Beginning
1 Detta är de syner om Juda och Jerusalem som Jesaja, Amos son[a], såg när Ussia[b], Jotam[c], Ahas[d] och Hiskia[e] var kungar i Juda.
Herrens klagan över trolösa Juda
2 (A) Hör, ni himlar!
Lyssna, du jord,
för Herren talar!
Barn har jag fött upp och fostrat,
men de har gjort uppror mot mig.
3 En oxe känner sin ägare,
en åsna sin herres krubba,
men Israel känner inget,
mitt folk förstår ingenting.
4 Ve dig, du syndiga släkte,
du skuldtyngda folk,
ni förbrytares avkomma,
ni fördärvade barn!
Ni har övergett Herren,
föraktat Israels Helige
och vänt honom ryggen.
5 Var mer ska man slå er,
eftersom ni fortsätter i trolöshet?
Hela huvudet är sjukt
och hela hjärtat svagt.
6 Från fotsulan upp till huvudet
finns inget helt,
bara blåmärken, skråmor
och öppna sår
som inte blivit urkramade,
förbundna eller lindrade
med olja.
7 (B) Ert land är ödelagt,
era städer nerbrända i eld.
Era åkrar förtärs i er åsyn
av främlingar,
ödelagda som efter
främlingars framfart.
8 Dottern Sion står kvar[f]
som en hydda i en vingård,
som ett vaktskjul[g] på ett gurkfält,
som en belägrad[h] stad.
9 (C) Hade inte Herren Sebaot lämnat kvar
en liten rest åt oss,
då hade vi blivit som Sodom,
vi hade liknat Gomorra[i].[j]
10 (D) Hör Herrens ord,
ni Sodomsfurstar,
lyssna till vår Guds undervisning,
du Gomorrafolk!
11 (E) Vad ska jag med
era många slaktoffer till?
säger Herren.
Jag är mätt på brännofferbaggar
och gödkalvars fett,
jag har ingen glädje i blod
av tjurar, lamm och bockar.
12 När ni kommer för att träda fram
inför mitt ansikte,
vem har då bett er
trampa ner mina förgårdar?
13 (F) Bär inte fram fler
meningslösa matoffer!
Röken av dem
är avskyvärd för mig.
Nymånad, sabbat
och utlysta fester –
jag tål inte ondska
och högtid tillsammans.
14 Min själ hatar era nymånader[k]
och högtider.
De har blivit en börda för mig,
jag är trött på att bära den.
15 (G) När ni räcker ut era händer
döljer jag mina ögon för er.
Även om ni ber mycket
kommer jag inte att lyssna.
Era händer är fulla av blod.
16 (H) Tvätta er, gör er rena!
Ta bort era onda gärningar
ur min åsyn.
Sluta att göra det som är ont,
17 (I) lär er att göra det som är gott!
Sök det rätta,
tillrättavisa förtryckaren[l],
försvara den faderlöses rätt,
stöd änkan i hennes sak.
18 (J) Kom, låt oss gå till rätta
med varandra, säger Herren.
Om än era synder är blodröda
ska de bli snövita,
om än de är röda som scharlakan
ska de bli vita som ull.
19 (K) Om ni är villiga och lyssnar
ska ni få äta landets goda.
20 (L) Men om ni vägrar och trotsar
ska ni förtäras av svärd,
för Herrens mun har talat.
21 (M) Vilken prostituerad hon har blivit,
den trogna staden!
Den var full av rättvisa,
rättfärdighet bodde därinne –
men nu mördare.
22 (N) Ditt silver har blivit slagg,
ditt ädla vin är utspätt
med vatten.
23 (O) Dina ledare är upprorsmän
och tjuvars kumpaner.
Alla älskar de mutor
och jagar oärlig vinst.
Den faderlöses rätt försvarar de inte,
och änkans sak
kommer inte inför dem.
24 (P) Därför säger Herren Gud[m] Sebaot,
Israels Mäktige:
Ve! Jag ska släppa lös
min vrede över mina motståndare
och hämnas på mina fiender.
25 Jag ska vända min hand mot dig
och bränna bort ditt slagg
som med lut
och rensa bort alla dina orenheter.
26 (Q) Jag ska åter ge dig sådana domare
som du hade först
och sådana rådgivare
som du hade i början.
Sedan ska du kallas
"rättfärdighetens stad",
"den trogna staden".
27 (R) Genom rätt ska Sion bli friköpt,
genom rättfärdighet
de som vänder om.
28 (S) Men brottslingar och syndare
ska krossas tillsammans,
de som överger Herren
ska gå under.
29 (T) Ja, ni ska få skämmas
över terebinterna som var er lust,
blygas över trädgårdarna[n]
som ni har utvalt,
30 för ni ska bli som en terebint
med vissnade löv,
som en lustgård utan vatten.
31 (U) Och den starke ska bli som fnöske,
hans verk som en gnista.
Båda ska brinna tillsammans
utan att någon kan släcka.
Herrens berg
2 (V) Det ord som Jesaja, Amos son, såg i en syn angående Juda och Jerusalem:
2 (W) Det ska ske i den yttersta tiden
att berget med Herrens hus
ska stå fast grundat
och vara högst bland bergen,
upphöjt över höjderna.
Alla hednafolk ska strömma dit,
3 (X) många folk ska gå i väg och säga:
"Kom, låt oss gå upp
till Herrens berg,
till Jakobs Guds hus.
Han ska lära oss sina vägar
så att vi kan vandra
på hans stigar."
För undervisning ska gå ut
från Sion,
Herrens ord från Jerusalem.
4 (Y) Han ska döma mellan hednafolken
och skipa rätt för många folk.
Då ska de smida sina svärd
till plogbillar
och sina spjut
till vingårdsknivar.
Folk ska inte lyfta svärd mot folk
och inte mer öva för krig.
5 Kom, ni av Jakobs släkt,
låt oss vandra i Herrens ljus.
Herrens dag
6 Du har förskjutit ditt folk,
Jakobs hus,
för de är fulla
av Österlandets tänkande,
de är spåmän som filisteerna.
De sluter förbund
med främmande folk.
7 Deras land är fullt av silver och guld,
det är ingen ände på deras skatter.
Deras land är fullt av hästar,
det är ingen ände
på deras vagnar[o].
8 (Z) Deras land är fullt av avgudar,
och de tillber sina händers verk,
det som deras fingrar har gjort.
9 Därför blir människorna nerböjda
och männen ödmjukade.
Du ska inte förlåta dem.
10 (AA) Fly in i klippan och göm dig i stoftet
av fruktan för Herren
och hans höga majestät,
11 (AB) för människornas stolta ögon
ska ödmjukas,
männens högmod bli nerböjt.
Herren ensam
ska vara upphöjd på den dagen.
12 (AC) För Herren Sebaots dag
ska komma
mot allt som är stolt och högt,
mot allt som är upphöjt
så att det ödmjukas,
13 mot Libanons alla cedrar,
de höga och upphöjda,
och Bashans alla ekar[p],
14 mot alla höga berg
och alla stolta höjder,
15 mot alla höga torn
och alla fasta murar,
16 mot alla Tarshishskepp[q]
och alla ståtliga fartyg[r].
17 Människornas stolthet
ska böjas ner
och männens högmod
ödmjukas.
Herren ensam
ska vara upphöjd på den dagen,
18 och avgudarna ska helt försvinna.
19 (AD) Man ska fly in i klippgrottor
och jordhålor
av fruktan för Herren
och hans höga majestät,
när han reser sig
för att slå jorden med skräck.
20 (AE) På den dagen
ska människorna kasta bort
till mullvadar och fladdermöss
sina avgudar av silver
och avgudar av guld
som de har gjort åt sig för att tillbe.
21 De ska fly in i klippskrevor
och bergsklyftor
av fruktan för Herren
och hans höga majestät,
när han reser sig
för att slå jorden med skräck.
22 (AF) Förlita er inte på människor,
som bara har en vindpust
i sin näsa!
Vad är de att räkna med?
Straffdom över Juda och Jerusalem
3 (AG) Se, Herren Gud Sebaot
ska ta ifrån Jerusalem och Juda
både stöd och tillgång –
all tillgång på bröd,
all tillgång på vatten,
2 hjältar och krigsmän,
domare och profeter,
spåmän och äldste,
3 underbefäl och högt uppsatta män,
rådgivare och hantverksskickliga
och besvärjelsekunniga.
