Beginning

    säger Herren,
        vänd då om till mig.
    Om du tar bort
        dina avskyvärda gudar
            från min åsyn
    ska du slippa irra runt som flykting.
^2 (A) Du ska svära i sanning,
    rätt och rättfärdighet:
        ”Så sant Herren lever”,
    och då ska hednafolken
        välsigna sig i honom
            och ha sin ära i honom.

^3 (B) Så säger Herren
        till Juda män och till Jerusalem:
    Bryt er ny mark!
        Så inte bland törnen.
^4 (C) Omskär er för Herren,
        ta bort ert hjärtas förhud,
    ni Juda män
        och Jerusalems invånare.
    Annars ska min vrede
        bryta fram som en eld
    och brinna så att ingen kan släcka,
        för era onda gärningars skull.

⁹ På den dagen, säger Herren,
    ska kungen och furstarna
        tappa modet,
    prästerna bli förfärade
        och profeterna vara bestörta.

^13 (I) Se, han stiger upp som ett moln,
    hans vagnar är som en stormvind,
        hans hästar är snabbare än örnar.
    Ve oss, vi är förlorade!
^14 (J) Tvätta bort ondskan från ditt hjärta,
        Jerusalem, så att du blir räddad!
    Hur länge ska onda tankar
        bo i ditt bröst?

^15 (K) Från Dan^[e] hörs en röst ropa,
    från Efraims berg
        en som bådar olycka.
¹⁶ Kungör för folken,
        tala om för Jerusalem:
    En belägringshär kommer
        från fjärran land
    och höjer sitt rop mot Juda städer.
^17 (L) Som väktare kring ett åkerfält
        omringar de henne,
    för hon har varit upprorisk
        mot mig, säger Herren.
^18 (M) Din väg och dina gärningar
        vållar dig detta.
    Din ondska gör att det blir så bittert,
        att plågan träffar dig
            ända in i hjärtat.

^19 (N) O, mitt inre, mitt inre!
    Jag vrider mig av smärta
        i mitt hjärtas djup.
    Mitt hjärta klagar i mig,
        jag kan inte tiga,
    för min själ har hört
        hornstötar och stridsrop.
²⁰ Katastrof på katastrof ropas ut,
        hela landet läggs öde.
    Plötsligt blir mina tält förstörda,
        på ett ögonblick mina tältdukar.

²¹ Hur länge ska jag se stridsbaneret
        och höra hornstötarna?
^22 (O) Mitt folk är dåraktigt,
        de känner mig inte.
    De är oförnuftiga barn
        och förstår ingenting.
    De är skickliga på att göra ont,
        men de förstår inte att göra gott.

^23 (P) Jag såg på jorden,
        och den var öde och tom,
    upp mot himlen,
        och där fanns inget ljus.
^24 (Q) Jag såg på bergen, och de bävade
        och alla höjder vacklade.
^25 (R) Jag såg mig om,
    och där fanns ingen människa,
        himlens alla fåglar hade flytt.
²⁶ Jag såg mig om,
    och det bördiga landet
        var en öken,
    alla dess städer var ödelagda
        inför Herrens ansikte,
            för hans brinnande vrede.

^27 (S) För så säger Herren:
        Hela landet ska bli en ödemark,
    men jag ska inte göra slut
        på det helt.
²⁸ Därför sörjer jorden
        och himlen ovanför mörknar,
    för vad jag har talat och beslutat
        ska jag inte ångra eller ta tillbaka.
²⁹ För larmet av ryttare och bågskyttar
        flyr hela staden.
    Man ger sig in i skogssnåren
        och upp bland klipporna.
    Alla städer är övergivna,
        ingen människa bor i dem mer.

^30 (T) Du ödelagda, vad vill du göra?
    Även om du klär dig i scharlakan
        och smyckar dig^[f]
            med smycken av guld,
    om du förstorar dina ögon
            med smink,
    så gör du dig vacker förgäves.
        Dina älskare föraktar dig,
            de vill ta ditt liv.
^31 (U) För jag hör rop
        som från en födande kvinna,
    ångestrop
        som från en förstföderska.
    Det är dottern Sions röst.
        Hon flämtar,
            hon räcker ut sina händer:
    ”O, ve mig!
        Mitt liv tynar bort
            inför mördare.”

    och lägg märke till vad ni ser,
    sök på torgen om ni finner någon,
        om det finns någon enda
    som gör rätt och frågar
        efter trohet.
    Då ska jag förlåta staden.
² Men även om de säger:
        ”Så sant Herren lever”,
    så svär de ändå falskt.

^3 (W) Herre, är det inte trohet
        dina ögon söker?
    Du slog dem,
        men de kände ingen smärta.
    Du gjorde slut på dem,
        men de vägrade
            att ta emot tillrättavisning.
    De gjorde sina pannor
        hårdare än klippan
    och vägrade omvända sig.

⁴ Då tänkte jag:
    Det är bara enkelt folk,
        de är dåraktiga,
    för de känner inte Herrens väg,
        sin Guds domslut.
^5 (X) Nu går jag till de stora
        och talar med dem.
    De måste ju känna Herrens väg
        och sin Guds domslut.
    Men också de har brutit sönder oket
        och slitit av banden.
^6 (Y) Därför ska lejonet från skogen
        slå dem
    och stäppvargen
        slita sönder dem.
    Leoparden ska lura
        vid deras städer
    och alla som går ut
        ska rivas ihjäl,
    för deras brott är många
        och deras avfall svåra^[g].

^7 (Z) Varför skulle jag förlåta dig?
    Dina barn har övergett mig
        och svurit vid gudar
            som inte finns.
    Jag gav dem fullt upp av allt,
        men de var otrogna
    och samlades i skaror
        vid horhusen.
^8 (AA) De liknar välnärda,
        brunstiga hingstar,
    var och en gnäggar
        efter sin nästas hustru.
^9 (AB) Skulle jag inte straffa dem för sådant?
        säger Herren.
    Skulle jag inte hämnas
        på ett folk som detta?

^10 (AC) Dra upp mot hennes
    vingårdsterrasser
        och förstör dem,
    men gör inte slut på henne helt.
        Riv bort hennes rankor,
            de tillhör inte Herren,
¹¹ för de har svikit mig svårt,
    både Israels hus och Juda hus,
        säger Herren.
^12 (AD) De har förnekat Herren och sagt:
        ”Han finns inte där.
    Inget ont ska drabba oss,
        svärd och svält ska vi inte möta.
¹³ Profeterna blir till vind,
        Guds ord är inte i dem.
    Vad de säger ska drabba
        dem själva.”

^14 (AE) Därför säger Herren Gud Sebaot så:
        Eftersom ni talar på det sättet,
    se, därför ska jag göra
        mina ord i din mun till en eld
    och detta folk till ved,
        och elden ska förtära dem.
^15 (AF) Se, jag ska sända ett hednafolk
        mot er fjärran ifrån,
    ni av Israels hus, säger Herren,
    ett starkt hednafolk,
        ett urgammalt folk,
    ett folk vars språk du inte känner
        och vars tal du inte förstår.
¹⁶ Deras koger är som en öppen grav,
        de är alla krigare.
^17 (AG) De ska sluka din skörd
        och ditt bröd,
    de ska sluka dina söner och döttrar,
        de ska sluka dina får och kor,
    de ska sluka dina vinstockar
        och fikonträd.
    Dina befästa städer som du litar på,
        ska de förstöra med svärd.

²⁰ Kungör det för Jakobs hus,
        ropa ut det i Juda och säg:
^21 (AJ) Hör detta,
        du dåraktiga folk utan förstånd!
    Ni har ögon och ser inte,
        ni har öron och hör inte.
^22 (AK) Skulle ni inte frukta mig,
        säger Herren,
    skulle ni inte bäva för mig,
        jag som har satt sand
            till gräns för havet,
        till en evig gräns
            som det inte kan överskrida.
    Hur dess vågor än svallar
        förmår de inget,
    och hur de än brusar
        kan de inte komma över den.

^23 (AL) Men detta folk har ett motsträvigt
        och upproriskt hjärta.
    De har vänt sig bort
        och gått sin egen väg.
^24 (AM) De säger inte i sina hjärtan:
    ”Låt oss frukta Herren vår Gud,
        som ger regn i rätt tid
            både höst och vår
    och som skänker oss
        de bestämda skördeveckorna.”

^25 (AN) Era missgärningar
        har nu bringat detta i olag,
    era synder håller det goda
        borta från er,
²⁶ för bland mitt folk
        finns ogudaktiga människor.
    De ligger i bakhåll
        liksom jägaren ligger på lur,
    de sätter snaror
        och fångar människor.
²⁷ Som en bur full av fåglar
        är deras hus fulla av svek.
    Därför har de blivit stora och rika,
        de har blivit feta och skinande.
^28 (AO) Deras onda gärningar
    har ingen gräns,
        de dömer inte rättvist,
    de verkar inte
        för den faderlöses sak
    och hjälper inte den fattige
        att få sin rätt.
²⁹ Skulle jag inte straffa dem för sådant?
        säger Herren.
    Skulle jag inte hämnas
        på ett hednafolk som detta?

^30 (AP) Förfärliga och fruktansvärda saker
        sker i landet.
^31 (AQ) Profeterna profeterar lögn,
    och prästerna styr efter deras råd.
        Så vill mitt folk ha det.
    Men vad ska ni göra
        när slutet på det kommer?

        ni Benjamins barn!
    Blås i hornet i Tekoa^[h],
        res ett högt baner
            i Bet-Hakkerem^[i],
    för en olycka hotar från norr
        med stor förödelse.
² Jag ska ödelägga dotter Sion,
        den vackra och bortskämda.
^3 (AS) Herdar ska komma över henne
        med sina hjordar.
    De ska slå upp sina tält
        runt omkring henne
    och var och en ska beta av
        sitt stycke.
⁴ Rusta er till strid mot henne!
    ”Kom, låt oss dra upp
        vid middagstid!
    Men ve oss, dagen går mot sitt slut
        och kvällens skuggor förlängs.
⁵ Kom, låt oss dra upp om natten
        och förstöra hennes palats.”

^6 (AT) För så säger Herren Sebaot:
    Fäll träd och bygg vallar^[j]
        mot Jerusalem!
    Här är staden som ska straffas.
        Den är full av förtryck.
^7 (AU) Som en källa flödar av vatten,
        så flödar den av sin ondska.
    Man hör om våld och förödelse där,
        sår och slag är ständigt
            inför mina ögon.
⁸ Ta varning, Jerusalem,
    så att jag inte vänder mig
        ifrån dig
    och gör dig till en ödemark,
        ett land där ingen bor.

^9 (AV) Så säger Herren Sebaot:
    Man ska bärga en efterskörd
        från dem som är kvar av Israel,
            som från en vinstock.
    Räck ut din hand på nytt,
        som när man plockar druvor
            från rankorna.
^10 (AW) Till vem ska jag tala
    och för vem ska jag vittna
        så att de hör?
    Deras öron är stängda^[k]
        så att de inte kan höra.
    Herrens ord föraktas bland dem,
        de vill inte veta av det.

^11 (AX) Därför är jag fylld av Herrens vrede,
        jag orkar inte hålla tillbaka den.
    Ös ut den över barnen på gatan
        och över de unga där de samlas.
    Både man och kvinna ska drabbas,
        också den gamle
    och den som fyllt sina dagars mått.
^12 (AY) Främlingar ska ta över deras hus,
        deras åkrar och hustrur,
    för jag ska räcka ut min hand
        mot dem som bor i landet,
            säger Herren.

^13 (AZ) Hög som låg,
        alla söker de oärlig vinst.
    Både profet och präst,
        alla handlar de lögnaktigt.
^14 (BA) De tar det lätt med att bota
        mitt folks skada
    och säger: ”Allt är väl, allt är väl!”
        Men allt är inte väl.
¹⁵ De ska stå där med skam,
        för de har gjort avskyvärda saker.
    Ändå känner de ingen skam
        och förstår inte att blygas.
    Därför ska de falla
        bland dem som faller.
    När tiden kommer
        och jag straffar dem
    ska de komma på fall,
        säger Herren.

^16 (BB) Så säger Herren:
    Ställ er vid vägarna och spana,
        fråga efter de urgamla stigarna.
    Fråga efter den goda vägen
        och vandra på den,
    så ska ni finna ro för era själar^[l].
        Men de svarade:
            ”Vi vill inte vandra på den.”
^17 (BC) När jag satte väktare
        över er och sade:
    ”Lyssna till basunens ljud”,
        svarade de: ”Vi vill inte lyssna.”

¹⁸ Hör därför, ni hednafolk,
    och lägg märke till, du församling,
        vad som sker bland dem.
^19 (BD) Hör du jord: Se, jag ska låta
    olycka drabba detta folk,
        frukten av deras tankar,
    eftersom de inte har lyssnat
        på mina ord
    utan förkastat min lag.

^20 (BE) Vad bryr jag mig om
        rökelse^[m] från Saba
    eller finaste kalmus^[n]
        från fjärran land?
    Era brännoffer har jag inte behag till
        och era slaktoffer
            tycker jag inte om.
²¹ Därför säger Herren så:
    Se, jag ska lägga stötestenar
        framför detta folk,
    och på dem ska fäder och söner
        snubbla tillsammans,
    grannar och vänner förgås.

^22 (BF) Så säger Herren:
    Se, ett folk kommer
        från landet i norr,
    ett stort hednafolk reser sig
        vid jordens yttersta ände.
²³ De bär båge och lans^[o],
        de är grymma och skoningslösa.
    Deras röst är som havets dån,
        och på sina hästar rider de fram,
    rustade som kämpar till strid
        mot dig, dotter Sion.
^24 (BG) Vi har hört ryktet om dem.
    Våra händer sjunker ner,
        ängslan griper oss,
    ångest som hos en barnaföderska.
²⁵ Gå inte ut på fältet
        och vandra inte på vägen,
    för fiendens svärd är där
        med skräck från alla sidor.
^26 (BH) Du, mitt folk, min dotter,
        klä dig i säcktyg, rulla dig i aska,
    sjung sorgesång
            som efter ende sonen
        och håll bitter dödsklagan.
    Plötsligt drabbar oss fördärvaren.

^27 (BI) Jag har satt dig att pröva mitt folk
        och gjort dig till en fast borg,
    för att du ska lära känna
        och pröva deras väg.
^28 (BJ) Alla är de förhärdade rebeller
        som går med förtal,
    de är som koppar och järn,
        allihop är fördärvare.
²⁹ Blåsbälgen pustar,
        men ur elden kommer bara bly.
    Mer rening är meningslös,
        de onda rensas inte ut.
^30 (BK) ”Förkastat silver” kallar man dem,
        för Herren har förkastat dem.