Beginning

Ren och oren mat

(3 Mos 11:1-23)

14 Eftersom ni är Herrens, er Guds, barn ska ni inte rista er blodiga eller raka främre delen av huvudet när ni sörjer era döda.^{[a] 2} Du är ett för Herren, din Gud, helgat folk och han har utvalt dig bland alla folk på jorden till att vara hans egendom.

³ Du får inte äta av något avskyvärt. ⁴ Av följande fyrfotadjur^[b] får ni äta: nötkreatur, får och get, ⁵ hjort, gasell, dovhjort^[c], stenget, vildoxe, antilop och vildfår. ⁶ De djur som både idisslar och har klövar som är delade i två delar får ni äta men inga andra. ⁷ Dock ska ni inte äta följande, trots att de idisslar eller har kluvna klövar: kamel, hare eller klippgrävling. De idisslar^[d] men har inga klövar. De är orena för er. ⁸ Svin är också orena, för även om de har klövar, så idisslar de inte. Ni ska inte äta kött från dessa djur eller ens röra vid deras döda kroppar.

⁹ Av det som lever i vatten får ni bara äta det som har fenor och fjäll. ¹⁰ Ni får inte äta något som saknar fenor och fjäll, för det är orent för er.

¹¹ Ni kan äta alla rena fåglar. ¹² Men de här ska ni inte äta: örn, lammgam, grågam, ¹³ raafågeln, falken, gladan av alla arter, ¹⁴ korp av alla arter, ¹⁵ berguv, jorduggla, hornuggla, hök av alla arter, ¹⁶ kattuggla, tornuggla och minervauggla; ¹⁷ vidare: pelikan, asgam, fiskuv, ¹⁸ häger, alla arter av pipare, härfågel och fladdermus.^[e]

¹⁹ Alla flygande smådjur är orena och får inte ätas. ²⁰ Men alla rena flygande djur får ni äta.

²¹ Ät inga självdöda djur. Ge dem till främlingen som bor hos dig; han kan äta det. Du kan också sälja det till någon utlänning. För du är ett folk som är helgat åt Herren, din Gud.

Du ska inte koka en killing i dess moders mjölk.^[f]

Fjärde budet: Sabbatsdagen och sabbatsår

²² Varje år ska du lägga undan en tiondel av all din skörd. ²³ Detta ska du äta^[g] inför Herren, din Gud, på den plats som han väljer ut åt sig, den plats där han ska låta sitt namn bo: tiondet av säden, det nya vinet och oljan, samt det förstfödda från din boskap och dina hjordar. Så ska du lära dig att alltid frukta Herren, din Gud. ²⁴ Men om platsen som Herren, din Gud, har utvalt som boning för sitt namn ligger så långt borta att du inte kan bära dit det Herren välsignat dig med, ²⁵ kan du sälja det du samlat ihop och istället ta med pengarna till den plats Herren, din Gud, väljer ut. ²⁶ Där kan du sedan köpa det du önskar, en ko, ett får, vin eller andra jästa drycker och hålla måltid inför Herren, din Gud, och vara glad, du och din familj. ²⁷ Glöm inte heller att dela med dig till leviterna som bor i dina städer, för de har inget eget område eller egendom.

²⁸ I slutet av vart tredje år ska du lagra hela ditt tionde av årets skörd i städerna. ²⁹ Det ska du sedan ge till leviterna som inte har något område bland er och till främlingarna, änkorna och de faderlösa i dina städer, så att de kan äta och bli mätta. Då kommer Herren, din Gud, att välsigna dig och ditt arbete.

Lån och skulder

15 Vart sjunde år ska alla skulder efterskänkas. ² Det ska gå till så här: Varje långivare ska avskriva de lån han har gett till andra. Han får inte kräva igen ett lån av sin broder eller landsman efter att man utlyst den allmänna skuldavskrivningen, Herrens friår. ³ Du kan kräva återbetalning av en främling, men din broders skuld ska du efterskänka.

⁴ Hos dig ska ingen behöva vara fattig, för Herren, din Gud, vill välsigna dig rikligen i det land som han ger dig till egendom, ⁵ om du bara lyssnar till Herren, din Gud, och noga följer hela den lag som jag idag ger dig. ⁶ Herren, din Gud, kommer att välsigna dig som han har lovat. Du ska låna ut pengar till många folk, men själv kommer du aldrig att vara i behov av lån. Du ska härska över många folk, men ingen ska härska över dig.

⁷ Men om det skulle finnas någon hos dig som är fattig, en landsman, i någon av städerna i det land som Herren, din Gud, vill ge dig, får du inte vara hård och vägra att hjälpa honom. ⁸ Öppna din hand för honom och låt honom få låna vad han behöver. ⁹ Se till att du inte låter en ond tanke växa fram inom dig bara för att det sjunde året, avskrivningsåret, närmar sig, så att du ser med ont öga på din fattige broder och vägrar att låna ut pengar. Annars kommer den fattige att ropa ut sin nöd inför Herren och du får en synd att svara för. ¹⁰ Ge honom det han behöver utan att klaga, för då kommer Herren att välsigna ditt arbete och allt vad du gör. ¹¹ Det kommer alltid att finnas fattiga i landet och därför ger jag dig detta bud: Ge med öppen hand till din broder, till den fattige och den som är i nöd i ditt land.

Slavar

(2 Mos 21:2-6)

¹² Om någon av ditt folk, en hebreisk man eller kvinna, har sålt sig till dig som slav, ska han tjäna dig i sex år och sedan måste du frige honom eller henne det sjunde året ¹³ och du får inte skicka i väg slaven tomhänt. ¹⁴ Ge honom en ordentlig avskedsgåva från din hjord och av det som kommer från din tröskplats och din vinpress. Dela med dig åt honom av den välsignelse du själv har fått från Herren, din Gud. ¹⁵ Kom ihåg att du själv var slav i Egypten och att Herren, din Gud, befriade dig. Det är därför jag ger dig denna befallning.

¹⁶ Men om slaven inte vill lämna dig utan säger att han älskar dig och din familj och trivs bra i ditt hus, ¹⁷ då ska du sticka en syl genom hans öra in i dörren. Då blir han din slav för alltid. På samma sätt ska du göra med en slavinna. ¹⁸ Beklaga dig aldrig om du måste frige en slav! Du har under dessa sex år sparat in hela den summa^[h] det skulle ha kostat dig att ha en anställd på det arbete han utfört åt dig. Herren, din Gud, ska välsigna dig i allt vad du gör.

Förstfödda djur

¹⁹ Allt förstfött av hankön från din boskap och dina hjordar ska du avskilja åt Herren, din Gud. Använd inte det förstfödda bland din nötboskap till arbete ute på åkrarna och klipp inte av ullen på det förstfödda bland dina får och getter. ²⁰ Istället ska du och din familj varje år äta dessa djur inför Herren, din Gud, på den plats han väljer ut. ²¹ Men om det förstfödda djuret inte är felfritt, utan är lamt eller blint eller har något annat fel, ska du inte offra det åt Herren, din Gud. ²² Då ska du istället använda det som mat hemma till din familj. Alla rena och orena kan äta det precis som man äter gasell eller hjort. ²³ Men dess blod får du inte äta utan häll ut det på marken som vatten.

Påskhögtiden

(2 Mos 12:14-20; 3 Mos 23:5-8; 4 Mos 28:16-25)

16 Kom ihåg att fira påsken i månaden aviv, för det var då som Herren, din Gud, en natt ledde dig ut ur Egypten. ² Välj ut ett påskoffer, antingen bland fåren eller bland korna, och offra det till Herren, din Gud, på den plats han väljer ut som boning åt sitt namn. ³ Ät offret tillsammans med osyrat bröd. Detta bröd, förtryckets bröd, ska du äta under sju dagar, för du lämnade Egypten i hast. Denna sed ska hela ditt liv påminna dig om den dag då du drog ut ur Egypten. ⁴ Under sju dagar varje år får det inte finnas någon surdeg i ditt land och ingenting av köttet du offrar första kvällen får lämnas kvar till följande dag.

⁵ Påskoffret får inte offras i vilken stad som helst som Herren, din Gud, har gett dig. ⁶ Den ska offras på den plats som Herren väljer ut och som han har utvalt som boning åt sitt namn. Offra lammet där på kvällen vid solnedgången på årsdagen^[i] av din flykt från Egypten. ⁷ Stek lammet och ät upp det på den plats som Herren, din Gud, väljer ut. Återvänd sedan hem^[j] på morgonen. ⁸ Under sex dagar ska du äta osyrat bröd och på den sjunde dagen hålla en högtidssamling inför Herren, din Gud, och då ska du inte arbeta.

Veckohögtiden

(3 Mos 23:15-22; 4 Mos 28:26-31)

⁹ Låt det sedan gå sju veckor. Sju veckor efter skördens början ¹⁰ ska du till Herrens, din Guds, ära fira veckohögtiden. Då ska du bära fram ett frivilligt offer. Storleken bestämmer du i förhållande till vad Herren har välsignat dig med. ¹¹ Gläd dig inför Herren, din Gud, på den plats som han väljer ut som boning för sitt namn tillsammans med din son och dotter, slav och slavinna, leviterna i dina städer, främlingar, änkor och faderlösa som bor hos dig. ¹² Kom ihåg att du själv var slav i Egypten. Därför ska du noga följa detta bud.

Lövhyddefesten

(3 Mos 23:33-43; 4 Mos 29:12-39)

¹³ Lövhyddefesten ska du fira i sju dagar vid slutet av skördetiden när du samlat in vad din tröskplats och din vinpress ger. ¹⁴ Gläd dig under festen tillsammans med din son och dotter, slav och slavinna, leviterna, främlingarna, de faderlösa och änkorna som finns i dina städer. ¹⁵ Denna högtid ska firas i sju dagar till Herrens, din Guds, ära på den plats som Herren väljer ut. Herren ska välsigna dig, din skörd och allt ditt arbete. Därför ska också din glädje vara stor.

¹⁶ Tre gånger om året ska varje man hos dig komma inför Herren, din Gud, på den plats som han väljer ut, nämligen vid det osyrade brödets högtid, vid veckohögtiden och vid lövhyddefesten.

Ingen får komma tomhänt inför Herren. ¹⁷ Ge i förhållande till hur Herren, din Gud, har välsignat dig.

Femte budet: Domstol

Rätt och rättvisa

¹⁸ Utse domare och tjänstemän inom varje stam i alla städer som Herren, din Gud, ger dig. De ska döma rättvist. ¹⁹ Tumma inte på rättvisan till förmån för någon. Du ska inte ta mutor, för mutor gör den vise blind och vränger den rättfärdiges sak. ²⁰ Rättvisa och endast rättvisa måste råda om du ska få leva och kunna inta det land som Herren, din Gud, ger dig.

²¹ Du får inte sätta upp asherapålar eller något annat av trä vid sidan av Herrens, din Guds, altare som du bygger ²² och res inte upp några stenstoder, för sådana hatar Herren.^[k]