4 (AH) Jag ska ge dem pojkar till furstar,
nyckfullhet ska råda över dem.
5 Av folket ska
den ene förtrycka den andre,
var och en sin nästa.
Den unge ska sätta sig upp
mot den gamle,
den obetydlige
mot den högt ansedde.
6 När någon tar tag i sin bror
i sin fars hus och säger:
"Du äger en mantel, bli vår ledare
och ta hand om denna ruinhög!"
7 (AI) då ska han ropa:
"Jag kan inte råda bot!
I mitt hus finns varken
bröd eller mantel.
Sätt inte mig till ledare för folket!"
8 (AJ) För Jerusalem vacklar
och Juda faller,
därför att de i ord och gärningar
står emot Herren,
upproriska mot
hans härlighets ögon.
9 (AK) Deras uppsyn[s] vittnar mot dem.
Liksom Sodoms folk
visar de sina synder öppet
och döljer dem inte.
Ve över deras själar,
för de har själva
berett sig olycka.
10 (AL) Säg till den rättfärdige
att det ska gå honom väl,
för de får äta sina gärningars frukt.
11 (AM) Men ve över den ogudaktige!
Honom ska det gå illa,
han ska få igen
för sina gärningar.
12 (AN) Mitt folks förtryckare är barn,
och kvinnor[t] härskar över det.
O, mitt folk,
dina ledare för dig vilse
och fördärvar den väg du skulle gå.
13 (AO) Herren träder fram
för att gå till rätta,
han står upp för att döma folken[u].
14 (AP) Herren håller rättegång
med sitt folks äldste
och dess furstar:
"Ni har skövlat vingården.
Rov från de fattiga finns i era hus.
15 Vad menar ni
med att krossa mitt folk
och mala sönder de fattiga?"
säger Herren Gud Sebaot.
16 Och Herren sade:
Sions döttrar är högmodiga,
de går med rak hals
och flörtar med ögonen,
trippar och pinglar
med sina vristlänkar.
17 (AQ) Därför ska Herren låta
Sions döttrar gå med kal hjässa[v],
Herren ska blotta deras nakenhet.
18 (AR) På den dagen ska Herren ta bort allt det vackra: vristlänkar, pannband och halssmycken, 19 örhängen, armband och slöjor, 20 (AS) huvudprydnader, fotkedjor, bälten, parfymflaskor och amuletter, 21 (AT) fingerringar och näsringar, 22 högtidsdräkter, kappor, mantlar och väskor, 23 speglar, fina linneskjortor, huvudbindlar och flor.
24 (AU) Det ska bli stank i stället för väldoft,
rep i stället för bälte,
skalligt huvud
i stället för fint uppsatt hår,
skynke av säcktyg
i stället för högtidsmantel,
märken av brännjärn
i stället för skönhet.
25 Dina män ska falla för svärd
och dina hjältar i strid.
26 (AV) Sions portar ska klaga och sörja,
utblottad ska hon sitta
på marken.
4 (AW) På den dagen ska sju kvinnor
ta tag i samma man[w] och säga:
"Vi kan föda och klä oss själva,
låt oss bara få bära ditt namn!
Ta bort vår vanära!"
Det renade Sions härlighet
2 (AX) På den dagen ska Herrens telning[x] bli till härlighet och ära och landets frukt till stolthet och prydnad för den räddade skaran av Israel. 3 (AY) Och den som förblir i Sion och lämnas kvar i Jerusalem ska kallas helig, var och en som är skriven bland de levande i Jerusalem, 4 (AZ) när Herren har tvättat bort orenheten från Sions döttrar och sköljt bort blodskulderna från Jerusalem genom domens och reningens[y] ande.
5 (BA) Och Herren ska över hela Sions bergs område och över dess högtidsskaror skapa en rök och en molnsky om dagen och skenet av en flammande eld om natten[z]. Ja, över allt det härliga ska det finnas ett skyddande tak, 6 (BB) en hydda som ger skugga om dagen mot hettan och tillflykt och skydd mot storm och regn.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation