Chronological
Lovprisning och bön om seger
108 [a]En sång, en psalm av David.
2 [b]Mitt hjärta är frimodigt[c], Gud!
Jag vill sjunga och spela,
så vill min ära[d].
3 Vakna, lyra och harpa!
Jag vill väcka morgonrodnaden.
4 Jag vill tacka dig
bland folken, Herre,
och lovsjunga dig
bland folkslagen,
5 [e]för din nåd är stor
och når upp över himlen,
din sanning ända till skyarna.
6 Visa din höghet över himlen, Gud,
och din härlighet över hela jorden!
7 [f]Fräls med din högra hand
och svara mig,
så att dina älskade blir räddade.
8 Gud har talat i sin helgedom[g]:
"I triumf ska jag dela upp Sikem
och mäta upp Suckots dal.
9 Gilead är mitt, Manasse är mitt,
Efraim är min hjälm
och Juda min spira.
10 Moab är mitt tvättfat,
på Edom kastar jag min sko.
Över filisteerna ropar jag i triumf."
11 Vem för mig
till den befästa staden,
vem leder mig till Edom?
12 Är det inte du, Gud –
du som har förkastat oss
och inte drar ut
med våra härar, Gud?
13 Ge oss hjälp mot fienden,
människors hjälp är meningslös.
14 [h]Med Gud ska vi göra storverk.
Han ska trampa ner våra fiender.
Bön mot obarmhärtiga motståndare
109 [i]För körledaren. En psalm av David.
Min lovsångs Gud,
var inte tyst,
2 [j]för de öppnar sin gudlösa mun,
sin falska mun mot mig.
De talar mot mig
med lögnaktig tunga.
3 Med hatiska ord
omringar de mig,
de strider mot mig utan orsak.
4 Som svar på min kärlek
anklagar de mig,
men jag ber.
5 [k]De lönar gott med ont
och min kärlek med hat.
6 [l]Sätt en gudlös över honom,
låt en åklagare[m]
stå på hans högra sida.[n]
7 [o]När han ställs inför rätta,
låt honom dömas skyldig
och hans bön bli till synd.
8 [p]Låt hans dagar bli få
och en annan ta över hans ämbete.
9 [q]Låt hans barn bli faderlösa
och hans hustru änka.
10 [r]Låt hans barn irra runt och tigga
och söka sitt bröd
långt från sina ödelagda hem.
11 Låt ockraren
få grepp om allt han äger
och främlingar
plundra hans egendom.
12 Låt ingen visa barmhärtighet
mot honom
och ingen förbarma sig
över hans faderlösa.
13 [s]Låt hans ättlingar bli utrotade
och hans namn utplånat
i nästa släktled.
14 [t]Låt hans fäders skuld
bli ihågkommen inför Herren
och hans mors synd inte utplånas,
15 [u]låt dem alltid finnas inför Herren
och låt minnet av dem utrotas
från jorden.
16 Han hade ju ingen tanke
på att vara barmhärtig,
utan jagade den som var svag,
fattig och bedrövad i hjärtat
för att döda honom.
17 Han älskade förbannelse
och den drabbade honom,
han ville inte ha välsignelse
och den flydde från honom.
18 Han bar förbannelse som sin dräkt,
och den trängde in
som vatten i hans inre
och som olja i hans ben.
19 Låt den bli som hans mantel
att svepa sig i,
som ett bälte att ständigt
spänna om sig.
20 Detta är mina anklagares lön
från Herren,
till dem som talar ont mot min själ.
21 [v]Men du, Herre min Herre,
hjälp mig för ditt namns skull!
Din nåd är god, rädda mig,
22 för jag är svag och fattig,
mitt hjärta är genomborrat
i mitt inre.
23 [w]Jag försvinner som skuggan
om kvällen,
jag skakas bort som en gräshoppa.
24 Mina knän vacklar av fasta,
min kropp tappar sitt hull.
25 [x]Jag har blivit till åtlöje för dem,
de ser mig och skakar på huvudet.
26 Hjälp mig, Herre min Gud!
Fräls mig efter din nåd,
27 så att de förstår att det är din hand,
att du, Herre, har gjort det.
28 De förbannar, men du välsignar.
De reser sig men måste skämmas,
och din tjänare gläds.
29 [y]Låt mina anklagare
bli klädda i vanära
och svepta i sin skam
som i en mantel.
30 [z]Jag vill tacka Herren
om och om igen med min mun
och prisa honom bland de många,
31 [aa]för han står på den fattiges
högra sida
för att frälsa honom
från dem som dömer hans själ.
Den evige Kungen och Prästen
110 [ab]En psalm av David.
Herren sade till min Herre:
"Sätt dig på min högra sida
tills jag lagt dina fiender
som en pall under dina fötter."[ac]
2 [ad]Din makts spira
ska Herren sträcka ut från Sion.
Härska mitt bland dina fiender!
3 [ae]Villigt kommer ditt folk
när du samlar din här.
I helig skrud[af] kommer din ungdom
till dig,[ag]
som dagg ur morgonrodnadens
sköte.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation