Previous Prev Day Next DayNext

Beginning

Read the Bible from start to finish, from Genesis to Revelation.
Duration: 365 days
Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)
Version
Matteusevangeliet 13-14

Liknelsen om såningsmannen

13 Samma dag gick Jesus hemifrån och satte sig vid sjön. Då samlades så mycket folk hos honom att han steg i en båt och satt i den medan allt folket stod på stranden. (A) Och han talade till dem i många liknelser. Han sade:

"En såningsman gick ut för att så. När han sådde föll en del vid vägen, och fåglarna kom och åt upp det. En del föll på stenig mark där det inte hade mycket mylla, och det kom upp snabbt eftersom det inte hade djup jord. Men när solen steg sveddes det, och eftersom det saknade rot vissnade det bort. En del föll bland tistlar, och tistlarna sköt upp och kvävde det. Men en del föll i god jord och gav skörd, hundrafalt[a] och sextiofalt och trettiofalt. (B) Hör, du som har öron!"

Endast liknelser åt folket

10 (C) Lärjungarna kom fram och frågade Jesus: "Varför talar du till dem i liknelser?" 11 Han svarade dem: "Ni har fått lära känna himmelrikets hemligheter, men de har inte fått det. 12 (D) Den som har ska få, och det i överflöd. Men den som inte har ska bli fråntagen också det han har.

13 Därför talar jag till dem i liknelser, för de ser utan att se och hör utan att höra eller förstå. 14 (E) För dem uppfylls Jesajas profetia:[b]

Ni ska höra och höra
        men inte förstå,
    och ni ska se och se
        men ändå inte se,
15 för detta folks hjärta
        är förhärdat.
    De hör illa med sina öron
        och de sluter sina ögon,
    så att de inte ser med sina ögon
        eller hör med sina öron
    eller förstår med hjärtat
        och vänder om så att
            jag får bota dem.

16 (F) Men saliga är era ögon som ser och era öron som hör. 17 Jag säger er sanningen: Många profeter och rättfärdiga längtade efter att få se det ni ser, men fick inte se det, och höra det ni hör, men fick inte höra det.

Liknelsens innebörd

18 (G) Så hör nu vad som menas med liknelsen om såningsmannen. 19 När någon hör ordet om riket men inte förstår det, kommer den onde och rycker bort det som såddes i hans hjärta. Detta är sådden vid vägen. 20 Det som såddes på stenig mark är den som hör ordet och genast tar emot det med glädje, 21 men han har ingen rot inom sig utan tror bara för en tid. När han möter lidande eller förföljelse för ordets skull så kommer han genast på fall. 22 (H) Det som såddes bland tistlar är den som hör ordet, men världsliga bekymmer och bedräglig rikedom kväver ordet så att det blir utan frukt. 23 Men det som såddes i god jord är den som hör ordet och förstår och bär frukt, hundrafalt och sextiofalt och trettiofalt."

Liknelsen om ogräset

24 Han lade fram en annan liknelse för dem: "Himmelriket är som en man som sådde god säd i sin åker. 25 Men medan folket sov, kom hans fiende och sådde ogräs mitt bland vetet och gick sedan sin väg. 26 När säden växte upp och gick i ax, visade sig också ogräset.

27 Då gick tjänarna till sin herre och sade: Herre, visst sådde du god säd i din åker? Varifrån kommer då ogräset? 28 Han svarade: Detta har en fiende gjort. Tjänarna frågade honom: Vill du att vi ska gå och samla ihop det? 29 Nej, svarade han, då kan ni rycka upp vetet samtidigt som ni rensar ut ogräset. 30 (I) Låt båda växa tillsammans fram till skörden. När skördetiden är inne, ska jag säga till skördemännen: Samla först ihop ogräset och bind det i knippen för att brännas. Men vetet ska ni samla in i min lada."

