Beginning
Vishetens storhet
4 (A) Lyssna, barn,
till er fars förmaning,
ta vara på den så att ni får förstånd.
2 God lärdom ger jag er,
överge inte min undervisning.
3 (B) För jag har själv varit barn
och haft en far,
varit liten och min mors ende son.
4 (C) Då undervisade han mig
och sade till mig:
Låt ditt hjärta hålla fast
vid mina ord.
Bevara mina bud, så får du leva.
5 Vinn vishet, vinn förstånd!
Glöm inte vad min mun har sagt
och vik inte av från det.
6 Överge inte visheten,
så ska hon bevara dig.
Älska henne,
så ska hon skydda dig.
7 Visheten är det viktigaste.[a]
Vinn vishet, vinn förstånd
med allt du äger.
8 (D) Håll henne högt,
så ska hon upphöja dig.
Hon ger dig ära
när du omfamnar henne.
9 (E) En skön krans
ska hon sätta på ditt huvud,
en ärekrona ska hon räcka dig.
Ljusets och mörkrets väg
10 (F) Hör, min son,
ta emot mina ord,
så blir dina levnadsår många.
11 (G) Jag lär dig vishetens väg,
jag leder dig på rätta stigar.
12 (H) När du går
ska inget hindra dina steg,
när du springer
ska du inte snava.
13 (I) Håll fast vid min förmaning,
släpp den inte.
Bevara den, för den är ditt liv.
14 (J) Gå inte in på de gudlösas stig,
vandra inte på de ondas väg.
15 Undvik den, gå inte in på den,
vik av från den och gå förbi.
16 De kan inte sova
om de inte fått göra något ont,
de mister sin sömn
om de inte fått någon på fall,
17 för de äter ondskans bröd
och dricker våldets vin.
18 De rättfärdigas stig
är som gryningens ljus,
som växer i klarhet
tills dagen når sin höjd.
19 Men de gudlösas väg
är som djupaste mörker,
de märker inte
vad som blir deras fall.
20 (K) Min son,
ta vara på vad jag säger,
vänd ditt öra till mina ord.
21 (L) Låt dem inte vika från din blick,
bevara dem i ditt hjärtas djup,
22 för de är liv för den som finner dem
och läkedom för hela hans kropp.
23 Mer än allt som ska bevaras,
bevara ditt hjärta[b],
för därifrån utgår livet.
24 Gör dig fri från munnens falskhet,
låt läpparnas svek
vara fjärran från dig.
25 Låt dina ögon se rakt fram,
rikta din blick rakt framför dig.
26 (M) Tänk på[c] stigen
där din fot går fram,
låt alla dina vägar vara rätta.
27 (N) Vik inte av åt höger eller vänster,
håll din fot borta från det onda.
Varning för sexuell omoral
5 Min son, lyssna till min vishet,
vänd ditt öra till min klokhet,
2 så att du tar vara på gott omdöme
och dina läppar bevarar kunskapen.
3 (O) För en trolös kvinnas läppar
dryper av honung,
hennes mun är halare än olja,
4 (P) men till sist blir hon
bitter som malört,
vass som ett tveeggat svärd.
5 (Q) Hennes fötter styr ner mot döden,
till dödsriket drar hennes steg.
6 På livets väg tänker hon inte,
hennes stigar leder vilse
utan att hon märker det.
7 Lyssna nu på mig, barn,
vik inte bort från min muns ord.
8 Låt din väg gå långt från henne,
kom inte nära dörren
till hennes hus.
9 Annars får du ge din kraft åt andra,
dina år åt en grym herre.
10 Främlingar mättar sig
av din rikedom[d]
och ditt arbetes frukt hamnar
i en annans hus.
11 Till slut ska du sucka,
när din kropp och ditt hull
tynar bort,
12 och säga:
”Hur kunde jag hata förmaning,
hur kunde mitt hjärta
förakta tillrättavisning!
13 Varför lyssnade jag inte
till mina lärares röst?
Varför vände jag inte mitt öra
till dem som undervisade mig?
14 (R) Hur nära var det inte
att jag drabbades[e] av allt ont
mitt i den samlade församlingen!”
15 (S) Drick vatten ur din egen brunn,
det som rinner ur din egen källa.
16 Ska dina källor
rinna ut på gatan,
dina vattenbäckar på torgen?
17 Nej, de ska tillhöra dig, bara dig,
och inga främlingar jämte dig.
18 (T) Må din källa vara välsignad,
och gläd dig över
din ungdoms hustru,
19 den älskliga hinden,
den sköna gasellen.
Låt hennes bröst
alltid tillfredsställa dig,
hennes kärlek ständigt berusa dig.
20 (U) Min son, varför låta dig berusas
av en främmande kvinna
och famna en som inte är din?
21 (V) Inför Herrens ögon
är människans vägar uppenbara,
han betraktar alla hennes steg.[f]
22 (W) Den gudlöse fångas
av sina egna missgärningar
och fastnar i sina synders snaror.
23 Han dör av brist på förmaning,
i sin stora dårskap går han vilse.
Varning för olika slags dårskap
6 (X) Min son, har du gått i borgen
för din nästa
och gett ditt handslag
åt en främling?
2 Har du blivit snärjd av dina ord
och fångad av vad din mun
har sagt?
3 Gör då så här, min son,
för att rädda dig när du hamnat
i din nästas våld:
Gå och ödmjuka dig
och ge honom ingen ro,
4 (Y) unna inte dina ögon någon sömn
eller dina ögonlock en blund,
5 (Z) rädda dig som en gasell
ur hans grepp
och en fågel ur jägarens våld.
6 (AA) Gå till myran, du late,
se hur hon gör och bli vis.
7 Hon har varken furste,
förman eller herre,
8 (AB) men hon skaffar sin föda
om sommaren
och samlar sin mat
under skördetiden.
9 Hur länge ska du ligga, du late?
När ska du resa dig
ur din sömn?
10 (AC) Sov lite till, slumra lite till,
ligg lite till med armarna i kors,
11 (AD) så kommer fattigdomen över dig
som en rövare[g]
och nöden som en beväpnad man.
12 (AE) En fördärvad människa,
en ond man
är den som går
med falskhet i sin mun,
13 (AF) som blinkar med ögonen,
skrapar med foten,
gör tecken med fingrarna.
14 Han har svek i sitt hjärta,
han smider ständigt onda planer
och skapar gräl.
15 Därför kommer hans olycka
med hast,
han krossas plötsligt utan räddning.
16 Sex saker är det som Herren hatar,
sju som han avskyr:
17 (AG) stolta ögon, en falsk tunga,
händer som spiller oskyldigt blod,
18 (AH) ett hjärta som smider onda planer,
fötter som skyndar
till det som är ont,
19 (AI) ett falskt vittne som främjar lögn
och den som skapar gräl
mellan bröder.
Varning för äktenskapsbrott
20 (AJ) Min son, håll fast vid din fars bud
och förkasta inte
din mors undervisning.
21 (AK) Bär dem alltid
bundna vid ditt hjärta,
fäst dem vid din hals.
22 (AL) Låt dem leda dig när du går,
vaka över dig när du ligger
och tala till dig när du vaknar.
23 (AM) Budet är en lykta
och undervisningen ett ljus,
förmanande tillrättavisning
är en väg till livet.
24 (AN) De ska bevara dig
från den onda kvinnan[h],
från den främmandes hala tunga.
25 Ha inte begär i ditt hjärta
till hennes skönhet
och låt henne inte fånga dig
med sina blickar,
26 för en prostituerad
kan ta din sista brödbit,
men en gift kvinna
jagar din dyrbara själ[i].
27 Kan man bära eld i sin famn
utan att kläderna blir brända?
28 Eller kan man gå på glödande kol
utan att fötterna blir svedda?
29 Så går det den
som går in till sin nästas hustru,
ingen som rör henne
blir ostraffad.
30 Föraktar man inte[j] tjuven som stjäl
för att äta sig mätt
när han är hungrig?
31 (AO) Blir han ertappad
får han betala sjufalt[k]
och ge ifrån sig allt han har
i sitt hus.
32 Den som begår äktenskapsbrott
saknar vett,
den som gör så fördärvar sitt liv.
33 Plåga och skam är vad han vinner,
hans vanära utplånas aldrig,
34 (AP) för mannens vrede är svartsjuk,
han skonar inte på hämndens dag.
35 Han tar inte emot
några försoningsgåvor,
han bryr sig inte om
dina stora mutor.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation