Beginning
Davids instruktioner för templet
28 David samlade till Jerusalem alla Israels hövdingar, stamhövdingar och häravdelningarnas befälhavare, dem som var i kungens tjänst, överbefäl och underbefäl och förmännen över alla kungens och hans söners ägodelar och boskap, samt hovmännen, hjältarna och alla tappra stridsmän.
2 (A) Kung David steg upp från sin plats och sade: ”Hör mig, mina bröder och mitt folk! Jag hade själv tänkt att bygga ett hus som viloplats för Herrens förbundsark och fotpall för vår Gud, och jag gjorde förberedelser för byggnadsverket. 3 (B) Men Gud sade till mig: Du ska inte bygga ett hus åt mitt namn, för du är en stridsman och har spillt blod.
4 (C) Ändå utvalde Herren, Israels Gud, mig ur hela min fars hus till att vara kung över Israel för alltid. Han utvalde Juda till furste och i Juda hus min fars hus, och bland min fars söner hade han behag till mig och gjorde mig till kung över hela Israel. 5 (D) Bland alla mina söner – för Herren har gett mig många söner – utvalde han min son Salomo till att sitta på Herrens kungatron och regera över Israel. 6 (E) Han sade till mig: Din son Salomo är den som ska bygga mitt hus och mina förgårdar, för jag har utvalt honom till min son, och jag ska vara hans far. 7 Jag ska befästa hans kungamakt för evigt, om han står fast vid att följa mina bud och föreskrifter, som han nu gör.
8 Nu säger jag inför hela Israel, Herrens församling, och inför vår Gud som hör det: Håll fast vid alla Herren er Guds bud, och följ dem noga så att ni får besitta det goda landet och lämna det i arv till era barn efter er till evig tid.
9 (F) Och du, min son Salomo, lär känna din fars Gud och tjäna honom med hängivet hjärta och med villig själ, för Herren rannsakar alla hjärtan och förstår alla uppsåt och tankar. Om du söker honom låter han sig finnas av dig, men om du överger honom, då förkastar han dig för evigt. 10 (G) Var nu uppmärksam, för Herren har utvalt dig att bygga ett hus till helgedom. Var stark och gå till verket.”
11 (H) David gav sin son Salomo en mönsterbild av förhuset och tempelbyggnaderna och förrådskamrarna, de övre salarna och de inre rummen och rummet för nådastolen. 12 Han gav honom en mönsterbild av allt som han hade fått genom Anden för förgårdarna till Herrens hus och alla kamrarna runt omkring för skatterna i Guds hus och förråden för det som helgats åt Herren. 13 Han gav också föreskrifter om prästernas och leviternas avdelningar och alla sysslor som skulle utföras vid tjänstgöringen i Herrens hus och alla kärl som skulle användas vid tjänstgöringen i Herrens hus, 14 om guldet med uppgift på vikten i guld för varje särskilt kärl till tjänstgöringen, och alla silverkärl med uppgift på vikten för varje särskilt kärl till tjänstgöringen.
15 Han angav vikten på de gyllene ljusstakarna med tillhörande lampor av guld, med uppgift på varje ljusstakes vikt med dess lampor, så även för silverljusstakarna, med uppgift på varje ljusstakes vikt med dess lampor, beroende på hur varje ljusstake skulle användas. 16 Likaså angav han vikten på guldet till skådebrödsborden, varje bord för sig, och på silvret till silverborden. 17 Han gav föreskrifter om gafflarna, skålarna och kannorna av rent guld och guldbägarna, med uppgift om vikten av varje särskild bägare, och om silverbägarna, med uppgift på varje bägares vikt. 18 (I) Likaså för rökelsealtaret av renat guld, med uppgift på vikten, dessutom en mönsterbild av vagnen, de gyllene keruberna som skulle breda ut sina vingar och täcka över Herrens förbundsark. 19 Han sade: ”Allt detta har Herren visat mig genom en skrift av sin hand, allt som ska utföras enligt mönsterbilden.”
20 (J) David sade till sin son Salomo: ”Var stark och frimodig och gå till verket. Var inte rädd eller modlös, för Herren Gud, min Gud, ska vara med dig. Han ska inte lämna dig och inte överge dig, ända tills allt arbete för tjänstgöringen i Herrens hus är avslutat. 21 Och se, här är prästernas och leviternas avdelningar som ska förrätta allt slags tjänst i Guds hus. Till allt som ska utföras har du folk hos dig som alla är villiga och kunniga till allt slags arbete. Dessutom är hövdingarna och hela folket redo att göra allt du befaller.”