Liknelsen om senapskornet

31 (J) Han lade fram en annan liknelse för dem: "Himmelriket är som ett senapskorn[c] som en man tar och sår i sin åker. 32 (K) Det är minst av alla frön, men när det har växt upp är det störst av alla köksväxter och blir ett träd, så att himlens fåglar kommer och bygger bo bland grenarna."

Liknelsen om surdegen

33 (L) Ännu en liknelse gav han dem: "Himmelriket är som en surdeg, som en kvinna tar och blandar in i tre mått[d] mjöl tills alltsammans blir syrat."

34 Allt detta talade Jesus till folket i liknelser. Han talade bara i liknelser till dem, 35 för att det skulle uppfyllas som var sagt genom profeten: Jag vill öppna min mun för att tala i liknelser, förkunna vad som varit dolt sedan världens skapelse.[e]

Jesus förklarar liknelsen om ogräset

36 Sedan lämnade Jesus folket och gick hem. Hans lärjungar kom då fram till honom och sade: "Förklara liknelsen om ogräset i åkern för oss." 37 Han svarade: "Den som sår den goda säden är Människosonen. 38 (M) Åkern är världen. Den goda säden är rikets barn, ogräset är den ondes barn. 39 (N) Fienden som sådde det är djävulen. Skörden är tidens slut, och skördemännen är änglar. 40 Som när ogräset samlas ihop och bränns upp i eld ska det bli vid tidens slut. 41 Människosonen ska sända ut sina änglar, och de ska samla ihop ur hans rike allt som förleder och alla som gör orätt 42 (O) och kasta dem i den brinnande ugnen. Där ska man gråta och gnissla tänder. 43 (P) Då ska de rättfärdiga lysa som solen i sin Fars rike. Hör, du som har öron!

Liknelsen om skatten och pärlan

44 (Q) Himmelriket är som en skatt som ligger gömd i en åker. En man finner den och gömmer den igen, och i sin glädje går han och säljer allt han äger och köper den åkern.

45 Himmelriket är också som en köpman som sökte efter fina pärlor. 46 När han fann en mycket dyrbar pärla gick han och sålde allt han ägde och köpte den.

Liknelsen om fisknätet

47 (R) Himmelriket är också som ett nät som kastas i sjön och fångar fisk av alla de slag. 48 När det blir fullt drar man upp det på stranden och sätter sig och samlar de goda fiskarna i kärl, men de dåliga kastar man bort. 49 (S) Så ska det bli vid tidens slut. Änglarna ska gå ut och skilja de onda från de rättfärdiga 50 och kasta dem i den brinnande ugnen. Där ska man gråta och gnissla tänder. 51 Har ni förstått allt detta?" De svarade honom: "Ja."

52 Då sade han till dem: "Därför är varje skriftlärd som har blivit en himmelrikets lärjunge som en husbonde som ur sitt förråd hämtar fram både nytt och gammalt."

Jesus avvisas i Nasaret

53 När Jesus hade avslutat dessa liknelser gick han därifrån. 54 (T) Han kom till sin hemstad och undervisade dem i deras synagoga, och de blev häpna och sade: "Var får han den visheten och kraftgärningarna ifrån? 55 (U) Är det inte snickarens son? Heter inte hans mor Maria och hans bröder Jakob[f] och Josef och Simon och Judas[g]? 56 Och bor inte alla hans systrar[h] här hos oss? Så varifrån får han allt detta?" 57 (V) Och de tog anstöt av honom. Men Jesus sade till dem: "En profet föraktas inte utom i sin hemstad och i sin egen familj." 58 Och han gjorde inte många kraftgärningar där, eftersom de inte trodde på honom.

Johannes Döparens död

14 (W) Vid den tiden fick landsfursten Herodes[i] höra ryktet om Jesus, och han sade till sina tjänare: "Det är Johannes Döparen. Han har uppstått från de döda, och det är därför dessa krafter verkar i honom."

(X) Herodes hade nämligen låtit gripa och binda Johannes och sätta honom i fängelse på grund av Herodias[j], hustru till hans bror Filippus. Johannes hade sagt till Herodes: "Det är inte tillåtet[k] för dig att ha henne." (Y) Herodes ville döda honom, men han var rädd för folket eftersom de ansåg att Johannes var en profet.

Så kom Herodes födelsedag. Herodias dotter dansade inför gästerna, och Herodes blev så förtjust att han lovade med ed att han skulle ge henne vad hon än bad om. Hon uppmanades då av sin mor att säga: "Ge mig Johannes Döparens huvud här på ett fat!"

Kungen blev bedrövad, men för edens och gästernas skull befallde han att hon skulle få det. 10 Han lät halshugga Johannes i fängelset. 11 Johannes huvud bars in på ett fat och gavs åt flickan, och hon bar det till sin mor.

12 Johannes lärjungar kom och hämtade den döda kroppen och begravde den. Sedan gick de och berättade det för Jesus.

Jesus mättar fem tusen

13 (Z) När Jesus hörde detta, drog han sig undan därifrån med båt till en öde plats där de kunde vara för sig själva. Men folket fick höra det och följde efter honom till fots från städerna. 14 När han steg ur båten såg han en stor skara människor, och han förbarmade sig över dem och botade de sjuka bland dem.

15 (AA) På kvällen kom lärjungarna till honom och sade: "Platsen här är ödslig och timmen är redan sen. Skicka i väg folket så att de kan gå bort till byarna och köpa sig mat." 16 Jesus sade till dem: "De behöver inte gå härifrån. Ge ni dem att äta." 17 De svarade: "Vi har inget annat här än fem bröd och två fiskar." 18 Han sade: "Hämta dem hit till mig."

19 Sedan befallde han folket att slå sig ner i gräset. Han tog de fem bröden och de två fiskarna, såg upp mot himlen, tackade Gud[l], bröt bröden och gav dem till lärjungarna, och de gav dem till folket. 20 Alla åt och blev mätta, och man plockade tolv korgar fulla med bitarna som blivit över. 21 De som hade ätit var omkring fem tusen män, förutom kvinnor och barn.

Jesus går på vattnet

22 (AB) Strax därefter befallde han lärjungarna att stiga i båten och fara i förväg över till andra sidan sjön, medan han själv sände i väg folket. 23 (AC) När han hade skickat i väg dem, gick han upp på berget för att få vara för sig själv och be.

När det blev kväll var han ensam där. 24 Båten var redan långt[m] från land och hårt ansatt av vågorna, eftersom de hade motvind. 25 Mot slutet av natten[n] kom Jesus till dem, gående på sjön. 26 När lärjungarna fick se honom gå på sjön, blev de förskräckta och sade: "Det är ett spöke!" Och de skrek av rädsla. 27 Men genast sade Jesus till dem: "Var lugna! Det Är Jag[o]. Var inte rädda."

28 Petrus svarade: "Herre, om det är du, så befall mig att komma till dig på vattnet." 29 Han sade: "Kom!" Petrus steg ur båten och gick på vattnet fram till Jesus. 30 (AD) Men när han såg hur stark vinden var, blev han rädd. Han började sjunka och ropade: "Herre, rädda mig!" 31 Genast räckte Jesus ut handen och grep tag i honom och sade: "Så lite tro du har! Varför tvivlade du?" 32 De steg i båten och vinden lade sig. 33 (AE) Och de som var i båten tillbad honom och sade: "Du är verkligen Guds Son!"

Sjuka förs till Jesus

34 När de hade kommit över sjön lade de till i trakten av Gennesaret. 35 Männen på platsen kände igen honom och sände ut bud i hela området, och man förde till honom alla som var sjuka 36 (AF) och bad honom att de bara skulle få röra vid hörntofsen på hans mantel. Och alla som rörde vid honom blev botade.

Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)

Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation