Beginning
Guds ord eller de äldstes stadgar
15 (A) Sedan kom några fariseer och skriftlärda från Jerusalem fram till Jesus och frågade: 2 (B) "Varför bryter dina lärjungar mot de äldstes stadgar[a]? De tvättar inte händerna innan de äter[b]." 3 Han svarade dem: "Varför bryter ni själva mot Guds bud för era stadgars skull? 4 (C) Gud har sagt: Hedra din far och din mor, och: Den som förbannar sin far eller mor ska straffas med döden.[c] 5 Men ni påstår att om någon säger till sin far eller mor: Det du kunde fått som hjälp av mig låter jag i stället bli en tempelgåva[d], 6 då ska han inte hedra sin far eller mor. Ni upphäver Guds ord för era stadgars skull. 7 Hycklare! Jesaja profeterade rätt om er: 8 (D) Detta folk ärar mig med sina läppar, men deras hjärtan är långt ifrån mig. 9 Deras vördnad för mig är meningslös, för lärorna de lär ut är människobud."[e]
10 (E) Sedan kallade han till sig folket och sade till dem: "Lyssna och förstå! 11 (F) Det som går in i munnen gör inte människan oren. Det är det som kommer ut ur munnen som gör henne oren."
12 Lärjungarna gick då fram till honom och sade: "Vet du att fariseerna tog illa upp när de hörde det du sade?" 13 Jesus svarade: "Varje planta som min himmelske Far inte har planterat ska ryckas upp med roten. 14 (G) Låt dem vara. De är blinda ledare för blinda[f]. Och om en blind leder en blind, så faller båda i gropen."
15 (H) Petrus sade då till honom: "Förklara liknelsen för oss." 16 Jesus sade: "Förstår ni fortfarande inte? 17 Inser ni inte att allt som går in i munnen hamnar i magen och kommer ut på avträdet? 18 Men det som går ut ur munnen kommer från hjärtat, och det gör människan oren. 19 För från hjärtat kommer onda tankar, mord, äktenskapsbrott, sexuell omoral, stöld, falskt vittnesbörd och hädelser. 20 Sådant gör människan oren. Men att äta utan att tvätta händerna gör inte människan oren."
En kanaaneisk kvinnas tro
21 (I) Jesus lämnade platsen och drog sig undan till området runt Tyrus och Sidon. 22 Då kom en kanaaneisk[g] kvinna från den trakten och ropade: "Herre, Davids Son, förbarma dig över mig! Min dotter är svårt besatt." 23 Men han svarade henne inte med ett ord.
Då gick hans lärjungar fram och bad honom: "Skicka i väg henne! Hon går ju bakom oss och ropar." 24 (J) Han svarade: "Jag är inte sänd till andra än de förlorade fåren av Israels hus." 25 Men hon kom och föll ner för honom och sade: "Herre, hjälp mig!" 26 Han svarade: "Det är inte rätt att ta brödet från barnen och kasta det åt hundarna." 27 Hon sade: "Jo, Herre, för också hundarna äter smulorna som faller från deras herrars bord." 28 (K) Då svarade Jesus henne: "Kvinna, din tro är stor. Det ska ske för dig som du vill." Och från den stunden var hennes dotter botad.
Jesus botar sjuka
29 (L) Jesus gick därifrån och vandrade längs Galileiska sjön, och sedan gick han upp på berget och satte sig där. 30 (M) Mycket folk kom till honom, och de hade med sig lama, blinda, halta[h], stumma och många andra som de lade ner vid hans fötter, och han botade dem. 31 Och folket förundrades när de såg stumma tala, halta bli friska, lama gå och blinda se. Och de prisade Israels Gud.
Jesus mättar fyra tusen män
32 (N) Jesus kallade till sig sina lärjungar och sade: "Jag lider med folket. Nu har de varit hos mig i tre dagar, och de har inget att äta. Jag vill inte skicka hem dem hungriga, för de kan bli utmattade på vägen."
33 Lärjungarna frågade honom: "Varifrån ska vi här i ödemarken få så mycket bröd att vi kan mätta så många?" 34 Jesus sade till dem: "Hur många bröd har ni?" De svarade: "Sju, och några små fiskar."
