Beginning
Guds dom över Israels grannfolk
1 Detta är Amos ord, som var en av herdarna från Tekoa, vad han såg angående Israel, när Ussia var kung i Juda och Jerobeam, Joashs son, var kung i Israel, två år före jordbävningen[a].
2 Amos sa:
”Herren ryter från Sion,
från Jerusalem dånar hans röst.
Herdarnas betesmarker vissnar
och Karmels topp torkar bort.”
3 Så säger Herren:
”För Damaskus tre, ja, fyra överträdelsers skull
kan jag inte låta bli att agera,
eftersom de med trösksläden av järn
har krossat Gilead.
4 Jag ska sända eld mot Hasaels slott,
och den ska förtära Ben-Hadads fästningar.
5 Jag ska bryta sönder bommen i Damaskus
och utplåna den som bor i Bikat-Aven
och den som bär spiran i Bet Eden.
Arams folk ska föras bort till Kir, säger Herren.”
6 Så säger Herren:
”För Gazas tre, ja, fyra överträdelsers skull
kan jag inte låta bli att agera,
eftersom de fört bort hela samhällen till exil
och sålt dem till Edom.
7 Jag ska sända eld mot Gazas mur,
och den ska förtära dess fästningar.
8 Jag ska utplåna den som bor i Ashdod
och den som bär spiran i Ashkelon.
Jag ska vända mig mot Ekron,
tills filistéerna är döda till sista man, säger Herren, Herren.”
9 Så säger Herren:
”För Tyros tre, ja, fyra överträdelsers skull
kan jag inte låta bli att agera,
eftersom de har sålt hela samhällen åt Edom
och inte tänkt på sitt broderskapsförbund.
10 Jag ska sända eld mot Tyros mur,
och den ska förtära dess fästningar.”
11 Så säger Herren:
”För Edoms tre, ja, fyra överträdelsers skull
kan jag inte låta bli att agera,
eftersom han har förföljt sin bror med svärd
och förkvävt sin barmhärtighet,
låtit sin vrede ständigt brinna
och sitt raseri fortsätta okontrollerat.
12 Jag ska sända eld mot Teman,
och den ska förtära Bosras fästningar.”
13 Så säger Herren:
”För Ammons tre, ja, fyra överträdelsers skull
kan jag inte låta bli att agera,
eftersom de skurit upp gravida kvinnor i Gilead,
då de ville utvidga sina gränser.
14 Därför ska jag sätta eld på Rabbas mur,
och den ska förtära dess fästningar
under krigsrop på stridens dag,
under en våldsam vind på stormens dag.
15 Deras kung måste gå till exil,
han och hans furstar tillsammans, säger Herren.”
2 Så säger Herren:
”För Moabs tre, ja, fyra överträdelsers skull
kan jag inte låta bli att agera,
eftersom de har förbränt
benen av Edoms kung till kalk.
2 Därför ska jag sända eld mot Moab,
och den ska förtära Keriots fästningar.
Moab ska dö i tumultet,
under krigsrop och hornsignaler.
3 Jag ska utplåna domaren från dess mitt
och alla furstarna tillsammans med honom, säger Herren.”
Guds dom över Juda
4 Så säger Herren:
”För Judas tre, ja, fyra överträdelsers skull
kan jag inte låta bli att agera,
eftersom de har förkastat Herrens lag
och inte hållit hans bud.
De har letts vilse av de falska gudar
som deras förfäder följde.
5 Därför ska jag sända eld mot Juda,
och den ska förtära Jerusalems fästningar.”
Guds dom över Israel
6 Så säger Herren:
”För Israels tre, ja, fyra överträdelsers skull
kan jag inte låta bli att agera,
eftersom de har sålt den rättfärdige för pengar
och den fattige för ett par skor.
7 De trampar ner de svaga i jordens stoft[b]
och vägrar de förtryckta deras rätt.
Far och son går till samma flicka
och vanhelgar så mitt heliga namn.
8 På kläder som de tagit som pant
lägger de sig vid varje altare,
och vin som tagits i böter
dricker de i sina gudars hus.
9 Jag förgjorde amoréerna för dem,
som var ståtliga som cedrar
och starka som ekar.
Jag förgjorde dem från deras frukt upptill
ända ner till rötterna där nere.
10 Jag förde ut er ur Egypten
och ledde er i öknen i fyrtio år,
för att ni skulle ta amoréernas land i besittning.
11 Jag gjorde några av era söner till profeter
och några av era unga män till nasirer.
Var det inte så, israeliter? säger Herren.
12 Men ni fick nasirerna att dricka vin,
och förbjöd profeterna att profetera.
13 Jag ska få er att svaja,
så som en vagn fullastad med säd svajar.[c]
14 Den snabbaste har ingenstans att fly,
den starke kan inte utnyttja sin styrka,
och hjälten kan inte rädda sitt liv.
15 Bågskytten kan inte hålla stånd,
den snabbfotade hinner inte fly,
och ryttaren kan inte rädda sitt liv.
16 Den modigaste av krigarna ska på den dagen
fly undan naken, säger Herren.”
Det utvalda och förkastade folket
3 Hör vad Herren har talat mot er, israeliter, mot hela det släkte som jag förde ut ur Egypten:
2 ”Endast er har jag utvalt[d]
bland alla släkten på jorden.
Därför ska jag straffa er
för alla era synder.”
3 Vandrar två tillsammans
om de inte är överens om det?
4 Ryter ett lejon i snåren
om det inte har något byte?
Morrar ett ungt lejon i sin håla
om det inte har fångat något?
5 Faller en fågel i en snara på marken
om ingen fälla är gillrad för den?
Springer en snara upp från marken
om det inte finns något att fånga?
6 Om man stöter i horn i en stad,
blir inte folket förskräckt?
Om något ont händer i en stad,
har inte Herren orsakat det?
7 Herren, Herren, gör ingenting
utan att avslöja sina planer
för sina tjänare profeterna.
8 När lejonet ryter,
vem blir då inte rädd?
När Herren, Herren har talat,
vem skulle inte profetera?
Samarias dom
9 Låt budet gå till fästningarna i Ashdod
och i Egypten, säg:
”Samla er på Samarias berg,
se vilket tumult som råder där,
och förtrycket mitt ibland dem!”
10 ”De förstår inte att handla rätt,
säger Herren,
dessa som lagrar byten och rövat gods
i sina fästningar.
11 Därför, säger Herren, Herren,
ska en fiende omringa landet.
Han ska bryta ner dina borgar
och plundra dina fästningar.”
12 Så säger Herren:
”Som en herde räddar ur lejonets gap
ett par benpipor eller en bit av ett öra,
så ska israeliterna räddas,
de som nu sitter i Samaria
på sängkanten och i mjuka soffor.[e]
13 Hör och vittna mot Jakobs släkt! säger Herren, Herren, härskarornas Gud.
14 Samma dag som jag straffar Israel för dess synd
ska jag också låta straffet drabba Betels altaren,
och altarets horn ska huggas av
och falla till marken.
15 Jag ska slå ner
både vinter- och sommarbostäderna.
Elfenbenspalatsen ska förstöras
och de många husen utplånas, säger Herren.”
Israel har inte återvänt till Herren
4 Hör detta, ni Bashans kor[f]
som bor på Samarias berg,
ni kvinnor som förtrycker de svaga
och krossar de fattiga,
ni som säger till era män:
”Kom med något att dricka!”
2 Herren, Herren har svurit
vid sin helighet:
”Det ska komma en tid
då man ska driva iväg er med oxpikar
och de sista av er med metkrokar.[g]
3 Då ska ni var och en gå ut
genom närmaste hål i muren,
ni ska kastas ut mot Hermon,[h] säger Herren.
Israels förhärdelse
4 Gå till Betel och synda,
till Gilgal, och begå ännu mer synd!
Bär fram era offer på morgonen
och ert tionde på tredje dagen.
5 Bränn syrat bröd som tackoffer
ropa och skryt om era frivilliga offer,
för det är ju vad ni, israeliter, älskar! säger Herren, Herren.
6 Jag gav er tomma magar[i]
i alla era städer,
jag lät er sakna bröd
på alla era orter.
Ändå vände ni inte tillbaka till mig, säger Herren.
7 Jag höll också tillbaka regnet för er
ända till tre månader före skördetiden.
Jag lät det regna över en stad
men inte över en annan.
Det regnade på en åker
men inte på en annan,
som då torkade ut.
8 Från den ena staden efter den andra
stapplade man bort till en enda stad
för att hämta dricksvatten,
men det fanns aldrig tillräckligt.
Ändå vände ni inte tillbaka till mig, säger Herren.
9 Många gånger lät jag era skördar drabbas av mjöldagg och mögel.
Era många vingårdar[j] och trädgårdar,
era fikonträd och olivträd åt gräshopporna upp.
Ändå vände ni inte tillbaka till mig, säger Herren.
10 Jag sände plågor till er
som en gång i Egypten.
Jag dödade era unga män med svärd,
och jag lät era hästar tas som byte.
Jag fyllde era näsor
med likstanken från ert läger.
Ändå vände ni inte tillbaka till mig, säger Herren.
11 Jag lät ödeläggelse drabba er
på samma sätt som Guds ödeläggelse
av Sodom och Gomorra.
Ni var som en brand ryckt ur elden.
Ändå vände ni inte tillbaka till mig, säger Herren.
12 Därför ska jag göra så med dig, Israel.
Och när jag nu ska göra så med dig,
bered dig därför, Israel, att möta din Gud!
13 För se, han som formar bergen,
skapar vinden
och förkunnar för människan sina tankar,
han som gör morgonrodnaden till mörker
och går fram över jordens höjder,
Herren, härskarornas Gud, är hans namn.
Amos sörjer över Israel
5 Hör denna klagosång som jag sjunger om er, ni israeliter:
2 Jungfrun Israel har fallit
och kan inte resa sig igen.
Hon ligger övergiven på sin mark,
ingen vill hjälpa henne upp.
3 Så säger Herren, Herren:
Den stad som tågar ut med tusen man
ska bara ha hundra kvar,
och den som tågar ut med hundra
ska bara ha tio kvar för israeliterna[k].
4 Så säger Herren till israeliterna:
Sök mig, så ni får leva.
5 Men sök mig inte i Betel,
gå inte till Gilgal,
färdas inte till Beer Sheva!
För Gilgal måste föras bort i fångenskap,
och Betel ska bli till intet.
6 Sök Herren, så ni får leva,
annars ska han gå fram som en eld
över Josefs ätt,
och den ska ingen kunna släcka,
utan den ska förtära Betel.
7 Ni förvandlar rätten till malört
och kastar rättfärdigheten till marken.
8 Han som gjorde Sjustjärnorna och Orion[l],
han som förvandlar mörkret till morgon
och får dagen att mörkna till natt,
han som kallar på havets vatten
och häller ut det över jordytan,
Herren är hans namn.
9 Det är han som låter förödelse blixtra
över fästningen,
förödelse över den befästa staden.
10 De hatar rättvisa domare i porten
och ser med förakt på den som talar sanning.
11 Därför, ni som trampar på den fattige
och tar ifrån honom hans säd i skatt:
Ni bygger hus av huggen sten
men får aldrig bo i dem,
ni planterar underbara vingårdar
men får aldrig dricka vinet från dem.
12 Jag vet att era överträdelser är många
och era synder stora.
Ni förtrycker den rättfärdige,
tar mutor och låter inte de fattiga få sin rätt.
13 Därför tiger den förståndige i denna tid,
för det är en ond tid.
14 Sök det goda, inte det onda,
så får ni leva!
Då ska Herren, härskarornas Gud,
vara med er,
som ni har sagt att han är.
15 Hata det onda och älska det goda!
Låt rätten råda när man dömer i porten!
Då kanske Herren, härskarornas Gud,
ska vara nådig mot det som återstår av Josefs ätt.
16 Därför säger Herren, härskarornas Gud, Herren:
Dödsklagan ska höras på alla gator
och verop på alla torg.
Bönderna kallas till att sörja
och de som kan sjunga sorgesång till att klaga.
17 I alla vingårdar ska det bli klagan,
när jag går fram bland er, säger Herren.
Herrens dag
18 Ve er, som längtar efter Herrens dag!
Varför längtar ni efter den?
Herrens dag är mörker
och inte ljus,
19 som när en man flyr för ett lejon
och möter en björn,
kommer hem till sitt hus,
stöder sin hand mot väggen
och blir biten av en orm.
20 Ja, Herrens dag blir mörker, inte ljus,
tjockt mörker utan en strimma av ljus.
21 Jag hatar, jag avskyr era fester,
jag står inte ut med era högtider.
22 Även om ni bär fram
era brännoffer och matoffer till mig
vill jag inte ta emot dem.
Jag vill inte se era gemenskapsoffer av gödkalvar.
23 Bort med larmet från dina sånger!
Jag vill inte höra ditt harpospel.
24 Låt rätten flöda fram som vatten
och rättfärdigheten som en alltid rinnande ström.
25 Frambar ni slaktoffer eller matoffer åt mig
under de fyrtio åren i öknen, ni Israels folk?
26 Ni bar väl omkring Sackut, er kung,
och Kevan, er stjärngud,
era avgudabilder som ni gjort åt er själva.[m]
27 Därför ska jag föra er bort i fångenskap
bortom Damaskus,
säger Herren, vars namn är härskarornas Gud.”
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.