Beginning

Förförelser. Synd och förlåtelse

17 Jesus sade till sina lärjungar: "Förförelser måste komma, men ve den genom vilken de kommer! ² Det vore bättre för honom att en kvarnsten lades om hans hals och han kastades i havet än att han vilseleder en av dessa små. ³ Var på er vakt! Om din broder syndar, så tillrättavisa honom, och om han ångrar sig, så förlåt honom. ⁴ Även om han syndar mot dig sju gånger om dagen och kommer tillbaka till dig sju gånger och säger: Jag ångrar mig, så skall du förlåta honom."

Tro och tjänst

⁵ Då sade apostlarna till Herren: "Ge oss mer tro." ⁶ Herren svarade: "Om ni har tro som ett senapskorn, skall ni kunna säga till det här mullbärsfikonträdet: Dra upp dig med rötterna och sätt ner dig i havet! Och det skulle lyda er.

⁷ Om någon av er har en tjänare som plöjer eller vaktar boskap, säger han då till honom, när han kommer hem från marken: Kom genast och ät. ⁸ Säger han inte i stället: Laga nu till vad jag skall äta och fäst upp dina kläder och passa upp mig medan jag äter och dricker. Sedan får du själv äta och dricka. ⁹ Inte tackar han tjänaren, för att denne gjorde det han var tillsagd att göra? ¹⁰ Så skall också ni säga, när ni har gjort allt som krävs av er: Nu är vi tjänare utan uppgifter.^[a] Vi har bara gjort det vi var skyldiga att göra."

De tio spetälska

¹¹ På sin färd till Jerusalem tog Jesus vägen genom Samarien och Galileen. ¹² När han var på väg in i en by, kom tio spetälska män emot honom. De stannade på avstånd ¹³ och ropade: "Jesus, Mästare, förbarma dig över oss!" ¹⁴ Då han fick se dem, sade han: "Gå och visa er för prästerna." Och medan de var på väg dit, blev de rena. ¹⁵ Och när en av dem såg att han hade blivit botad, vände han tillbaka och prisade Gud med hög röst ¹⁶ och föll ner för Jesu fötter och tackade honom. Och han var samarit.^{[b] 17} Jesus frågade honom: "Blev inte alla tio rena? Var är de nio? ¹⁸ Har verkligen ingen vänt tillbaka för att prisa Gud utom den här främlingen?" ¹⁹ Och han sade till honom: "Stig upp och gå! Din tro har frälst dig."

Guds rikes ankomst

²⁰ Då Jesus blev tillfrågad av fariseerna när Guds rike skulle komma, svarade han dem: "Guds rike kommer inte så att man kan se det med ögonen. ²¹ Inte heller skall man kunna säga: Se, här är det, eller: Där är det. Ty se, Guds rike är mitt ibland er."^{[c] 22} Till sina lärjungar sade han: "Det skall komma en tid, då ni längtar efter att få se en enda av Människosonens dagar, men ni kommer inte att få det. ²³ Man skall säga till er: Se, där är han, eller: Här är han. Men gå inte dit, och följ inte med. ²⁴ Ty liksom blixten flammar till och lyser från himlens ena ända till den andra, så skall Människosonen vara på sin dag. ²⁵ Men först måste han lida mycket och bli förkastad av detta släkte.

²⁶ Som det var på Noas tid, så skall det vara under Människosonens dagar. ²⁷ Folk åt och drack, gifte sig och blev bortgifta, ända till den dag då Noa gick in i arken och floden kom och gjorde slut på dem alla. ²⁸ På samma sätt var det på Lots tid: de åt och drack, köpte och sålde, planterade och byggde, ²⁹ men den dag då Lot gick ut från Sodom lät Gud eld och svavel regna från himlen och gjorde slut på dem alla. ³⁰ På samma sätt skall det vara den dag då Människosonen uppenbarar sig.

³¹ Om någon den dagen är uppe på taket och har sina tillhörigheter i huset, skall han inte gå ner och hämta dem. På samma sätt skall den som är ute på åkern inte vända tillbaka hem. ³² Tänk på Lots hustru! ³³ Den som vill bevara sitt liv skall mista det, men den som mister sitt liv, han skall bevara det. ³⁴ Jag säger er: Den natten skall två ligga i samma säng. Den ene skall tas med och den andre skall lämnas kvar. ³⁵ Två kvinnor skall mala tillsammans. Den ena skall tas med och den andra lämnas kvar."^{[d] 37} De frågade honom: "Var då, Herre?" Han svarade dem: "Där den döda kroppen ligger, där kommer gamarna att samlas."

Änkan och domaren

18 Jesus berättade för dem en liknelse för att visa att de alltid borde be utan att tröttna. ² "I en stad fanns en domare som varken fruktade Gud eller hade respekt för människor. ³ I samma stad fanns en änka, som gång på gång kom till honom och sade: Ge mig rätt inför min motpart. ⁴ Till en tid ville han inte, men sedan sade han till sig själv: Även om jag inte fruktar Gud eller har respekt för någon människa, ⁵ skall jag ändå ge den här änkan rätt, därför att hon är så besvärlig. Annars kommer hon till sist att pina livet ur mig med sina ständiga besök."

⁶ Och Herren sade: "Hör vad den orättfärdige domaren säger. ⁷ Skulle då inte Gud skaffa rätt åt sina utvalda, som ropar till honom dag och natt, då han ju lyssnar tåligt till dem? ⁸ Jag säger er: Han kommer snart att skaffa dem rätt. Men skall väl Människosonen, när han kommer, finna en sådan tro på jorden?"

Farisén och publikanen i templet

⁹ För några som var säkra på att de själva var rättfärdiga och som föraktade andra, berättade Jesus också denna liknelse: ¹⁰ "Två män gick upp till templet för att be. Den ene var farisé och den andre publikan. ¹¹ Farisén stod och bad för sig själv: Gud, jag tackar dig för att jag inte är som andra människor, rånare, brottslingar, äktenskapsbrytare, eller som den där publikanen. ¹² Jag fastar två gånger i veckan, jag ger tionde av allt jag tjänar. ¹³ Publikanen stod långt borta och vågade inte ens lyfta blicken mot himlen utan slog sig för bröstet^[e] och bad: Gud, var nådig mot mig, syndare. ¹⁴ Jag säger er: Han gick hem rättfärdig, inte den andre. Ty var och en som upphöjer sig skall bli förödmjukad, men den som ödmjukar sig skall bli upphöjd."

Jesus och barnen

¹⁵ Man bar också fram spädbarn till Jesus för att han skulle röra vid dem. När lärjungarna såg det, visade de bort dem. ¹⁶ Men Jesus kallade dem till sig och sade: "Låt barnen komma till mig och hindra dem inte, ty Guds rike tillhör sådana. ¹⁷ Amen säger jag er: Den som inte tar emot Guds rike som ett barn, han kommer aldrig ditin."

Jesus och den rike mannen

¹⁸ En man i hög ställning^[f] frågade Jesus: "Gode Mästare, vad skall jag göra för att få evigt liv?" ¹⁹ Jesus sade till honom: "Varför kallar du mig god? Ingen är god utom en, och det är Gud. ²⁰ Buden känner du: Du skall inte begå äktenskapsbrott, Du skall inte mörda, Du skall inte stjäla, Du skall inte vittna falskt, Hedra din far och din mor."^{[g] 21} Mannen sade: "Allt detta har jag hållit sedan jag var ung." ²² Jesus hörde det och sade till honom: "Ett fattas dig ännu. Sälj allt vad du äger och dela ut till de fattiga. Då skall du få en skatt i himlen, och kom sedan och följ mig." ²³ När mannen hörde detta, blev han djupt bedrövad, eftersom han var mycket rik. ²⁴ Jesus såg att han var bedrövad och sade: "Hur svårt är det inte för dem som är rika att komma in i Guds rike. ²⁵ Det är lättare för en kamel att komma igenom ett synålsöga än för en rik att komma in i Guds rike." ²⁶ De som hörde detta frågade: "Vem kan då bli frälst?" ²⁷ Han svarade: "Det som är omöjligt för människor är möjligt för Gud."

²⁸ Då sade Petrus: "Se, vi har lämnat det vi ägde och följt dig." ²⁹ Jesus sade till dem: "Amen säger jag er: Var och en som har lämnat hus eller hustru eller bröder eller föräldrar eller barn för Guds rikes skull, ³⁰ skall få mångdubbelt igen redan i den här världen, och sedan evigt liv i den kommande världen."

Jesus talar tredje gången om sin död

³¹ Jesus tog de tolv åt sidan och sade till dem: "Se, vi går upp till Jerusalem, och allt som genom profeterna är skrivet om Människosonen skall gå i uppfyllelse. ³² Ty han kommer att utlämnas åt hedningarna. De skall håna och skymfa honom, spotta på honom, ³³ gissla honom och döda honom, och på tredje dagen skall han uppstå." ³⁴ Men lärjungarna förstod ingenting av detta. Det var fördolt för dem, så att de inte fattade vad han menade.

Den blinde vid Jeriko

³⁵ När Jesus närmade sig Jeriko, satt en blind man vid vägen och tiggde. ³⁶ Han hörde folk gå förbi och frågade vad som stod på. ³⁷ Man talade om för honom att det var Jesus från Nasaret som gick förbi, ³⁸ och då ropade han: "Jesus, Davids son, förbarma dig över mig!" ³⁹ De som gick främst sade åt honom att tiga, men han ropade bara ännu mer: "Davids son, förbarma dig över mig!" ⁴⁰ Jesus stannade och befallde att mannen skulle ledas fram till honom. När han kom frågade Jesus: ⁴¹ "Vad vill du att jag skall göra för dig?" Han svarade: "Herre, gör så att jag kan se." ⁴² Jesus sade till honom: "Du får din syn. Din tro har frälst dig." ⁴³ Genast kunde han se, och han följde Jesus och prisade Gud. Och allt folket som såg det prisade Gud.