Beginning

Joram regerar i Juda

(2 Kung 8:16-24)

21 Joshafat dog och begravdes bland sina förfäder i sin förfader Davids stad. Hans son Joram blev kung efter honom. ² Jorams bröder, Joshafats söner, hette Asarja, Jechiel, Sakarja, Asarjahu, Mikael och Sefatja. Alla dessa var söner till Joshafat, Israels kung. ³ Deras far hade gett dem många gåvor, silver och guld och andra dyrbarheter, och befästa städer i Juda. Men själva kungadömet gav han till Joram, eftersom denne var den förstfödde.

⁴ När Joram hade övertagit sin fars kungadöme och stärkt sin ställning, dödade han alla sina bröder och några av Israels furstar. ⁵ Han var trettiotvå år gammal när han blev kung, och han regerade i åtta år i Jerusalem. ⁶ Men han följde kungarna i Israel i spåren, som Achavs familj hade gjort. Han gifte sig med en dotter till Achav. Han gjorde det som var ont i Herrens ögon. ⁷ Men Herren ville inte utplåna Davids ätt, för han hade ingått ett förbund med David. Han hade lovat att en lampa för alltid skulle brinna för honom och hans ättlingar.

⁸ Under Jorams regering gjorde Edom uppror mot Juda och tog sig en egen kung. ⁹ Joram drog dit upp med sina furstar och alla sina vagnar. På natten bröt han upp och slog edoméerna som hade omringat honom och hans vagnsbefälhavare. ¹⁰ Sedan Edom gjorde uppror har det inte mer stått under Judas makt. Livna gjorde också uppror vid samma tid, eftersom Joram hade övergett Herren, sina fäders Gud. ¹¹ Han uppförde också offerplatser på höjderna i Juda och förledde folket i Jerusalem till otrohet och Juda till avfall.

¹² Då kom ett brev från profeten Elia till Joram, där det stod:

Så säger Herren, din fader Davids Gud: ”Du har inte följt de vägar din far Joshafat och kung Asa av Juda gick, ¹³ utan du har gått Israels kungars vägar och förlett Juda och folket i Jerusalem till otrohet, precis som Achavs familj gjorde. Du har också dödat dina egna bröder, din fars söner, som var bättre än du. ¹⁴ Se, Herren ska därför straffa ditt folk, dina barn, dina hustrur och allt vad du äger och har med en hemsökelse. ¹⁵ Själv kommer du att råka ut för en svår invärtes sjukdom i inälvorna, så att de till slut faller ut till följd av sjukdomen.”

¹⁶ Sedan uppeggade Herren filistéerna och araberna, som bodde intill kushiterna, mot Joram. ¹⁷ De marscherade mot Juda, invaderade det och tog med sig allt de fann i kungens palats, till och med hans söner och hustrur. Ingen son lämnades kvar, förutom hans yngste son Joachas.

¹⁸ Efter detta lät Herren en obotlig tarmsjukdom drabba honom. ¹⁹ Efter en tid, efter ett par år, föll hans inälvor ut till följd av sjukdomen, och han dog under fruktansvärda plågor. Man tände ingen eld för att hedra honom som de hade gjort för hans fäder. ²⁰ Han var trettiotvå år gammal när han blev kung, och han regerade i åtta år i Jerusalem och gick bort utan att någon saknade honom. Han begravdes i Davids stad, men inte i kungagravarna.

Achasja regerar i Juda

(2 Kung 8:25-29; 9:14-29)

22 Invånarna i Jerusalem gjorde Achasja, Jorams yngste son, till kung efter honom. Alla hans äldre söner hade ju dödats av de rövarband som kommit tillsammans med araberna till lägret. Så blev Achasja, Jorams son, kung över Juda. ² Achasja var tjugotvå^[a] år gammal när han blev kung, och han regerade i ett år i Jerusalem. Hans mor hette Atalja och var sondotter till Omri. ³ Achasja vandrade på samma vägar som Achavs familj, och hans mor uppmuntrade honom till att göra det onda. ⁴ Han gjorde liksom Achavs familj det som var ont i Herrens ögon, för de blev hans rådgivare efter hans fars död, och detta ledde honom i fördärvet.

⁵ Det var också på deras råd Achasja gick till krig med kung Joram i Israel, Achavs son, mot den arameiske kungen Hasael vid Ramot i Gilead. Joram blev sårad av araméerna, ⁶ och vände tillbaka till Jisreel för att få sina sår läkta, de som tillfogats honom vid Rama i striden mot Arams kung Hasael. Kung Achasja av Juda, Jorams son, kom då på besök till honom, ⁷ men detta besök hos Joram hade Gud bestämt till Achasjas fördärv. När Achasja kom, gick han ut tillsammans med Joram för att möta Jehu, Nimshis son, som Herren hade smort för att göra slut på Achavs ätt.

⁸ Medan Jehu verkställde domen mot Achavs ätt, mötte han Judas furstar och Achasjas brorsöner, som hade varit hos Achasja, och han dödade dem. ⁹ Han sökte efter Achasja, och hans män grep honom när han gömde sig i Samaria. De förde honom till Jehu och dödade honom. Men de begravde honom, för de tänkte: ”Han var ändå en ättling till kung Joshafat, som helhjärtat sökte Herren.” Nu fanns det ingen av Achasjas ättlingar som kunde upprätthålla kungariket.

Drottning Atalja regerar i Juda

(2 Kung 11:1-3)

¹⁰ När Atalja, Achasjas mor, såg att hennes son var död, bestämde hon sig för att förgöra hela kungahuset i Juda. ¹¹ Men kungens dotter Joshavat lyckades ta och gömma undan Joash, Achasjas son, just när kungasönerna skulle dödas. Hon gömde honom och hans sköterska i ett sovrum. Där höll Joshavat, dotter till kung Joram och hustru till prästen Jojada och syster till Achasja, honom gömd så att Atalja inte kunde döda honom. ¹² Joash hölls gömd av dem i Guds hus i sex år medan Atalja regerade i landet.

Ataljas död

(2 Kung 11:4-20)

23 Under det sjunde året fattade Jojada mod och slöt sig samman med officerarna Asarja, Jerochams son, Ismael, Jochanans son, Asarja, Oveds son, Maaseja, Adajas son, och Elishafat, Sikris son. ² De reste ut över hela Juda och samlade leviterna från alla Judas städer och alla Israels familjeöverhuvuden. När de kom till Jerusalem, ³ slöt hela församlingen ett förbund i Guds hus med kungen. Jojada talade till dem:

”Kungens son ska nu bli kung, såsom Herren har sagt om Davids ättlingar. ⁴ Så här ska ni göra: En tredjedel av er, präster och leviter, som går i tjänst på sabbaten, ska bevaka alla dörrar, ⁵ en tredjedel ska vara vid palatset, och en tredjedel ska finnas vid Jesodporten. Folket ska stanna på förgårdarna till Herrens hus. ⁶ Ingen får gå in i Herrens hus, förutom präster och leviter i tjänst. De får gå in eftersom de är helgade. Men folket ska iaktta Herrens förordning. ⁷ Leviterna ska ställa sig runt omkring kungen, var och en med vapen i hand. Om någon försöker gå in i templet måste han dödas. Och håll er nära kungen vart han än går.”

⁸ Leviterna och hela Juda gjorde som de blivit beordrade av prästen Jojada. Var och en tog sina män, både dem som gick på och dem som gick av sitt pass på sabbaten, för prästen Jojada lät ingen avdelning vara fri. ⁹ Sedan gav prästen Jojada officerarna spjut, sköldar och koger som hade tillhört kung David och fanns i Guds hus. ¹⁰ Han ställde upp allt folket, var och en med vapen i sin hand, runt omkring kungen, från templets södra sida till dess norra, framför altaret och tempelhuset. ¹¹ Sedan förde de ut kungasonen, satte en krona på hans huvud, gav honom förbundsförordningarna^[b] och utropade honom till kung. Jojada och hans söner smorde honom, och de ropade: ”Länge leve kungen!”

¹² När Atalja hörde jublet från folket som skyndat till för att hylla kungen, gick hon till dem som var i Herrens hus. ¹³ Där fick hon se kungen stå vid sin pelare vid ingången, med officerarna och trumpetarna vid sina sidor. Allt folket jublade och lät trumpeterna ljuda. Sångarna med sina instrument ledde hyllningssången. Då rev Atalja sönder sina kläder och ropade: ”Förräderi! Förräderi!”

¹⁴ Prästen Jojada skickade ut officerarna som hade befälet över trupperna och befallde dem: ”För ut henne bortom gången och om någon följer henne, ska han dödas med svärd.” Prästen hade nämligen sagt: ”Ni får inte döda henne i Herrens hus.”

¹⁵ Då grep de henne och ledde ut henne till Hästporten i kungapalatset, där de dödade henne.

¹⁶ Jojada slöt sedan ett förbund mellan sig, kungen och folket att de skulle vara Herrens folk. ¹⁷ Hela folket begav sig sedan till Baals tempel, rev ner det och bröt sönder altarna och gudabilderna och dödade Mattan, Baals präst, framför altarna. ¹⁸ Jojada placerade sedan vakter vid Herrens hus, som leddes av de levitiska prästerna, som David hade delat upp i avdelningar i templet, för att bära fram brännoffer åt Herren, som det var föreskrivet i Moses lag, med glädje och sång, allt enligt Davids befallningar. ¹⁹ Han ställde också vakterna vid portarna till Herrens hus, för att ingen som på något sätt var oren skulle kunna komma in.

²⁰ Sedan tog han med sig officerarna, de förnämsta, de styrande bland folket och allt folket i landet och förde ut kungen från Herrens hus till palatset via Övre porten och satte honom på kungatronen. ²¹ Allt folket i landet gladde sig, och det blev lugnt i staden, när Atalja dödats med svärd.

Joash regerar i Juda

(2 Kung 11:21—12:3)

24 Joash var sju år gammal när han blev kung, och han regerade i fyrtio år i Jerusalem. Hans mor hette Sivja och var från Beer Sheva. ² Joash gjorde det som var rätt i Herrens ögon, så länge prästen Jojada levde. ³ Jojada valde två hustrur åt honom och han fick söner och döttrar.

Joash reparerar templet

(2 Kung 12:4-16)

⁴ En tid senare beslutade Joash att restaurera Herrens hus ⁵ och sammankallade präster och leviter och sa till dem: ”Gå runt till alla städer i Juda och samla in pengar år för år från alla israeliter för underhåll av er Guds hus. Gör det utan dröjsmål!” Men leviterna gjorde sig ingen brådska.

⁶ Då kallade kungen till sig översteprästen Jojada och frågade honom: ”Varför har du inte sett till att leviterna drivit in skatten från Juda och Jerusalem, som Herrens tjänare Mose och Israels församling bestämt för förbundstecknets tält?”

⁷ Den ogudaktiga Ataljas söner hade brutit sig in i Guds hus och också använt för baalsgudarna det som var helgat åt Herren. ⁸ På kungens befallning tillverkades en kista som sattes utanför porten till Herrens hus. ⁹ Sedan gick ett påbud ut i Juda och Jerusalem, att alla skulle komma till Herren med den skatt som Guds tjänare Mose hade pålagt Israel i öknen. ¹⁰ Alla furstarna och allt folket kom med sina bidrag med glädje och lade dem i kistan tills den blev full.

¹¹ När tiden var inne bars kistan genom leviternas försorg till särskilda granskningsmän som skulle räkna pengarna, och de såg att det var mycket pengar i den. Då kom kungens sekreterare och översteprästens tillsyningsman och tömde kistan och bar den tillbaka till sin plats. Så gjorde de dagligen och samlade in mycket pengar. ¹² Kungen och Jojada gav pengarna till de män som utförde arbetet i Herrens hus. De anställde stenhuggare och timmermän för restaureringen av Herrens hus, samt järn- och kopparsmeder för dess reparationsarbeten.

¹³ Arbetarna satte igång med arbetet, och reparationerna utfördes väl genom deras försorg. De återställde Guds hus till dess ursprungliga skick och förstärkte det. ¹⁴ När de var färdiga, bar de fram pengarna som var över till kungen och Jojada. Av dem gjordes föremål till Herrens hus, för gudstjänsten och offren, skålar och andra guld- och silverföremål.

Så länge Jojada levde offrades dagligen brännoffer i Herrens hus. ¹⁵ Jojada blev gammal och mätt på att leva, och han dog vid 130 års ålder. ¹⁶ Han begravdes bland kungarna i Davids stad, eftersom han hade gjort så mycket gott i Israel, för Gud och för hans tempel.

Guds dom drabbar Joash

(2 Kung 12:17-21)

¹⁷ Men efter Jojadas död, kom furstarna i Juda till kungen och visade vördnad, och han lyssnade till dem. ¹⁸ De övergav Herren, sina fäders Gud, och tillbad asheror och avgudar. Då kom Guds vrede över Juda och Jerusalem på grund av denna deras skuld. ¹⁹ Herren sände profeter för att föra dem tillbaka till honom, och de varnade dem, men folket ville inte lyssna.

²⁰ Då kom Guds Ande över Sakarja, prästen Jojadas son. Han ställde sig framför folket och talade till dem: ”Så säger Gud: ’Varför är ni olydiga mot Herrens bud, till er egen olycka? Eftersom ni har övergett Herren, har han också övergett er.’ ”

²¹ De formade en sammansvärjning mot honom och på kungens befallning stenade de honom till döds på förgården till Herrens hus. ²² Kung Joash tänkte inte på den välvilja Sakarjas far Jojada hade visat mot honom, utan dödade hans son. När han dog sa han: ”Må Herren se detta och göra dem ansvariga!”

²³ Vid årsskiftet kom den arameiska hären mot Joash. De kom till Juda och Jerusalem, dödade alla folkets ledare, och allt sitt krigsbyte skickade de till kungen i Damaskus. ²⁴ Den arameiska hären hade bara kommit med en liten skara, men Herren lät en mycket större armé falla i deras händer. Eftersom de hade övergett Herren, sina fäders Gud, verkställdes domen över Joash.

²⁵ När araméerna drog sig tillbaka, lämnade de Joash svårt sårad. Då sammansvor sig hans närmaste män för att döda honom, därför att han hade dödat prästen Jojadas son. De dödade honom i hans säng. Så dog han, och han begravdes i Davids stad, men inte i kungagravarna. ²⁶ De som sammansvurit sig mot honom var Savad, son till ammonitiskan Shimat, och Josavad, son till moabitiskan Shimrit.

²⁷ Om Joash söner och de många profetiorna över honom och om renoveringen av Guds hus finns skrivet i tilläggsskriften till boken om kungarna.

Hans son Amasja blev kung efter honom.