Previous Prev Day Next DayNext

Beginning

Read the Bible from start to finish, from Genesis to Revelation.
Duration: 365 days
Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)
Version
Hesekiel 13-15

De falska profeterna fördöms

13 Herrens ord kom till mig:

(A) ”Människobarn, profetera mot Israels profeter som profeterar. Säg till dem som profeterar efter sitt eget hjärta: Hör Herrens ord! (B) Så säger Herren Gud: Ve över de dåraktiga profeter som följer sin egen ande utan att ha sett något! Som rävar bland ruiner är dina profeter, Israel. (C) Ni har inte trätt fram i rämnorna och byggt upp muren omkring Israels hus, så att det kan bestå i striden på Herrens dag. (D) De har haft lögnaktiga syner och falska spådomar. De säger: ’Så säger Herren’. Men Herren har inte sänt dem, och ändå hoppas de att deras ord ska gå i uppfyllelse. Var det inte falska syner ni såg och lögnaktiga spådomar ni uttalade när ni sade: ’Så säger Herren’, fastän jag inte hade talat något sådant?

Därför säger Herren Gud så: Efter­som ni talar falskhet och ser lögnaktiga syner är jag emot er, säger Herren Gud. (E) Min hand ska drabba profeterna som ser falska syner och spår lögn. De ska inte få plats i mitt folks församling och inte tas upp i förteckningen över Israels hus och till Israels land ska de inte komma. Ni ska då inse att jag är Herren Gud. 10 (F) Just därför att de leder mitt folk vilse när de säger: ’Allt är väl’, trots att allt inte är väl, och eftersom de, när någon bygger en mur, bestryker den med vit kalk, 11 (G) därför ska du säga till dessa vitkalkare att muren ska falla. Ett slagregn ska komma, och ni hagelstenar, ni ska falla, ja, en stormvind ska bryta lös! 12 Och se, när muren har fallit, ska man då inte säga till er: Var är nu vitkalkningen som ni strök på?

13 Därför säger Herren Gud så: Jag ska i min vrede låta en stormvind bryta lös, och i min harm låta ett slagregn komma, och i min vrede hagelstenar, så att muren förstörs. 14 Jag ska riva ner muren som ni vitkalkade och jämna den med marken, så att grunden ligger bar. När den faller, ska ni gå under därinne. Och ni ska inse att jag är Herren. 15 Jag ska tömma ut min vrede över muren och över dem som har vitkalkat den, och så ska jag säga till er: Muren finns inte mer och inte heller de som vitkalkat den, 16 de ­profeter i Israel som ­profeterade om Jeru­salem och såg syner om att allt var väl, fast allt inte var väl, säger Herren Gud.

17 Och du, människobarn, vänd ditt ansikte mot ditt folks döttrar, som profeterar ur sina egna hjärtan. Profetera mot dem och säg: 18 Så säger Herren Gud: Ve de kvinnor som syr bindlar[a] till alla handleder och gör slöjor till alla huvuden för att snärja själar! Ni vill snärja mitt folks själar men behålla er själva vid liv! 19 (H) För några nävar korn och några bitar bröd vanärar ni mig bland mitt folk, genom att ni dödar människor som inte ska dö och låter människor leva som inte ska leva. Ni ljuger för mitt folk, som gärna lyssnar på lögn.

20 Därför säger Herren Gud så: Se, jag är emot era bindlar som ni snärjer själar med som fåglar, och jag ska slita dem från era armar. Jag ska befria de själar som ni har fångat som fåglar. 21 Jag ska slita sönder era slöjor och befria mitt folk ur er hand, och de ska inte mer vara ett byte för er. Då ska ni inse att jag är Herren. 22 (I) Genom era lögner har ni gjort den rättfärdige modlös, honom som jag inte vill bedröva, men ni har styrkt den ogudaktige så att han inte vänder om från sin onda väg och räddar sitt liv. 23 Därför ska ni inte mer se falska syner och utöva spådom, utan jag ska befria mitt folk ur er hand. Och ni ska inse att jag är Herren.”

Avgudadyrkan fördöms

14 (J) Några av Israels äldste kom till mig och satte sig ner framför mig. Då kom Herrens ord till mig: (K) ”Människobarn, dessa män har låtit sina eländiga avgudar få insteg i sina hjärtan och har ställt upp framför sig sådant som förleder dem till synd. Skulle jag verkligen låta sådana fråga mig till råds? Säg därför till dem: Så säger Herren Gud: Var och en av Israels hus som släpper in eländiga avgudar i sitt hjärta och ställer upp framför sig det som förleder honom till synd och sedan kommer till profeten, honom ska jag, Herren, ge svar efter vad han förtjänar för sina många avgudars skull. Så ska jag gripa Israels folk i hjärtat, därför att de alla har vikit bort från mig genom sina avgudar. Säg därför till Israels hus: Så säger Herren Gud:

Vänd om och vänd er bort från era avgudar, vänd er bort från alla era vidrigheter! (L) För om någon av Israels hus eller av främlingarna som bor i Israel viker bort från mig och ger rum för avgudar i hjärtat och ställer upp framför sig det som förleder till synd, och sedan kommer till profeten för att fråga mig, honom ska jag, Herren, själv svara. (M) Jag ska vända mitt ansikte mot den mannen och göra honom till ett tecken och till ett ordspråk och utrota honom ur mitt folk. Och ni ska inse att jag är Herren.

(N) Om profeten är förledd och ger svar, så har jag, Herren, låtit den profeten bli förledd. Jag ska räcka ut min hand mot honom och utrota honom ur mitt folk Israel. 10 De ska båda bära straffet för sin synd – profeten har lika stor synd som den som frågat – 11 (O) detta för att Israels hus inte mer ska föras vilse och inte mer orena sig med alla sina överträdelser. De ska vara mitt folk, och jag ska vara deras Gud, säger Herren Gud.”

Domen är oundviklig

12 Herrens ord kom till mig:

13 (P) ”Män­niskobarn, om ett land syndade mot mig genom att handla trolöst, då skulle jag räcka ut min hand mot det och skapa brist på bröd och sända svält över det och där utrota både människor och djur. 14 (Q) Om då dessa tre män fanns i landet: Noa, Daniel[b] och Job, så skulle de genom sin rättfärdighet bara rädda sina egna liv, säger Herren Gud. 15 (R) Om jag lät vilda djur dra fram genom landet och göra det folktomt och så öde att ingen vågade färdas där för djurens skull, 16 och dessa tre män fanns där – så sant jag lever, säger Herren Gud, då skulle de inte kunna rädda sina söner eller döttrar. Endast de ­själva skulle räddas, men landet skulle bli öde.

17 Eller om jag lät svärdet drabba det landet, och sade: ’Svärd, far fram genom landet!’, och jag på det sättet utrotade både människor och djur ur det, 18 så skulle, så sant jag lever, säger Herren Gud, dessa tre män, om de befann sig i landet, varken kunna rädda sina söner eller sina döttrar. Endast de själva skulle räddas. 19 (S) Eller om jag sände pest i det landet och utgöt min vrede i blod över det för att utrota både människor och djur ur det, 20 och om då Noa, Daniel och Job fanns där, så skulle de, så sant jag lever, säger Herren Gud, varken kunna rädda son eller dotter. De skulle genom sin rättfärdighet rädda endast sina egna liv.

21 (T) Därför säger Herren Gud: Hur mycket värre blir det inte, när jag sänder mina fyra svåra straffdomar: svärd, svält, vilddjur och pest över Jerusalem för att där utrota både människor och djur. 22 (U) Men se, några ska räddas och bli kvar, både söner och döttrar, och de ska föras bort. De ska komma hit[c] till er, och när ni får se hur de lever och handlar ska ni finna tröst för den olycka som jag har låtit komma över Jerusalem, ja, för allt som jag har låtit komma över staden. 23 De ska vara er till tröst, när ni ser hur de lever och handlar. Ni ska då inse att jag inte utan orsak har gjort allt det jag gjort mot Jerusalem, säger Herren Gud.”

Jerusalem, en förtorkad vinstock

15 (V) Herrens ord kom till mig:

”Människobarn,
    hur är vinstockens trä
        bättre än allt annat trä,
    grenarna på träden i skogen?
Tar man virke av den
        för att göra något nyttigt?
    Gör man ens en pinne av den
        för att hänga upp något på den?
(W) Nej, man ger den till mat åt elden.
    När båda dess ändar
        blivit förtärda av eld
    och delen däremellan blivit svedd,
        duger den då till något nyttigt?
Inte ens när den ännu var oskadd
    kunde man göra något nyttigt
        av den.
    Hur mycket mindre kan
        den användas till något nyttigt
    när elden förtärt den
        och bränt den!

Därför säger Herren Gud:
    Som jag gör med en vinstock
        bland skogens träd,
    när jag ger den till bränsle
        åt elden,
    så ska jag göra
        med Jerusalems invånare.
(X) Jag ska vända mitt ansikte
        mot dem.
    De har kommit ut ur elden,
        men elden ska förtära dem.
    Ni ska inse att jag är Herren
        när jag vänder mitt ansikte
            mot dem.
Jag ska göra landet till en ödemark,
    därför att de har handlat trolöst,
        säger Herren Gud.”

Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)

Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation