Beginning
Furstens offer
46 Så säger Herren Gud: Den inre förgårdens port, den som vetter åt öster, ska vara stängd under de sex arbetsdagarna, men på sabbatsdagen ska den öppnas. Likaså ska den öppnas på nymånadsdagen. 2 (A) Då ska fursten utifrån gå in genom portens förhus och ställa sig vid portens dörrpost. Prästerna ska förrätta hans brännoffer och hans gemenskapsoffer, och han ska tillbe på portens tröskel och sedan gå ut. Men porten ska inte stängas förrän på kvällen. 3 Folket i landet ska på sabbater och nymånader tillbe inför Herren vid ingången till samma port.
4 Brännoffret som fursten ska bära fram åt Herren på sabbatsdagen ska utgöras av sex felfria lamm och en felfri bagge. 5 (B) Som matoffer ska han bära fram en efa till baggen och till lammen så mycket han vill ge som matoffer, och till varje efa ska han offra en hin olja.
6 (C) På nymånadsdagen ska han bära fram en felfri ungtjur, sex lamm och en bagge, alla felfria. 7 Som matoffer ska han offra en efa till tjuren och en efa till baggen och till lammen så mycket han vill ge, och till varje efa ska han offra en hin olja. 8 (D) När fursten vill gå in, ska han gå genom portens förhus, och samma väg ska han gå ut igen.
9 När folket i landet kommer inför Herrens ansikte vid högtiderna, ska den som har gått in genom norra porten för att tillbe gå ut genom södra porten, och den som har gått in genom södra porten ska gå ut genom norra porten. Ingen ska gå tillbaka genom samma port som han har kommit in genom, utan han ska gå ut genom den motsatta. 10 När de går in ska fursten gå in tillsammans med dem. När de går ut ska de gå ut samtidigt.
11 (E) Vid fester och högtider ska matoffret vara en efa till varje tjur och en efa till varje bagge och till lammen så mycket han vill ge, samt en hin olja till varje efa. 12 När fursten vill offra ett frivilligt offer, vare sig det är ett brännoffer eller ett gemenskapsoffer som frivilligt offer åt Herren, ska man öppna för honom den port som vetter åt öster, och han ska offra sitt brännoffer och sitt gemenskapsoffer så som han brukar göra på sabbatsdagen. Därefter ska han gå ut, och man ska stänga porten efter honom.
Det dagliga offret
13 (F) Varje dag ska du som brännoffer åt Herren bära fram ett felfritt årsgammalt lamm. Du ska offra ett sådant varje morgon. 14 Till det ska du varje morgon som matoffer bära fram en sjättedels efa samt en tredjedels hin[a] olja för att fukta mjölet. Detta matoffer åt Herren ska vara en bestående stadga och gälla för alltid. 15 De ska offra lammet och matoffret och oljan varje morgon som ständigt brännoffer.
Bestämmelser för fursten
16 Så säger Herren Gud: Om fursten ger någon av sina söner en gåva av sin arvedel, ska det tillhöra hans söner. Det är deras egendom som arv. 17 (G) Men om han ger en gåva av sin arvedel åt någon av sina tjänare, ska den tillhöra tjänaren fram till friåret[b]. Då ska den återgå till fursten. Hans arv tillhör endast hans söner. Dem ska det tillhöra.
18 (H) Fursten får inte ta något av folkets arvedel så att han tränger ut dem från deras egendom. Endast av sin egen egendom ska han låta sina söner ärva, för att ingen av mitt folk ska trängas undan från den egendom som är hans.”
Platserna där offren tillreds
19 Han förde mig genom den ingång som låg vid sidan om porten till de heliga tempelkamrar som var bestämda för prästerna och som vette åt norr, och jag såg att det fanns en plats längst in mot väster. 20 Han sade till mig: ”Detta är den plats där prästerna ska koka skuldoffret och syndoffret och där de ska baka matoffret för att inte behöva bära ut det på den yttre förgården och därmed göra folket heligt.”
21 Därefter förde han mig ut på den yttre förgården och lät mig gå fram till förgårdens fyra hörn, och jag såg då att i vart och ett av förgårdens hörn fanns en gård. 22 I förgårdens fyra hörn fanns kringbyggda gårdar, fyrtio alnar långa och trettio alnar breda[c]. De fyra hörngårdarna var lika stora. 23 Runt omkring dem gick en mur, runt omkring alla fyra, och nertill i muren runt omkring hade man inrättat eldstäder för kokning. 24 (I) Han sade till mig: ”Detta är de kök där templets tjänare ska koka folkets slaktoffer.”
Tempelkällan
47 (J) Sedan förde han mig tillbaka till husets ingång, och där fick jag se vatten rinna fram[d] under husets tröskel på östra sidan, för husets framsida låg mot öster, och vattnet flöt ner under husets södra sida, söder om altaret. 2 Sedan förde han mig ut genom norra porten och ledde mig fram på en yttre väg till den yttre porten, den som vette åt öster. Där fick jag se vatten välla fram från den södra sidan.
3 Sedan gick mannen med ett mätsnöre i handen ett stycke mot öster och mätte upp tusen alnar och lät mig gå genom vattnet, och det räckte mig till vristen. 4 Sedan mätte han upp ytterligare tusen alnar och lät mig där gå genom vattnet, och det räckte mig till knäna. Ännu en gång mätte han upp tusen alnar och lät mig gå genom vattnet som då räckte mig till höfterna. 5 Ytterligare en gång mätte han upp tusen alnar, och nu var det en ström som jag inte kunde vada över. Vattnet gick så högt att man måste simma. Det var en ström som man inte kunde komma över.
6 Han sade till mig: ”Har du sett det, du människobarn?” Sedan förde han mig tillbaka upp på flodens strand. 7 När jag kom tillbaka, såg jag många träd längs stränderna på båda sidor om floden. 8 Då sade han till mig: ”Detta vatten rinner fram mot den östra delen av landet och flyter ner över Hedmarken och sedan ut i havet[e]. Vattnet som bröt fram rinner till havet, och vattnet blir då sunt.
9 Överallt dit den dubbla strömmen kommer upplivas alla levande varelser som rör sig i stim. Och fiskarna blir där mycket talrika, för när detta vatten kommer dit blir vattnet sunt, och allt får liv där strömmen rinner fram.
10 Fiskare ska stå utmed den från En-Gedi[f] ända till En-Eglajim, och hela den sträckan ska vara som ett enda fiskeläge. Det ska där finnas fiskar av olika slag och i stor mängd alldeles som i Stora havet[g]. 11 Men de gölar och dammar som finns där blir inte sunda utan ska tjäna till saltberedning. 12 (K) Och vid strömmens båda stränder ska alla slags fruktträd växa upp. Deras löv ska inte vissna och deras frukt ska inte ta slut. Varje månad ska träden bära ny frukt, för deras vatten kommer från helgedomen. Deras frukter ska tjäna till föda och deras löv till läkedom.
Det heliga landets gränser
13 (L) Så säger Herren Gud: Dessa är de gränser efter vilka ni ska utskifta landet som arvedel åt Israels tolv stammar. Josef ska ha två lotter. 14 (M) Ni ska få det till arvedel, den ena stammen såväl som den andra. Därför att jag med upplyft hand lovade att ge det åt era fäder ska detta land bli er arvedel.
15 (N) Detta ska vara landets gräns på norra sidan: Från Stora havet längs Hetlonsvägen, där vägen går till Sedad, 16 Hamat, Berota, Sibrajim, som ligger mellan Damaskus och Hamats områden, det mellersta Haser, som ligger vid Havrans gräns. 17 Så ska gränsen gå från havet till Hasar-Enon vid Damaskus gräns och vidare allt längre norrut upp mot Hamats gräns. Detta är norra sidan.
18 På östra sidan ska gränsen börja mellan Havran och Damaskus och gå mellan Gilead och Israels land och utgöras av Jordan. Från nordgränsen neråt till det östra havet, ska ni mäta ut den. Detta är östra sidan.
19 (O) På sydsidan ska gränsen gå från Tamar till Meribots vatten vid Kadesh, längs bäckfåran[h] fram till Stora havet. Detta är den södra gränsen. 20 På västra sidan ska gränsen utgöras av Stora havet och gå från sydgränsen till en punkt mitt emot det ställe där vägen går till Hamat. Detta är västra sidan.
21 Ni ska utskifta detta land åt er efter Israels stammar. 22 (P) Ni ska dela ut det genom lottkastning till arvedel åt er själva och åt främlingarna, som bor och föder barn ibland er. De ska vara för er så som infödda bland Israels barn. De ska med er få arvslott bland Israels stammar. 23 I den stam där främlingen bor ska ni ge honom hans arvedel, säger Herren Gud.
Fördelningen av landet
48 (Q) Detta är namnen på stammarna:
Vid norra gränsen längs efter Hetlonsvägen, där vägen går till Hamat, vidare bort mot Hasar-Enan – med Damaskus gräns i norr och längs med Hamat – där ska Dan ha en lott, så att hela sträckan från östra sidan till västra tillhör honom.
2 Närmast Dans område ska Asher ha en lott från östra sidan till västra.
3 Närmast Ashers område ska Naftali ha en lott från östra sidan till västra.
4 Närmast Naftalis område ska Manasse ha en lott från östra sidan till västra.
5 Närmast Manasses område ska Efraim ha en lott från östra sidan till västra.
6 Närmast Efraims område ska Ruben ha en lott från östra sidan till västra.
7 Närmast Rubens område ska Juda ha en lott från östra sidan till västra.
8 (R) Närmast Juda område ska från östra sidan till västra sidan det område sträcka sig som ni ska ge som gåva till Herren. Ni ska som gåva ge 25 000 alnar i bredd och lika mycket i längd som en stamlott från östra till västra sidan. Helgedomen ska ligga där i mitten. 9 Det område ni ger som gåva åt Herren ska vara 25 000 alnar i längd och 10 000 i bredd.
10 Av detta heliga område som ni ger som gåva ska ett stycke tillhöra prästerna, i norr 25 000 alnar, i väster 10 000 alnar i bredd, i öster likaså 10 000 alnar i bredd och i söder 25 000 i längd, och Herrens helgedom ska ligga där i mitten. 11 (S) Det ska tillhöra prästerna, dem av Sadoks söner som har blivit helgade och som har gjort tjänst åt mig och som inte for vilse som leviterna gjorde när de andra israeliterna for vilse. 12 Därför ska en särskild del av den offergåva som avstyckats från landet tillhöra dem som ett högheligt område invid leviternas. 13 (T) Men leviterna ska få ett område som motsvarar prästernas, i längd 25 000 alnar och i bredd 10 000, längden överallt 25 000 och bredden 10 000. 14 De får inte sälja eller byta bort något av det. De får heller inte på annat sätt överlåta det bästa av landet åt någon annan, för det är helgat åt Herren.
15 (U) Men de 5 000 alnar som blir över på bredden invid de 25 000 ska vara en allmänning för staden, dels att bo på, dels som utmark. Och staden ska ligga där i mitten. 16 Detta är stadens mått: Norra sidan 4 500 alnar, södra sidan 4 500, på östra sidan 4 500 och västra sidan 4 500.[i]
17 Staden ska ha en utmark som norrut sträcker sig 250 alnar, söderut 250, österut 250 och västerut 250 alnar. 18 Det som återstår av marken längs det heliga området blir 10 000 alnar österut och 10 000 västerut, och det sträcker sig utmed det heliga området. Avkastningen av detta område ska tjäna till föda åt stadens invånare. 19 Stadens arbetare från Israels alla stammar ska bruka det. 20 (V) Hela den del som ni ska avskilja ska vara 25 000 alnar långt och 25 000 brett och bilda en fyrkant. Ni ska överlämna denna heliga gåva till staden som dess egendom.
21 (W) Fursten ska få vad som blir över på båda sidor om det heliga området och stadens område. Det gäller marken fram till det 25 000 alnar breda heliga området, ända till östra gränsen, och likaså västerut marken fram till det 25 000 alnar breda området, ända till västra gränsen. Båda dessa områden som går parallellt med stamlotterna ska tillhöra fursten. Det heliga området med helgedomen ska ligga mitt emellan dem. 22 Från leviternas område och från stadens område, som ligger mitt emellan furstens områden, ska det som ligger mellan Juda sydgräns och Benjamins nordgräns tillhöra fursten.
23 Sedan följer de återstående stammarna. Först ska Benjamin ha en lott, från östra sidan till västra.
24 Närmast Benjamins område ska Simeon ha en lott, från östra sidan till västra.
25 Närmast Simeons område ska Isaskar ha en lott, från östra sidan till västra.
26 Närmast Isaskars område ska Sebulon ha en lott, från östra sidan till västra.
27 Närmast Sebulons område ska Gad ha en lott, från östra sidan till västra.
28 (X) Närmast Gads område, på dess södra sida, ska gränsen gå från Tamar över Meribas vatten vid Kadesh och vidare till bäckfåran fram till Stora havet.
29 Detta är det land som ni genom lottkastning ska fördela till arvedel åt Israels stammar.
Detta ska vara deras stamlotter, säger Herren Gud.
30 Följande utgångar ska staden ha: På norra sidan ska den mäta 4 500 alnar, 31 (Y) och av stadens portar, uppkallade efter Israels stammar, ska tre ligga i norr: Den första är Rubens port, den andra Juda port och den tredje Levi port. 32 På östra sidan ska den också mäta 4 500 alnar, och ha tre portar: Den första är Josefs port, den andra Benjamins port och den tredje Dans port. 33 På samma sätt ska också den södra sidan hålla ett mått på 4 500 alnar och ha tre portar: Den första Simeons port, den andra Isaskars port, den tredje Sebulons port. 34 Västra sidan ska mäta 4 500 alnar och ha tre portar: Den första är Gads port, den andra Ashers port, den tredje Naftalis port.
35 (Z) Runtom ska staden mäta 18 000 alnar, och för all framtid ska dess namn vara: Herren är här.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation