segelduk upphängd i sina fyra hörn och som sänktes ner till marken.

¹² I duken fanns alla sorters djur, ormar och fåglar som alla var förbjudna för judarna att äta.

¹³ Sedan sa en röst till honom: Slakta djuren och ät!

¹⁴ Aldrig Herre, svarade Petrus, jag har aldrig i hela mitt liv ätit sådana djur, för de är förbjudna i vår judiska lag.

¹⁵ Rösten talade igen: Säg inte emot Gud. Om han säger att något är rent, så är det rent.

¹⁶ Samma syn upprepades tre gånger. Sedan drogs duken upp till himlen.

¹⁷ Petrus blev mycket förvirrad. Vad kunde synen betyda? Vad skulle han göra? Just då hade männen som sänts ut av Cornelius hittat huset och stod utanför porten,

¹⁸ och de frågade om det var där som Simon Petrus bodde.

¹⁹ Under tiden, medan Petrus ännu var omtumlad av synen, sa den helige Ande till honom: Tre män har kommit för att träffa dig.

²⁰ Gå ner och ta emot dem och följ med dem. Var inte orolig, för jag har sänt dem.

²¹ Då gick Petrus ner. Jag är mannen ni söker, sa han. Vad är det ni vill?

²² Då berättade de för honom om den romerske officeren Cornelius: Han är en god och from man och mycket omtyckt av judarna. Nu har en ängel sagt till honom att skicka efter dig för att du ska låta honom veta vad Gud vill att han ska göra.

²³ Petrus bjöd in dem och gav dem logi över natten. Dagen därpå följde han med dem, och även några andra troende från Joppe följde med.

²⁴ Nästa dag kom de fram till Caesarea, där Cornelius väntade på honom. Han hade samlat alla sina släktingar och närmaste vänner för att de skulle få träffa Petrus.

²⁵ När Petrus steg in i huset föll Cornelius bävande på knä framför honom och tillbad honom.

²⁶ Men Petrus sa: Res dig upp! Jag är inte någon gud!

²⁷ Då reste han sig och de samtalade med varandra en stund, och sedan gick de in i rummet där de andra hade samlats.

²⁸ Petrus sa till dem: Ni vet att det är emot den judiska lagen att jag går in i ett icke-judiskt hem på det här viset. Men Gud har genom en uppenbarelse lärt mig att jag aldrig ska nedvärdera någon människa.

²⁹ Därför kom jag så snart ni skickade efter mig. Säg mig nu vad det är ni vill.

³⁰ Cornelius svarade: För fyra dagar sedan bad jag som vanligt just så här dags på eftermiddagen då plötsligt en man klädd i skinande kläder stod framför mig.

³¹ Han sa till mig: 'Cornelius, dina böner har blivit hörda och Gud kommer ihåg hur generös du varit.

³² Skicka nu några män till Joppe och kalla hit Simon Petrus, som bor i garvaren Simons hus nere vid stranden.'

³³ Därför skickade jag omedelbart efter dig, och jag är glad att du kom så snart. Nu är vi alla här inför Herren och väntar ivrigt på att få höra vad han har sagt till dig att du ska berätta för oss!

Petrus tal hos Cornelius

³⁴ Då svarade Petrus: Jag ser nu mycket tydligt att Gud inte bara är intresserad av judarna.

³⁵ Hos varje folk finns sådana som tillber honom och gör sådant som behagar honom.

^36-37 Jag är säker på att ni har hört om de goda nyheterna för Israels folk - att man kan få frid med Gud genom Jesus, Messias, som är skapelsens Herre.

³⁸ Detta budskap har spridits i hela Judeen. Det började med Johannes döparen i Galileen. Och utan tvivel vet ni att Gud gav sin makt och sin helige Ande till Jesus från Nasaret, och att han gick omkring och gjorde gott och botade alla som var besatta av onda andar, för Gud var med honom.

³⁹ Vi apostlar är vittnen till allt han gjorde både i Israel och i Jerusalem, där han också blev avrättad på ett kors.

^40-41 Men tre dagar senare förde Gud honom tillbaka till livet och lät honom visa sig, inte för hela folket, utan för vissa vittnen som Gud tidigare valt ut, nämligen för oss, vi som åt och drack med honom efter det att han uppstått från de döda.

⁴² Och han skickade iväg oss för att predika de goda nyheterna överallt och för att vittna om att Jesus har fått i uppdrag av Gud att vara domare över alla - både levande och döda.

⁴³ Och alla profeterna har skrivit om honom och sagt att var och en som tror på honom ska få sina synder förlåtna genom hans namn.

⁴⁴ Medan Petrus fortfarande talade blev de som lyssnade fyllda av den helige Ande.

⁴⁵ Judarna som hade kommit tillsammans med Petrus blev förvånade över att den helige Ande gavs också åt dem som inte var judar.

^46-47 Men det rådde inget tvivel om det, för de hörde att de talade i tungor och lovprisade Gud.Då frågade Petrus: Har någon något emot att jag döper dem när de nu har tagit emot den helige Ande precis som vi har gjort?

⁴⁸ Därefter döpte han dem i Jesu Kristi namn. Cornelius bad honom sedan att stanna hos dem några dagar.