35 Då sade han åt folket att slå sig ner på marken. 36 Han tog de sju bröden och fiskarna, tackade Gud, bröt bröden och gav åt lärjungarna, och lärjungarna gav åt folket. 37 Alla åt och blev mätta, och man plockade upp bitarna som blivit över, sju korgar fulla. 38 De som hade ätit var fyra tusen män, förutom kvinnor och barn. 39 Sedan sände han i väg folket, steg i båten och for över till Magadans område[i].
Jonas tecken
16 (O) Fariseerna och saddukeerna kom fram och ville pröva Jesus och bad honom visa dem ett tecken från himlen. 2 (P) Men han svarade dem[j]: "På kvällen säger ni: Det blir vackert väder, för himlen är röd. 3 Och på morgonen: I dag blir det oväder, för himlen är röd och mulen. Himlens utseende förstår ni att tyda, men tidernas tecken kan ni inte tyda. 4 Ett ont och trolöst släkte söker ett tecken, men det ska inte få något annat tecken än Jonas tecken[k]." Och han lämnade dem och gick sin väg.
Fariseernas och saddukeernas surdeg
5 (Q) När lärjungarna kom över till andra sidan sjön hade de glömt att ta med sig bröd. 6 (R) Jesus sade till dem: "Akta er för fariseernas och saddukeernas surdeg!" 7 De sade till varandra: "Vi fick inte med oss något bröd."
8 Jesus märkte det och frågade: "Varför säger ni till varandra att ni inte har något bröd? Så lite tro ni har! 9 (S) Förstår ni fortfarande inte? Kommer ni inte ihåg de fem bröden till de fem tusen och hur många korgar ni fick? 10 (T) Eller de sju bröden till de fyra tusen och hur många korgar ni fick? 11 Varför förstår ni inte att det inte var bröd jag talade om? Akta er för fariseernas och saddukeernas surdeg." 12 Då förstod de att han inte talade om att akta sig för surdeg i bröd, utan för fariseernas och saddukeernas lära.
Petrus bekännelse
13 (U) När Jesus kom till trakten av Caesarea Filippi, frågade han sina lärjungar: "Vem säger människorna att Människosonen är?" 14 (V) De svarade: "Vissa säger Johannes Döparen, andra Elia och andra Jeremia eller någon av profeterna." 15 Han sade till dem: "Och ni? Vem säger ni att jag är?" 16 (W) Simon Petrus svarade: "Du är Messias, den levande Gudens Son."
17 (X) Jesus sade till honom: "Salig är du, Simon, Jonas son, för det är inte kött och blod som har uppenbarat det för dig, utan min Far i himlen. 18 Och jag säger dig: Du är Petrus, och på denna klippa[l] ska jag bygga min församling, och helvetets[m] portar ska inte få makt över den. 19 (Y) Jag ska ge dig himmelrikets nycklar[n]. Allt som du binder på jorden ska vara bundet i himlen, och allt som du löser på jorden ska vara löst i himlen." 20 (Z) Sedan befallde han lärjungarna att inte berätta för någon att han var Messias.
Jesus talar om sitt lidande
21 (AA) Från den tiden började Jesus förklara för sina lärjungar att han måste gå till Jerusalem och lida mycket genom de äldste och översteprästerna och de skriftlärda, och att han måste bli dödad och på tredje dagen uppväckt.
22 Då tog Petrus honom åt sidan och började tillrättavisa honom: "Gud bevare dig, Herre! Det där ska aldrig hända dig." 23 (AB) Men Jesus vände sig om och sade till Petrus: "Gå bort från mig[o], Satan! Du vill få mig på fall, för dina tankar är inte Guds utan människors."
I Jesu efterföljd
24 (AC) Jesus sade till sina lärjungar: "Om någon vill följa mig, ska han förneka sig själv och ta sitt kors och följa mig. 25 (AD) Den som vill rädda sitt liv ska mista det, men den som mister sitt liv för min skull ska vinna det. 26 För vad hjälper det en människa om hon vinner hela världen men förlorar sin själ? Eller vad kan en människa ge till lösen för sin själ? 27 (AE) Människosonen ska komma i sin Fars härlighet med sina änglar, och då ska han löna var och en efter hans gärningar.
Jesus visar sin härlighet
28 Jag säger er sanningen: Några av dem som står här ska inte smaka döden förrän de fått se Människosonen komma i sitt rike[p]."
17 (AF) Sex dagar därefter tog Jesus med sig Petrus, Jakob och hans bror Johannes och förde dem upp på ett högt berg[q] där de var ensamma. 2 (AG) Då förvandlades han inför dem: hans ansikte lyste som solen, och hans kläder blev vita som ljuset. 3 Och Mose och Elia visade sig för dem och samtalade med honom.
4 Petrus sade till Jesus: "Herre, det är gott för oss att vara här[r]. Om du vill ska jag göra tre hyddor här: en åt dig, en åt Mose och en åt Elia." 5 Medan han ännu talade kom ett lysande moln och sänkte sig över dem. Och en röst ur molnet sade: "Han är min älskade Son. I honom har jag min glädje. Lyssna till honom!"[s] 6 När lärjungarna hörde det, föll de skräckslagna ner på sina ansikten. 7 Men Jesus gick fram och rörde vid dem och sade: "Res er upp och var inte rädda!" 8 Och när de lyfte blicken, såg de ingen annan än Jesus.
9 (AH) På väg ner från berget befallde Jesus dem: "Berätta inte för någon vad ni sett förrän Människosonen har uppstått från de döda." 10 Lärjungarna frågade honom: "Varför säger då de skriftlärda att Elia först måste komma[t]?" 11 Han svarade: "Elia ska komma och återupprätta allt. 12 (AI) Men jag säger er: Elia har redan kommit, och de kände inte igen honom utan gjorde med honom som de ville. På samma sätt ska också Människosonen lida genom dem." 13 Då förstod lärjungarna att han talade till dem om Johannes Döparen.
Jesus botar en månadssjuk pojke
14 (AJ) När de sedan kom tillbaka till folket, gick en man fram till Jesus och föll på knä för honom 15 och sade: "Herre, förbarma dig över min son! Han är månadssjuk[u] och svårt plågad. Ofta faller han i elden och ofta i vattnet. 16 Jag tog honom till dina lärjungar, men de kunde inte bota honom."
17 (AK) Jesus svarade: "Detta fördärvade släkte som inte vill tro! Hur länge ska jag vara hos er? Hur länge ska jag stå ut med er? Hämta hit honom till mig." 18 Och Jesus talade strängt till den onda anden, och den[v] for ut ur honom. Från den stunden var pojken botad.
19 (AL) När lärjungarna hade blivit ensamma med Jesus, kom de fram och frågade: "Varför kunde inte vi driva ut den?" 20 (AM) Han svarade: "Därför att ni har så lite tro. Jag säger er sanningen: Om ni har tro, bara som ett senapskorn, ska ni säga till det här berget: Flytta dig dit bort, och det kommer att flytta sig. Ingenting kommer att vara omöjligt för er.[w]"
Jesus talar igen om sitt lidande
22 (AN) När de var samlade i Galileen sade Jesus till dem: "Människosonen ska utlämnas i människors händer, 23 och de ska döda honom. Men på tredje dagen ska han uppstå." Då blev de djupt bedrövade.
Tempelskatten
24 (AO) När de sedan var framme i Kapernaum, kom de som samlade in tempelskatten[x] fram till Petrus och frågade: "Betalar inte er mästare tempelskatt?" 25 (AP) "Jodå", svarade han.
När Petrus kom hem var det Jesus som frågade först: "Vad tror du, Simon? Från vilka tar jordens kungar upp tull och skatt? Från sina söner eller från andra?" 26 Han svarade: "Från andra." Då sade Jesus till honom: "Alltså är sönerna fria. 27 Men vi ska inte stöta oss med dem, så gå ner till sjön och kasta ut en krok. Ta sedan den första fisken du får upp och öppna munnen på den. Då hittar du ett silvermynt[y]. Ta det och ge till dem för mig och dig."
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation