Beginning
Löften om en rättfärdig kung
23 ”Ve de herdar som låter fåren i min hjord gå förlorade och skingras, säger Herren.” 2 Därför säger Herren, Israels Gud, om de herdar som vallar mitt folk: ”Ni har skingrat mina får, drivit bort dem och inte tagit hand om dem. Nu ska jag ta hand om er för allt ont ni gjort! säger Herren. 3 Jag ska själv samla det som finns kvar av min hjord från alla de länder dit jag drivit bort dem och leda dem tillbaka till deras betesmarker, där de ska bli fruktsamma och föröka sig. 4 Jag ska utse åt dem herdar, som ska valla dem. De ska aldrig mer behöva vara rädda eller ängslas, och ingen av dem ska saknas, säger Herren.
5 Den tid kommer, säger Herren,
när jag ska låta ett rättfärdigt skott
växa upp åt David.
Han ska bli en kung
som regerar med vishet
och utövar rättvisa och rättfärdighet i landet.
6 Under hans tid ska Juda bli räddad
och Israel bo i trygghet.
Han ska kallas ’Herren vår rättfärdighet.’
7 Det ska komma en tid, säger Herren, då man inte längre ska säga: ’Så sant Herren lever, han som förde israeliterna ut ur Egyptens land,’ 8 utan: ’Så sant Herren lever, han som ledde israeliternas efterkommande ut ur landet i norr och från alla länder dit han hade fördrivit dem, för att de skulle få bosätta sig i sitt eget land.’ ”
Varning för falska profeter
9 Om profeterna:
Mitt hjärta vill brista inom mig,
min kropp darrar.
Jag är som en drucken,
som en man berusad av vin,
för Herrens och hans heliga ords skull.
10 Landet är fullt av äktenskapsbrytare,
för deras skull ligger landet i sorg
och betesmarkerna är uttorkade.
Deras strävan är ondska
och deras styrka det som är orätt.
11 ”Både profeter och präster är gudlösa.
Till och med inne i mitt tempel
finner jag deras ondska, säger Herren.
12 Därför kommer deras väg att vara hal,
som en stig i mörkret.
De ska drivas bort,
de ska snubbla och falla.
Jag ska låta olycka komma över dem
det år deras straff kommer, säger Herren.
13 Hos profeterna i Samaria
såg jag något anstötligt:
de profeterade i Baals namn
och förledde mitt folk Israel.
14 Men hos Jerusalems profeter
har jag sett något fruktansvärt:
De begår äktenskapsbrott
och lever i lögn.
De stöder dem som gör det onda,
så att ingen vänder om från sin ondska.
För mig har de blivit som Sodom,
de som bor där är som Gomorra.”
15 Därför säger härskarornas Herre om profeterna:
”Jag ska ge dem malört att äta
och förgiftat vatten att dricka.
För från Jerusalems profeter
har gudlösheten spridit sig
ut över hela landet.”
16 Så säger härskarornas Herre:
”Lyssna inte på vad profeterna talar,
när de profeterar för er
och inger er falskt hopp.
De hittar på egna syner
och talar inte det som kommer från Herren.
17 De säger alltid till dem som föraktar mig:
’Herren har sagt: Allt ska gå väl för er,’
och till dem som envist lever som de själva vill:
’Inget ont ska komma över er.’
18 Men vem har varit med vid Herrens rådslag
och sett eller hört hans ord? Vem har lyssnat och lytt hans ord?
19 Se, Herrens vrede bryter ut som en stormvind,
ja, som en virvelstorm.
Över de gudlösa virvlar den ner.
20 Herrens vrede upphör inte
förrän han fullbordat sina planer.
I kommande dagar ska ni förstå det.
21 Jag har inte sänt dessa profeter,
och ändå rusar de iväg.
Jag har inte talat till dem,
och ändå profeterar de.
22 Om de hade stått i mitt rådslag
skulle de förkunna mina ord för mitt folk
för att vända dem från deras onda väg
och från deras onda gärningar.
23 Är jag en Gud bara på nära håll, säger Herren,
och inte en Gud långt borta?
24 Kan någon gömma sig så bra,
att inte jag kan hitta honom? säger Herren.
Är jag inte den som uppfyller både himlen och jorden? säger Herren.
25 Jag har hört vad profeterna säger, de som profeterar lögn i mitt namn. De säger: ’Jag har haft en dröm, jag har haft en dröm.’ 26 Hur länge? Vad bär dessa profeter inom sig, lögnprofeterna, som hittar på sina falsarier? 27 Genom att berätta om sina drömmar för varandra försöker de få mitt folk att glömma mig på samma sätt som deras förfäder glömde mig för Baal. 28 Den profet som har haft en dröm berättar om sin dröm, och den som tagit emot mitt ord förkunnar verkligen mitt ord. Det är skillnad på halm och säd, säger Herren. 29 Är inte mitt ord som en eld? säger Herren. Är det inte som en kraftig hammare, som krossar klippan?
30 Därför står jag emot dessa profeter, säger Herren, de som säger sig tala mina ord men som sprider lögner. 31 Jag står emot profeterna, säger Herren, de som bara pratar: ’Så säger Herren[a].’ 32 Jag står emot profeterna som profeterar falska drömmar, säger Herren. De berättar dem och förleder mitt folk med sina lögner och sägner. Jag har inte sänt dem eller gett dem något uppdrag, och de är till ingen nytta för detta folk, säger Herren.
33 När detta folk eller en profet eller präst frågar dig: ’Vilka tunga ord bär du fram från Herren?[b]’ ska du svara dem: ’Vad för tunga ord?’ Jag ska visa bort er, säger Herren. 34 Och om en profet eller en präst eller någon bland folket säger ’Herrens tunga ord,’ kommer jag att straffa honom och hans familj. 35 Så ska ni var och en säga till varandra: ’Vad har Herren svarat? Vad har Herren sagt?’ 36 Men ’Herrens tunga ord’ ska ni inte mer nämna. För om hans ord blir ’tunga’ för någon människa, så förvanskar ni orden från den levande Guden, härskarornas Herre, vår Gud. 37 Så ska du säga till profeten: ’Vad har Herren svarat dig? Vad har Herren sagt?’ 38 Men om ni säger ’Herrens tunga ord’, så säger Herren: Ni använder detta ord, ’Herrens tunga ord’, trots att jag har sänt bud till er och meddelat att ni inte ska säga ’Herrens tunga ord’. 39 Därför förkastar jag er nu som en tung börda bort från min närhet, både er och den stad som jag gav er och era förfäder. 40 Jag ska låta er komma i evig förödmjukelse och få stå med en evig skam, som aldrig ska glömmas.”
Synen med fikonen
24 Herren lät mig se den här synen: Två korgar med fikon stod framför Herrens tempel. Detta var efter att Nebukadnessar, kungen av Babylonien, hade tagit Jojakims son Jekonja, kungen av Juda, till fånga och fört bort honom, tillsammans med furstarna i Juda, hantverkarna och smederna, från Jerusalem till Babylonien. 2 I den ena korgen fanns det mycket goda fikon från årets första skörd. I den andra fanns mycket dåliga fikon, alltför dåliga att äta.
3 Då frågade Herren: ”Vad ser du, Jeremia?” Jag svarade: ”Fikon. De goda fikonen är mycket goda, men de dåliga är mycket dåliga, alltför dåliga att äta.”
4 Då kom Herrens ord till mig: 5 ”Så säger Herren, Israels Gud: ’Så som jag ser på dessa goda fikon, ser jag med välvilja på dem som förts bort från Juda, dem som jag skickat härifrån till kaldéerna. 6 Jag ska välvilligt vaka över dem och leda dem tillbaka till detta land. Jag ska bygga upp dem, inte bryta ner dem, plantera dem och inte dra upp dem igen. 7 Jag ska ge dem en insikt om att jag är Herren. De ska vara mitt folk och jag ska vara deras Gud, för de ska helhjärtat återvända till mig.
8 Men som de dåliga fikonen som är alltför dåliga att äta, säger Herren, så ska jag behandla Sidkia, kungen i Juda, och hans furstar och de överlevande från Jerusalem, de som är kvar här i landet och de som bor i Egypten. 9 Jag ska göra dem till en skräckbild för alla riken på jorden, till en skam och ett ordspråk, till nidvisa och förbannelse på alla platser dit jag förvisar dem. 10 Jag ska låta dem drabbas av svärd, hungersnöd och sjukdomar, tills de är utrotade från landet som jag gav dem och deras förfäder.’ ”
Profetia om fångenskapen i Babylonien
25 Det här ordet om hela folket i Juda kom till Jeremia under Jojakims, Josias sons, fjärde regeringsår som var Nebukadnessars, den babyloniske kungens, första regeringsår.
2 Detta talade profeten Jeremia till hela folket i Juda och till alla Jerusalems invånare: 3 Sedan Josias, Amons sons, trettonde regeringsår och fram till idag, under tjugotre år, har Herrens ord kommit till mig. Jag har gång på gång talat till er, men ni har inte lyssnat. 4 Gång på gång har Herren under årens lopp sänt er sina profeter, men ni har vägrat att lyssna till dem 5 när de sagt: ”Vänd om, var och en från sin onda väg och från allt ont ni gör. Då får ni bo kvar i landet, som Herren för alltid har gett er och era förfäder. 6 Följ inte andra gudar, tjäna och tillbe dem inte. Provocera inte min vrede med det ni själva har gjort! Då låter jag ingen olycka drabba er.”
7 ”Men ni har inte velat lyssna på mig, säger Herren. Ni har provocerat min vrede med det ni själva har gjort, till er egen olycka.”
8 Så säger därför härskarornas Herre: ”Därför att ni inte lyssnat till mig 9 ska jag samla alla stammar från norr, säger Herren, och min tjänare Nebukadnessar, kungen av Babylonien. Jag ska låta dem välla in över detta land och dess invånare och över alla de andra folken runt omkring. Och jag ska utsätta dem för förintelse, låta dem bli till åtlöje och krossas för alltid. 10 Jag ska göra slut på glada röster och jubelrop, rop för brudgum och brud, kvarnens ljud och lampans ljus. 11 Hela detta land ska bli öde och övergivet. Dessa folk ska tjäna kungen av Babylonien i sjuttio år.
12 När de sjuttio åren har gått, ska jag straffa kungen av Babylonien och hans folk för deras synd, säger Herren. Jag ska också göra kaldéernas land till en ödemark för alltid. 13 Jag ska låta allt jag talat mot detta land gå i uppfyllelse, allt som står skrivet i den här boken, som Jeremia har profeterat mot folken. 14 Också de ska få tjäna många folk och stora kungar, och jag ska vedergälla dem efter deras gärningar, för allt vad de gjort.”
Herrens vredesbägare
15 För så sa Herren, Israels Gud, till mig: ”Ta denna vinbägare med vredesvin ur min hand, och låt alla folk jag sänder dig till dricka ur den. 16 De ska dricka sig redlösa och galna på grund av det svärd som jag ska sända ibland dem.”
17 Jag tog då bägaren från Herrens hand och lät alla folk som Herren sänt mig till dricka ur den: 18 Jerusalem och städerna i Juda, dess kungar och furstar, för att ödelägga dem, göra dem till förskräckelse, hån och förbannelse, så som de är i dag, 19 farao, kungen av Egypten, hans tjänare, furstar och hela hans folk, 20 alla främmande folk, alla kungarna i Us och alla kungarna i filistéernas land, i Ashkelon, Gaza, Ekron och vad som fanns kvar av Ashdod, 21 Edom, Moab, ammoniterna, 22 alla kungarna i Tyros, alla kungarna i Sidon och kungarna i kustländerna på andra sidan havet, 23 Dedan, Tema, Bus och alla med kantklippt hår[c], 24 alla kungarna i Arabien, alla kungarna över de främmande folk som bor i öknen, 25 alla kungarna i Simri, alla kungarna i Elam och alla kungarna i Medien, 26 samt alla kungarna i norr, både nära och fjärran ifrån varandra, alla kungariken i världen, över hela jorden. Kungen Sheshak[d] ska sedan dricka efter dem.
27 ”Du ska säga till dem: ’Så säger härskarornas Herre, Israels Gud: Drick tills ni är druckna och spyr och faller omkull så att ni inte kan resa er mer på grund av det svärd jag sänder bland er.’ 28 Och om de vägrar att ta emot bägaren ur din hand och dricka, ska du säga: Så säger härskarornas Herre: ’Ni måste dricka! 29 Se, den stad som är uppkallad efter mitt namn ska jag låta vara den första att drabbas av olyckan. Skulle då ni få gå fria från straffet? Nej, ni ska inte komma undan straffet. Jag ska kalla fram ett svärd mot alla som bor på jorden, säger härskarornas Herre.’
30 Du ska profetera allt det här mot dem och säga till dem:
’Herren ryter från höjden,
från sin heliga boning dundrar han.
Han ryter högt över sina marker,
hans rop är som vintramparens rop
över alla som bor på jorden.
31 Larmet hörs till jordens ände,
för Herren går till rätta med folken,
han dömer hela mänskligheten.
Han ska överlämna de gudlösa åt svärdet, säger Herren.’ ”
32 Så säger härskarornas Herre:
”Se, olyckan går ut
från folk till folk,
en väldig storm far upp
från de yttersta hörnen av jorden.”
33 På den dagen ska de som Herren dödat fylla jorden från den ena ändan till den andra. Ingen ska sörja dem eller samla upp dem eller begrava dem, utan de ska bli till gödsel på marken.
34 Gråt, ni herdar, och klaga.
Kräla på marken, ni hjordens ledare.
Tiden är inne för er att slaktas,
och ni ska krossas till skärvor som utsökta lerkärl[e].
35 Det ska inte finnas någon plats för herdar att fly till,
ingen räddning för hjordens ledare.
36 Hör hur herdarna ropar,
hjordens ledare klagar!
Herren ödelägger deras betesmarker.
37 De fridfulla ängarna förstörs
av Herrens brinnande vrede.
38 Han lämnar sin håla likt ett lejon.
Deras land ligger öde,
härjat av förtryckarens svärd[f],
av hans flammande vrede.
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.