Gåvor till tempelbygget
29 (K) Kung David sade till hela församlingen: ”Min son Salomo, den ende som Gud har utvalt, är ung och vek och arbetet är stort, för detta palats är inte för en människa utan för Herren Gud. 2 (L) Därför har jag, så långt jag förmått, skaffat guld till det som ska vara av guld i min Guds hus, silver till det som ska vara av silver, koppar till det som ska vara av koppar, järn till det som ska vara av järn och trä till det som ska vara av trä. Dessutom har jag skaffat onyxer och andra infattningsstenar, svartglänsande och brokiga stenar och alla slags dyrbara stenar liksom marmor[a] i mängd. 3 Eftersom jag älskar min Guds hus ger jag också vad jag själv äger i guld och silver till min Guds hus, utöver allt som jag förut har skaffat till det heliga huset: 4 3 000 talenter guld av guld från Ofir, och 7 000 talenter[b] renat silver till att överdra byggnadernas väggar med, 5 (M) för att göra av guld det som ska vara av guld och för att göra av silver det som ska vara av silver, till allt slags arbete som utförs av konsthantverkare. Vem vill i dag bära fram sina frivilliga gåvor åt Herren?”
6 (N) Familjehövdingarna och Israels stamhövdingar, överbefälen och underbefälen liksom ledarna för kungens arbeten bar fram sina frivilliga gåvor. 7 De gav till arbetet på Guds hus 5 000 talenter guld, 10 000 dariker, 10 000 talenter silver, 18 000 talenter koppar och 100 000 talenter[c] järn. 8 (O) Var och en som hade ädelstenar gav dem till skatten i Herrens hus under gershoniten Jehiels vård. 9 Då gladde sig folket över deras frivilliga gåvor, för de bar fram sina frivilliga gåvor åt Herren av hängivet hjärta. Också kung David gladde sig mycket.
Davids bön och tacksägelse
10 David lovade Herren inför hela församlingen. David sade:
”Lovad är du, Herre,
vår fader Israels Gud,
från evighet till evighet!
11 (P) Dig, Herre,
tillhör storhet och makt,
härlighet och glans och majestät,
allt som finns i himlen
och på jorden.
Ditt, o Herre, är riket,[d]
och du har upphöjt dig
till ett huvud över allt.
12 (Q) Rikedom och ära kommer från dig,
du råder över allt,
och i din hand är kraft och makt.
Din hand kan göra vad som helst,
stort och starkt.
13 Så tackar vi dig nu, vår Gud,
och lovar ditt härliga namn.
14 För vad är väl jag, och vad är mitt folk, att vi själva skulle kunna ge sådana frivilliga gåvor? Nej, allt kommer från dig, och ur din hand har vi gett det åt dig. 15 (R) För vi är främlingar hos dig och gäster som alla våra fäder. Som en skugga är våra dagar på jorden, och utan hopp. 16 Herre vår Gud, alla dessa gåvor som vi skaffat för att bygga dig ett hus åt ditt heliga namn – från din hand har de kommit, och ditt är alltsammans.
17 (S) Jag vet, min Gud, att du prövar hjärtat och har behag till vad som är rätt. Med ärligt hjärta har jag burit fram alla dessa frivilliga gåvor. Och nu har jag också sett med glädje hur ditt folk som står här har burit fram sina frivilliga gåvor till dig. 18 Herre, Abrahams, Isaks och Israels, våra fäders Gud, låt ditt folks hjärtas sinne och tankar vara redo till sådant för evigt, och vänd deras hjärtan till dig. 19 Ge min son Salomo ett hängivet hjärta så att han håller dina bud, dina vittnesbörd och dina stadgar och utför allt detta och bygger templet som jag förberett.”
20 Därefter sade David till hela församlingen: ”Lova Herren er Gud!” Då lovade hela församlingen Herren, sina fäders Gud, och de bugade sig och föll ner för Herren och för kungen. 21 Dagen därpå slaktade de slaktoffer åt Herren och offrade brännoffer åt Herren: 1 000 tjurar, 1 000 baggar och 1 000 lamm med tillhörande dryckesoffer, dessutom slaktoffer i mängd för hela Israel. 22 De åt och drack med stor glädje inför Herrens ansikte den dagen, och för andra gången gjorde de Salomo, Davids son, till kung.[e] De smorde honom till en Herrens furste och Sadok till präst. 23 (T) Så satt Salomo på Herrens tron som kung efter sin far David, och han blev framgångsrik. Hela Israel lydde honom. 24 Alla hövdingarna och hjältarna och dessutom alla kung Davids söner underordnade sig kung Salomo. 25 (U) Och Herren gjorde Salomo mycket stor inför hela Israel och lät hans kungliga härlighet bli större än någon annans som varit kung över Israel före honom.
David dör
26 David, Ishais son, hade regerat över hela Israel. 27 (V) Den tid han regerade över Israel var fyrtio år.[f] Han regerade sju år i Hebron och trettiotre år i Jerusalem. 28 Han dog i en god ålder, mätt på att leva och mätt på rikedom och ära. Hans son Salomo blev kung efter honom.
29 (W) Vad som mer finns att säga om kung David, om hans första tid och hans sista, det[g] finns skrivet i siaren Samuels krönika, i profeten Natans krönika och i siaren Gads krönika. 30 Där står också om hela hans regering och hans bedrifter och de händelser som mötte honom och Israel och alla andra länder och riken.
Salomo ber om vishet
1 (A) Salomo, Davids son, stärkte sin kungamakt[a], och Herren hans Gud var med honom och gjorde honom mycket stor.
2 Salomo talade till hela Israel, till överbefälen och underbefälen, till domarna och till alla furstarna i hela Israel, huvudmännen för familjerna. 3 (B) Sedan begav han sig med hela församlingen till offerhöjden i Gibeon[b], för där stod Guds uppenbarelsetält som Herrens tjänare Mose hade gjort i öknen. 4 (C) Men David hade hämtat Guds ark från Kirjat-Jearim[c] upp till den plats som han hade ställt i ordning åt den, för han hade rest ett tält åt den i Jerusalem. 5 (D) Och kopparaltaret som Besalel, son till Uri, son till Hur, hade gjort stod där framför Herrens tabernakel, och Salomo och församlingen sökte sig dit. 6 Där gick Salomo upp inför Herrens ansikte till kopparaltaret som stod vid uppenbarelsetältet, och han offrade tusen brännoffer på det.
7 (E) Den natten uppenbarade sig Gud för Salomo och sade till honom: ”Be mig om det du vill att jag ska ge dig.” 8 (F) Salomo svarade Gud: ”Du har visat min far David stor nåd och gjort mig till kung efter honom. 9 (G) Låt nu, Herre och Gud, ditt ord till min far David förverkligas, för du har gjort mig till kung över ett folk lika talrikt som stoftet på marken. 10 Ge mig nu vishet och förstånd till att vara ledare och anförare för detta folk. För vem kan annars vara domare för detta ditt stora folk?”
11 (H) Då sade Gud till Salomo: ”Eftersom detta låg på ditt hjärta och du inte bad om rikedom, skatter och ära eller om dina fienders liv eller om långt liv, utan bad om vishet och förstånd[d] att vara domare för mitt folk som jag har gjort dig till kung över, 12 (I) så ska du få vishet och förstånd. Jag ska också ge dig rikedom, skatter och ära som kungarna före dig inte har haft och ingen kung efter dig kommer att ha.”
Salomos makt och rikedom
13 (J) När Salomo hade varit vid offerhöjden i Gibeon begav han sig från uppenbarelsetältet till Jerusalem, och han regerade över Israel. 14 (K) Och Salomo samlade vagnar och ridhästar så att han hade 1 400 vagnar och 12 000 ridhästar. Dem stationerade han dels i vagnsstäderna, dels i Jerusalem hos kungen själv. 15 (L) Kungen styrde så att silver och guld blev lika vanligt i Jerusalem som stenar, och cederträ lika vanligt som mullbärsfikonträ i Låglandet. 16 Hästarna som Salomo köpte kom från Egypten och från Kue[e]. Kungens uppköpare hämtade dem från Kue till bestämt pris.
17 Varje vagn som de hämtade och förde in från Egypten kostade 600 siklar silver och varje häst 150[f]. Likaså infördes genom deras försorg sådana till hetiternas alla kungar och till kungarna i Aram[g].
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation