Beginning

Jesus uppväcker Lasarus

11 En man som hette Lasarus var sjuk. Han var från Betania,^[a] den by där Maria och hennes syster Marta bodde. ² Det var Maria som smorde Herren med välluktande olja och torkade hans fötter med sitt hår, och det var hennes bror Lasarus som var sjuk. ³ Systrarna skickade då bud till Jesus och lät säga: "Herre, den som du har kär ligger sjuk." ⁴ Jesus hörde det och sade: "Denna sjukdom skall inte sluta med döden. Den är till Guds ära, så att Guds Son blir förhärligad genom den." ⁵ Jesus älskade Marta och hennes syster och Lasarus.

⁶ När Jesus nu hörde att Lasarus var sjuk, stannade han två dagar där han befann sig. ⁷ Därefter sade han till sina lärjungar: "Låt oss gå tillbaka till Judeen." ⁸ Lärjungarna sade till honom: "Rabbi, nyss försökte judarna stena dig, och nu går du dit igen." ⁹ Jesus svarade: "Har inte dagen tolv timmar? Den som vandrar om dagen snavar inte, eftersom han ser denna världens ljus. ¹⁰ Men den som vandrar om natten snavar, därför att ljuset inte finns i honom." ¹¹ Sedan han sagt detta tillade han: "Vår vän Lasarus sover, men jag går för att väcka honom." ¹² Då sade lärjungarna till honom: "Herre, sover han, så blir han frisk." ¹³ Jesus hade talat om hans död, men de trodde att han talade om vanlig sömn. ¹⁴ Nu sade Jesus helt öppet till dem: "Lasarus är död. ¹⁵ Och för er skull, för att ni skall tro, är jag glad att jag inte var där. Men låt oss nu gå till honom." ¹⁶ Thomas, han som kallades Tvillingen,^[b] sade då till de andra lärjungarna: "Låt oss gå och dö med honom."

¹⁷ När Jesus kom fram, fann han att Lasarus redan hade legat fyra dagar i graven. ¹⁸ Betania låg nära Jerusalem, ungefär femton stadier därifrån. ¹⁹ Många judar hade kommit ut till Marta och Maria för att trösta dem i sorgen över deras bror. ²⁰ När Marta fick höra att Jesus hade kommit, gick hon ut och mötte honom. Men Maria stannade kvar hemma. ²¹ Marta sade till Jesus: "Herre, om du hade varit här, skulle min bror inte ha dött. ²² Men också nu vet jag att Gud kommer att ge dig vad du än ber honom om." ²³ Jesus sade: "Din bror skall uppstå." ²⁴ Marta svarade: "Jag vet att han skall uppstå vid uppståndelsen på den yttersta dagen." ²⁵ Jesus sade: "Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig skall leva om han än dör, ²⁶ och var och en som lever och tror på mig skall aldrig någonsin dö. Tror du detta?" ²⁷ Hon svarade: "Ja, Herre, jag tror att du är Messias, Guds Son, han som skulle komma till världen."

²⁸ Då hon hade sagt detta, gick hon och kallade på sin syster Maria och viskade till henne: "Mästaren är här och kallar på dig." ²⁹ Så snart hon hörde det, reste hon sig och gick ut till honom. ³⁰ Men Jesus hade ännu inte kommit in i byn utan var kvar på det ställe där Marta hade mött honom. ³¹ Judarna som var hemma hos Maria och tröstade henne, såg att hon hastigt reste sig och gick ut. De följde då efter henne i tron att hon skulle gå till graven för att gråta där.

³² När Maria kom till den plats där Jesus var och fick se honom, föll hon ner vid hans fötter och sade till honom: "Herre, om du hade varit här skulle min bror inte ha dött." ³³ När Jesus såg att hon grät och att judarna som följde med henne grät, blev han häftigt upprörd ³⁴ och frågade: "Var har ni lagt honom?" De svarade: "Herre, kom och se." ³⁵ Och Jesus grät. ³⁶ Då sade judarna: "Se, hur han älskade honom!" ³⁷ Men några bland dem sade: "Kunde inte han som öppnade ögonen på den blinde ha hindrat att Lasarus dog?"

³⁸ Jesus blev åter häftigt upprörd och gick till graven. Det var en klippgrav med en sten för öppningen. ³⁹ Jesus sade: "Tag bort stenen!" Den dödes syster Marta sade till honom: "Herre, han luktar redan, det är fjärde dagen." ⁴⁰ Jesus sade till henne: "Har jag inte sagt dig att om du tror, skall du få se Guds härlighet?" ⁴¹ De tog bort stenen, och Jesus lyfte blicken mot himlen och sade: "Fader, jag prisar dig för att du hör mig. ⁴² Själv vet jag att du alltid hör mig, men för att folket som står här skall tro att du har sänt mig bad jag denna bön." ⁴³ När han hade sagt det ropade han med hög röst: "Lasarus, kom ut!" ⁴⁴ Då kom den döde ut, med fötter och händer inlindade i bindlar och med ansiktet täckt av en duk. Jesus sade till dem: "Befria honom och låt honom gå."

⁴⁵ Många judar, som hade kommit till Maria och sett vad Jesus gjorde, kom till tro på honom. ⁴⁶ Men några av dem gick till fariseerna och berättade för dem vad Jesus hade gjort. ⁴⁷ Översteprästerna och fariseerna kallade då samman Stora rådet och sade: "Vad gör vi?^[c] Den här mannen gör många tecken. ⁴⁸ Om vi låter honom hålla på så här, kommer alla att tro på honom, och sedan kommer romarna och tar ifrån oss både vårt tempel och vårt folk." ⁴⁹ En av dem, Kajfas, som var överstepräst det året, sade till dem: "Ni förstår ingenting. ⁵⁰ Inser ni inte att det är bättre för er att en man dör i folkets ställe än att hela folket går under?" ⁵¹ Detta sade han inte av sig själv, utan som överstepräst det året profeterade han att Jesus skulle dö för folket. ⁵² Ja, han skulle inte bara dö för folket utan också för att samla och förena Guds kringspridda barn. ⁵³ Från den dagen överlade de om att döda honom. ⁵⁴ Jesus vandrade därför inte längre öppet omkring bland judarna utan begav sig bort därifrån till landsbygden nära öknen, till en stad som heter Efraim.^[d] Där var han tillsammans med sina lärjungar.

⁵⁵ Judarnas påsk var nära, och många gick från landsbygden upp till Jerusalem före påsken för att rena sig.^{[e] 56} De sökte efter Jesus och sade till varandra där de stod på tempelplatsen: "Vad tror ni? Kommer han inte alls till högtiden?" ⁵⁷ Men översteprästerna och fariseerna hade gett befallning om att den som visste var han fanns skulle tala om det, så att de kunde gripa honom.

Jesus smörjes i Betania

12 Sex dagar före påsk kom Jesus till Betania, där Lasarus bodde, han som Jesus hade uppväckt från de döda. ² De ordnade där en festmåltid för honom. Marta passade upp, och Lasarus var en av dem som låg till bords med honom. ³ Då tog Maria en flaska^[f] dyrbar äkta nardusolja, och smorde Jesu fötter och torkade dem med sitt hår, och huset fylldes av doften från oljan.

⁴ Men Judas Iskariot, en av hans lärjungar, den som skulle förråda honom, invände: ⁵ "Varför sålde man inte den här oljan för trehundra denarer och gav åt de fattiga?" ⁶ Det sade han inte därför att han brydde sig om de fattiga, utan därför att han var en tjuv och brukade ta av det som lades i kassan, som han hade hand om. ⁷ Jesus sade då: "Låt henne vara, hon har sparat denna olja för min begravningsdag. ⁸ De fattiga har ni alltid bland er, men mig har ni inte alltid."

⁹ En stor mängd judar fick veta att Jesus var där, och de kom dit, inte bara för Jesu skull utan också för att se Lasarus, som han hade uppväckt från de döda. ¹⁰ Då beslöt översteprästerna att döda också Lasarus, ¹¹ ty för hans skull lämnade många judar dem och trodde på Jesus.

Jesus rider in i Jerusalem

¹² Nästa dag hade folk i stora skaror kommit till högtiden. När de fick höra att Jesus var på väg in i Jerusalem, ¹³ tog de palmblad och gick ut för att möta honom. Och de ropade: "Hosianna!^[g] Välsignad är han som kommer i Herrens namn, han som är Israels konung." ¹⁴ Och Jesus fann ett åsneföl och satt upp på det, såsom det står skrivet: ¹⁵ Frukta inte, du Sions dotter! Se, din konung kommer, ridande på ett åsneföl.^{[h] 16} Hans lärjungar förstod inte detta från början. Men när Jesus hade blivit förhärligad, kom de ihåg att just detta var skrivet om honom och att man hade gjort så med honom. ¹⁷ Alla som hade varit med honom när han kallade Lasarus ut ur graven och uppväckte honom från de döda, vittnade om detta. ¹⁸ Många människor gick också ut och mötte honom, därför att de hade hört att han hade gjort detta tecken. ¹⁹ Men fariseerna sade till varandra: "Ni ser att vi inte kan uträtta något. Hela världen springer ju efter honom."

Jesus förutsäger sin död

²⁰ Under högtiden fanns det bland dem några greker^[i] som hade farit upp till Jerusalem för att tillbe. ²¹ De kom nu till Filippus, som var från Betsaida i Galileen, och bad honom: "Herre, vi vill se Jesus." ²² Filippus gick och talade om det för Andreas, och Andreas och Filippus gick och sade det till Jesus. ²³ Jesus svarade: "Stunden har kommit då Människosonen skall förhärligas. ²⁴ Amen, amen säger jag er: Om vetekornet inte faller i jorden och dör, förblir det ett ensamt korn, men om det dör, bär det rik frukt. ²⁵ Den som älskar sitt liv förlorar det, och den som hatar sitt liv i den här världen, han skall bevara det och vinna evigt liv. ²⁶ Om någon vill tjäna mig, skall han följa mig, och där jag är kommer också min tjänare att vara. Om någon tjänar mig, skall min Fader ära honom.

²⁷ Nu är min själ i djup ångest. Vad skall jag säga? Fader, fräls mig från denna stund? Nej, just därför har jag kommit till denna stund. ²⁸ Fader, förhärliga ditt namn." Då kom en röst från himlen: "Jag har förhärligat det och skall förhärliga det på nytt." ²⁹ Folket som stod där och hörde det sade att det var åskan. Andra sade: "Det var en ängel som talade till honom." ³⁰ Jesus svarade: "Denna röst kom inte för min skull utan för er skull. ³¹ Nu går en dom över världen. Nu skall denna världens furste kastas ut. ³² Och när jag har blivit upphöjd från jorden skall jag dra alla till mig." ³³ Detta sade han för att ange på vilket sätt han skulle dö.

³⁴ Då sade folket till honom: "Vi har hört i lagen att Messias skall stanna kvar för alltid. Hur kan då du säga att Människosonen måste bli upphöjd? Vad är det för en Människoson?" ³⁵ Jesus sade till dem: "Ännu en kort tid är ljuset ibland er. Vandra medan ni har ljuset, så att mörkret inte övervinner er. Den som vandrar i mörkret vet inte vart han går. ³⁶ Tro på ljuset, medan ni har ljuset, så att ni blir ljusets barn." När Jesus hade sagt detta drog han sig tillbaka och dolde sig för dem.

Judarnas otro

³⁷ Fastän han hade gjort så många tecken inför dem, trodde de inte på honom. ³⁸ Så uppfylldes profeten Jesajas ord: Herre, vem trodde vad som predikades för oss, och för vem var Herrens arm^[j] uppenbarad?^{[k] 39} Alltså kunde de inte tro. Jesaja har också sagt: ⁴⁰ Han har förblindat deras ögon och förstockat deras hjärtan, så att de inte ser med sina ögon och förstår med sina hjärtan och vänder om och blir botade av mig. ^{[l] 41} Detta sade Jesaja, därför att han såg hans härlighet och talade om honom. ⁴² Ändå var det många, även bland medlemmarna i Stora rådet, som trodde på honom. Men för fariseernas skull ville de inte bekänna det, för att de inte skulle bli uteslutna ur synagogan. ⁴³ De ville hellre bli ärade av människor än av Gud.

⁴⁴ Jesus ropade: "Den som tror på mig, han tror inte bara på mig utan på honom som har sänt mig, ⁴⁵ och den som ser mig, han ser honom som har sänt mig. ⁴⁶ Jag är ljuset som har kommit till världen, för att ingen som tror på mig skall bli kvar i mörkret. ⁴⁷ Om någon hör mina ord och inte håller dem, så dömer inte jag honom. Ty jag har inte kommit för att döma världen utan för att frälsa världen. ⁴⁸ Den som förkastar mig och inte tar emot mina ord, han har en domare över sig: det ord som jag har talat skall döma honom på den yttersta dagen. ⁴⁹ Ty jag har inte talat av mig själv, utan Fadern som har sänt mig har befallt mig vad jag skall säga och tala. ⁵⁰ Och jag vet att hans befallning är evigt liv. Vad jag talar, det talar jag så som Fadern har sagt mig."