Beginning

³ Gud, var mig nådig
        efter din godhet,
    utplåna mina överträdelser
        efter din stora barmhärtighet.
⁴ Tvätta mig ren från min skuld,
    rena mig från min synd,
⁵ för jag känner mina överträdelser
    och min synd är alltid inför mig.
^6 (B) Mot dig, just mot dig, har jag syndat
    och gjort det som är ont
        i dina ögon.
    Därför har du rätt när du talar,
        du är ren när du dömer.
^7 (C) Ja, med skuld är jag född
    och med synd blev jag till
        i min moders liv.
⁸ Du älskar sanning i hjärtat,
    lär mig då vishet i mitt innersta.

^9 (D) Rena mig med isop^[b]
        så att jag blir ren,
    tvätta mig
        så att jag blir vitare än snö.
¹⁰ Låt mig höra fröjd och glädje,
    låt de ben du har krossat få jubla.
¹¹ Vänd bort ditt ansikte
        från mina synder,
    utplåna all min skuld.
^12 (E) Skapa i mig, Gud, ett rent hjärta
    och ge mig på nytt
        en frimodig ande.
¹³ Förkasta mig inte från ditt ansikte
    och ta inte din helige Ande
        ifrån mig.
^14 (F) Låt mig åter få glädjas
        över din frälsning
    och håll mig uppe
        med en villig^[c] ande.
¹⁵ Jag ska lära överträdarna dina vägar
    så att syndare omvänder sig
        till dig.

^16 (G) Rädda mig från blodskuld,
        Gud, du min frälsnings Gud,
    så ska min tunga jubla
        över din rättfärdighet.
¹⁷ Herre, öppna mina läppar,
    så ska min mun förkunna ditt lov.
^18 (H) Slaktoffer gläder dig inte,
        annars skulle jag ge dig det,
    brännoffer vill du inte ha.
^19 (I) Det offer Gud vill ha
        är en förkrossad ande.
    Ett förkrossat och bedrövat hjärta
        föraktar du inte, Gud.

²⁰ Gör gott mot Sion i din nåd,
    bygg upp Jerusalems murar.
^21 (J) Då ska du få glädjas åt rätta offer,
        brännoffer och heloffer.
    Då ska tjurar offras på ditt altare.

^3 (L) Varför skryter du med det onda,
        du mäktige man?
    Guds nåd består för alltid.
^4 (M) Din tunga tänker ut fördärv,
    den är som en vässad rakkniv.
        Du begår svek.
⁵ Du älskar ont mer än gott,
    lögn mer än att tala sanning. Sela
⁶ Du älskar allt tal som skadar,
    du falska tunga.

⁷ Därför ska Gud
        riva ner dig för alltid,
    gripa dig och rycka dig
        ur din hydda,
    utrota dig ur de levandes land. Sela

^8 (N) De rättfärdiga ska se det och frukta,
    de ska le åt honom:
^9 (O) "Där är en man som inte
        gjorde Gud till sin borg!
    Han litade till sin stora rikedom,
        han sökte styrka
            genom att roffa åt sig^[e]."

^10 (P) Men jag är som ett grönskande
        olivträd i Guds hus,
    jag förtröstar på Guds nåd
        i evigheters evighet.
^11 (Q) Jag ska tacka dig i evighet
        för det du har gjort.
    Inför dina trogna
        ska jag hoppas på ditt namn,
            för det är gott.

^2 (R) Dåren säger i sitt hjärta:
        "Det finns ingen Gud."
    Onda och vidriga
        är deras gärningar,
    ingen finns som gör det goda.
^3 (S) Gud blickar ner från himlen
        över människors barn
    för att se om det finns
        någon som förstår,
            någon som söker Gud.
⁴ Men alla har avfallit,
        alla är fördärvade.
    Ingen finns som gör det goda,
        inte en enda.

⁵ Förstår de ingenting,
        alla dessa förbrytare
    som äter mitt folk som bröd
        och inte åkallar Gud?
⁶ Där grips de av skräck,
        men det finns inget att frukta,
    för Gud skingrar deras ben
        när de belägrar dig^[h].
    Du får dem att skämmas,
        för Gud har förkastat dem.

^7 (T) O att det från Sion
        kom^[i] frälsning för Israel!
    När Gud gör slut
        på sitt folks fångenskap,
    då ska Jakob jubla
        och Israel glädjas.

^3 (V) Gud, fräls mig genom ditt namn,
    döm mig rättvist genom din makt!
⁴ Gud, hör min bön,
    lyssna till orden från min mun.
^5 (W) Främlingar reser sig mot mig,
        våldsmän vill ta mitt liv.
    De har inte Gud för ögonen. Sela

^6 (X) Se, Gud är min hjälpare,
    Herren stöder min själ.
^7 (Y) Det onda ska slå tillbaka
        mot mina förföljare.
    Förgör dem i din trofasthet!
^8 (Z) Villigt ska jag offra till dig,
    jag ska prisa ditt namn, Herre,
        för det är gott.
^9 (AA) Ur all nöd räddar han mig.
    Mitt öga får se mina fienders fall.

² Lyssna, Gud, till min bön,
    göm dig inte när jag ber om nåd,
³ hör på mig och svara mig!
    Jag är rastlös av mitt bekymmer
        och våndas
⁴ när fienden ropar
        och den gudlöse skränar,
    för de vräker ondska över mig
        och jagar mig i vrede.

^5 (AB) Mitt hjärta grips av ångest
        i mitt inre,
    dödens fasor faller över mig.
⁶ Fruktan och bävan drabbar mig,
    skräck lamslår mig
⁷ och jag säger:
    Tänk om jag hade^[k] vingar
        som duvan!
    Då skulle jag flyga bort
        och söka mig ett bo,
^8 (AC) ja, fly långt bort
    och stanna i öknen. Sela
⁹ Jag skulle skynda mig
        att söka skydd
    mot vinande vind och storm.

^10 (AD) Förvirra dem, Herre,
        splittra deras tungor,
    för jag ser våld och bråk i staden.
¹¹ Dag och natt går de runt den
        uppe på murarna,
    ondska och olycka råder därinne.
¹² Den är full av fördärv,
    förtryck och svek viker inte
        från dess torg.

¹³ Det är inte en fiende som hånar mig,
        det kunde jag bära.
    Det är inte min ovän
        som förhäver sig mot mig,
    för honom kunde jag
        gömma mig.
^14 (AE) Nej, det är du, min like,
    min vän och förtrogne –
¹⁵ vi som levde i ljuvlig förtrolighet,
    vi som gick till Guds hus
        i högtidsskaran!
^16 (AF) Låt döden drabba dem,
    låt dem gå levande ner
        i dödsriket,
    för ondskan råder i deras boning,
        mitt ibland dem.^[l]

¹⁷ Men jag ropar till Gud,
    och Herren ska frälsa mig.
^18 (AG) Afton, morgon och middag
        vill jag sucka och klaga,
    och han ska höra min röst.
^19 (AH) Han friköper min själ
        och fredar mig
    så att de inte kan närma sig^[m],
        för det är många
            som är emot mig.
^20 (AI) Gud ska höra mig
        och förödmjuka dem,
    han som från urminnes tid
        sitter på sin tron. Sela
    De ändrar sig inte,
        de fruktar inte Gud.

^21 (AJ) Han bär hand på sina vänner,
    han kränker sitt förbund.
^22 (AK) Hans mun är halare än smör,
        men han har strid i sitt hjärta.
    Hans ord är lenare än olja,
        men de är dragna svärd.

^23 (AL) Kasta din börda på Herren,
        han ska ta hand om dig.
    Han låter aldrig
        den rättfärdige vackla.
^24 (AM) Du, Gud, ska störta dem ner
        i fördärvets grop.
    Blodtörstiga och bedragare
        når inte ens halva sin ålder.
    Men jag förtröstar på dig.

² Förbarma dig över mig, Gud,
        för människor jagar min själ.
    Ständigt angriper de
        och tränger mig,
^3 (AO) ständigt jagar mina förföljare mig.
    Många angriper mig i högmod.

⁴ När fruktan fyller mig
    litar jag på dig.
^5 (AP) På Gud, vars ord jag prisar,
    på Gud litar jag
        och fruktar inte.
    Vad kan människor göra mig?

⁶ Ständigt förvränger de mina ord,
    alla deras tankar
        går ut på att skada mig.
^7 (AQ) De gaddar ihop sig,
        de ligger på lur,
    de vaktar på mina steg
        och vill ta mitt liv.
^8 (AR) Skulle de räddas i sin ondska?
    Nej, slå ner folken
        i din vrede, Gud!

^9 (AS) Du håller räkning
        på min flykts dagar^[o].
    Samla mina tårar i ditt kärl^[p],
        för de står i din bok.
¹⁰ Mina fiender ska vika tillbaka
        när jag ropar till dig.
    Detta vet jag,
        för^[q] Gud är med mig.
¹¹ På Gud, vars ord jag prisar,
    på Herren, vars ord jag prisar,
^12 (AT) på Gud litar jag
        och fruktar inte.
    Vad kan människor göra mig?

^13 (AU) Jag har gett löften till dig, Gud,
    och jag ska uppfylla dem
        med tackoffer.
^14 (AV) Du har räddat min själ från döden
        och mina fötter från fall,
    så att jag kan vandra inför Gud
        i de levandes ljus.

^2 (AX) Förbarma dig, Gud,
        förbarma dig över mig!
    Till dig flyr min själ,
        i dina vingars skugga
    tar jag min tillflykt
        tills faran är över.
^3 (AY) Jag ropar till Gud, den Högste,
    till Gud, som fullbordar
        sitt verk för mig.
^4 (AZ) Han sänder sin hjälp från himlen
        och frälser mig
    när mina förföljare hånar mig.^[t]
            Sela
    Gud sänder sin nåd
        och sin sanning.

^5 (BA) Min själ är omgiven av lejon,
        jag ligger bland människoätare
    med tänder^[u] som spjut och pilar
        och tungor som skarpa svärd.
⁶ Visa din höghet över himlen, Gud,
    och din härlighet över hela jorden!
^7 (BB) De lägger nät för mina fötter,
        min själ är nerböjd.
    De gräver en grop för mig,
        men de faller själva däri.
            Sela

^{8 (BC) [v]}Mitt hjärta är frimodigt, Gud,
        mitt hjärta är frimodigt.^[w]
    Jag vill sjunga och spela.
^9 (BD) Vakna, min ära^[x],
        vakna, lyra och harpa!
    Jag vill väcka morgonrodnaden.
^10 (BE) Jag vill tacka dig bland folken,
        Herre,
    lovsjunga dig bland folkslagen,
^11 (BF) för din nåd är stor
        och når till himlen,
    din sanning ända till skyarna.
¹² Visa din höghet över himlen, Gud,
    och din härlighet över hela jorden!