Beginning

    till sin smorde^[a],
    till Koresh vars högra hand
        jag har fattat
    för att slå ner folken framför honom,
        lossa bältet från kungars höfter
    och öppna dörrar för honom
        så att inga portar mer är stängda:
² Jag ska gå framför dig
        och jämna ut höjderna^[b].
    Jag ska krossa kopparportarna
        och knäcka järnbommarna.
³ Jag ska ge dig skatter
    som är dolda i mörkret
        och hemliga rikedomar,
    för att du ska inse att jag är Herren
        som kallar dig vid ditt namn,
            jag är Israels Gud.
⁴ För min tjänare Jakobs skull,
    för Israels skull, min utvalde,
        kallade jag dig vid namn.
    Jag gav dig ett ärenamn,
        fastän du inte kände mig.
^5 (B) Jag är Herren,
    och det finns ingen annan.
        Utom mig finns ingen Gud.
    Jag spänner bältet om ditt liv,
        fastän du inte känner mig,
^6 (C) för att man ska förstå
    både i öster och väster
        att det inte finns någon utom mig.
    Jag är Herren,
        och det finns ingen annan.
^7 (D) Jag formar ljuset och skapar mörkret,
    jag ger lycka och skapar olycka.
        Jag, Herren, gör allt detta.

^8 (E) Låt det regna från ovan, ni himlar,
    låt rättfärdighet strömma ner
        från skyarna.
    Jorden ska öppna sig
        och ge frälsning som frukt,
    den ska låta rättfärdighet växa upp.
        Jag, Herren, skapar detta.

^14 (J) Så säger Herren:
    Vad egyptierna har vunnit
        med arbete
    och nubiernas och Sebas resliga folk
        med handel,
    allt ska gå över till dig
        och tillhöra dig.
    De ska följa efter dig,
        i kedjor ska de gå.
    Och de ska falla ner inför dig
        och rikta sin bön till dig:
    "Endast hos dig är Gud,
        och det finns ingen mer,
            ingen annan Gud."

^15 (K) Du är sannerligen
        en Gud som döljer sig,
    du Israels Gud, du Frälsare.
^16 (L) Alla måste de skämmas och blygas,
    avgudamakarna går bort
        tillsammans i skam.
^17 (M) Men Israel blir frälst genom Herren
        med en evig frälsning.
    Ni ska aldrig i evighet
        behöva skämmas eller blygas.

^18 (N) För så säger Herren,
    han som har skapat himlen,
        han som är Gud,
    som har format jorden
        och gjort den och berett den,
    som inte har skapat den
        till att vara öde
    utan format den till att vara bebodd:
        Jag är Herren,
            och det finns ingen annan.
^19 (O) Jag har inte talat i hemlighet,
        någonstans i ett mörkt land.
    Jag har inte sagt
        till Jakobs avkomlingar:
            "Ni ska söka mig förgäves."
    Jag är Herren,
        som talar sanning
    och förkunnar vad som är rätt.

^20 (P) Samla er och kom, träd fram,
        ni som räddats från folken.
    De förstår inte,
        de som bär på sina träbilder
        och ber till en gud
            som inte kan frälsa.
^21 (Q) Berätta, lägg fram er sak!
        Ja, låt dem rådslå tillsammans.
    Vem har låtit er höra detta
        sedan länge
    och förkunnat det för längesedan?
        Är det inte jag, Herren?
    Och det finns ingen Gud utom mig,
        en rättfärdig Gud som frälser,
            ingen utom mig.
^22 (R) Vänd er till mig och bli frälsta,
        ni jordens alla ändar,
    för jag är Gud
        och det finns ingen annan.
^23 (S) Jag har svurit vid mig själv,
    ett sanningsord har gått ut
            från min mun,
        ett ord som inte ska tas tillbaka:
    För mig ska alla knän böjas,
        alla tungor ska ge mig sin ed^[c]
24 (T) och säga om mig:
    Endast i Herren
        finns rättfärdighet och styrka.
    Till honom ska man komma,
        och alla som varit arga på honom
            ska skämmas.
^25 (U) I Herren ska hela Israels släkt
        ha sin rättfärdighet,
    de ska ha sin ära i honom.

        Nebo^[d] måste böja sig,
    deras bilder läggs på djur
        och boskap.
    De som ni bar på är en belastning,
        en börda för den trötte.
^2 (W) Tillsammans sjunker de ihop
        och böjer sig.
    De kan inte rädda bördan,
        de måste själva gå i fångenskap.

^3 (X) Så hör på mig, ni av Jakobs hus,
        alla ni som är kvar av Israels folk,
    ni som har varit lagda på mig
        från moderlivet,
    burna av mig ända från
        modersskötet.
^4 (Y) Jag Är densamme tills ni blir gamla,
    och jag ska bära er
        ända tills ni blir grå.
    Jag har gjort det förut^[e],
        och jag kommer att lyfta,
            bära och rädda er.
^5 (Z) Med vem vill ni likna
        och jämföra mig?
    Med vem vill ni jämställa mig,
        så att vi skulle vara lika?

^6 (AA) Man skakar ut guld ur börsen
        och väger upp silver på vågen.
    Man lejer en guldsmed
        för att göra det till en gud,
    som man faller ner för och tillber.
^7 (AB) Man lyfter upp den på axeln,
    bär bort den och sätter ner den
        på dess plats.
    Där står den
        och kan inte gå därifrån.
    Ropar någon till den,
        kan den inte svara
            och rädda honom ur hans nöd.
⁸ Tänk på detta och fatta mod!
    Ta det till hjärtat, ni upproriska.

^9 (AC) Kom ihåg det som hänt
        för länge sedan,
    för jag är Gud,
        och det finns ingen annan Gud,
            ingen som jag.
^10 (AD) Jag förkunnar från början
        vad som ska komma
    och långt i förväg
        det som inte har skett.
    Jag säger:
        Mitt beslut ska förverkligas,
            allt jag vill kommer jag att göra.
^11 (AE) Jag kallar på örnen från öster,
    från fjärran land en man
        som verkställer mitt beslut.
    Vad jag talat låter jag ske,
        vad jag beslutat utför jag.
¹² Hör på mig, ni självsäkra,
    ni som är fjärran
        från rättfärdighet:
^13 (AF) Jag låter min rättfärdighet
        komma nära,
    den är inte långt borta,
        min frälsning dröjer inte.
    Jag ger frälsning i Sion,
        min härlighet åt Israel.

        du jungfru dotter Babel.
    Sätt dig på jorden utan tron,
        du kaldeernas dotter,
    för man ska inte mer kalla dig
        den fina och förnäma.

² Ta en kvarn^[f] och mal mjöl,
        lägg av din slöja^[g],
    lyft upp släpet, blotta benen,
        vada genom strömmarna.
^3 (AH) Din nakenhet ska blottas,
        din skam ska synas.
    Jag ska utkräva hämnd
        och inte skona någon.
^4 (AI) Vår återlösares namn
    är Herren Sebaot, Israels Helige!

⁵ Sitt tyst och dra dig undan i mörkret,
        du kaldeernas dotter,
    för du ska inte mer kallas
        kungarikenas drottning.
^6 (AJ) Jag blev vred på mitt folk,
    jag vanhelgade min arvedel
        och gav dem i din hand.
    Och du visade dem
        ingen barmhärtighet,
    du lät ditt ok tynga de gamla.
^7 (AK) Du tänkte:
    "Jag ska vara drottning
        för alltid!"
    Så du tog dig inte i akt
        och tänkte inte på slutet.

^8 (AL) Hör nu detta,
    du som lever i lyx,
        du som tronar så trygg,
    du som säger i ditt hjärta:
        "Jag och ingen annan!
    Aldrig ska jag sitta som änka,
        aldrig veta av barnlöshet."
^9 (AM) Plötsligt ska båda dessa olyckor
    drabba dig, på en och samma dag:
        barnlöshet och änkestånd.
    I fullt mått ska de drabba dig,
        trots dina många trollkonster^[h],
    trots dina besvärjelsers stora kraft.
¹⁰ Du litade till din ondska och tänkte:
        "Ingen ser mig."
    Din vishet och kunskap
        förledde dig,
    och du sade i ditt hjärta:
        "Jag och ingen annan."
¹¹ Därför ska en olycka drabba dig
        som du inte kan besvärja,
    ett fördärv ska falla över dig
        som du inte kan avvärja.
    Plötsligt ska förödelsen drabba dig,
        när du minst anar det.

¹² Träd fram med dina besvärjelser
        och dina många trollkonster,
    som du har tröttat ut dig med
        sedan din ungdom.
    Kanske kan du få hjälp,
        kanske kan du skrämma bort
            faran?
¹³ Du har tröttat ut dig
        med dina många rådslag.
    Nu får de träda fram
        och rädda dig,
    de som mäter upp himlen
        och spanar i stjärnorna^[i]
    och kungör månad för månad
        vad som ska komma över dig.
^14 (AN) Se, de är som strå
        som bränns upp i eld,
    de kan inte rädda sitt liv
        ur lågornas våld.
    Det är ingen koleld
        att värma sig vid,
    ingen brasa att sitta vid.
¹⁵ Så går det med
        dem som du tröttade ut dig med,
    dem du har handlat med
        sedan din ungdom.
    De irrar bort var och en åt sitt håll,
        det finns ingen som räddar dig.

    ni som är uppkallade
        efter Israels namn
            och flöt fram ur Juda källa,
    ni som svär vid Herrens namn
        och bekänner er till Israels Gud,
    men inte i sanning och rättfärdighet.
^2 (AP) För de kallar sig
        efter den heliga staden
    och stöder sig på Israels Gud,
        vars namn är Herren Sebaot.

^3 (AQ) Det som har hänt förut,
        det har jag förkunnat
            för längesedan.
    Det var förutsagt av min mun,
        jag lät er höra om det.
    Plötsligt satte jag det i verket,
        och det inträffade.
^4 (AR) Eftersom jag visste att du är hård,
    med en nacke av järn
        och en panna av koppar,
⁵ förkunnade jag det för längesedan.
    Innan det hände
        lät jag dig höra om det,
    för att du inte skulle kunna säga:
        "Min avgud har gjort det,
    min skurna och gjutna gudabild
        har befallt det."
⁶ Du har hört det,
    och nu ser du alltsammans.
        Vill ni inte erkänna det?
    Nu låter jag dig höra om nya ting,
        fördolda ting
            som du inte visste om.
⁷ Först nu har de skapats, inte förr.
    Du har inte hört om dem
        förrän i dag,
    för att du inte skulle kunna säga:
        "Det visste jag redan."
⁸ Du fick varken höra eller veta det,
    på den tiden var dina öron
        inte öppnade.
    Jag visste ju hur trolös du var,
        att du kallades syndare
            från moderlivet.

⁹ Men för mitt namns skull
        håller jag tillbaka min vrede,
    för min äras skull är jag tålmodig
        så att du inte blir utrotad.
^10 (AS) Se, jag har luttrat dig,
        men inte fått något silver^[j].
    Jag har prövat dig i lidandets ugn.
^11 (AT) För min egen skull,
        för min egen skull gör jag det,
    för hur skulle jag kunna
        låta mitt namn bli ohelgat?
    Jag ger inte min ära åt någon annan.

^12 (AU) Hör på mig, Jakob,
        du Israel som jag har kallat.
    Jag Är.
        Jag är den förste,
            jag är också den siste.
^13 (AV) Min hand har lagt jordens grund,
    min högra hand
        har spänt ut himlen.
    Jag kallade på dem, då stod de där.
^14 (AW) Samla er, ni alla, och hör:
    Vem av de andra
        har förutsagt detta,
    att mannen som Herren älskar
        ska utföra hans vilja mot Babel^[k]
    och vara hans arm mot kaldeerna?
^15 (AX) Jag, jag har talat det,
        jag har också kallat honom.
    Jag har fört honom fram,
        och han ska ha framgång
            på sin väg.

^16 (AY) Kom till mig och hör detta:
    Från första stund har jag talat
        helt öppet.
    När tiden kom att det skulle ske,
        då var jag där.
    Och nu har Herren Gud
        sänt mig och sin Ande.
^17 (AZ) Så säger Herren din återlösare,
        Israels Helige:
    Jag är Herren din Gud
        som lär dig vad nyttigt är,
    som leder dig på vägen
        du ska vandra.
^18 (BA) Tänk om du hade lyssnat
        på mina bud!
    Då skulle din frid bli som en flod
        och din rätt
            som havets vågor.
^19 (BB) Dina barn skulle bli som sanden,
    din livsfrukt
        som de oräkneliga sandkornen.
    Deras namn skulle aldrig utrotas
        eller utplånas ur min åsyn.

^20 (BC) Dra ut från Babel,
        fly från kaldeerna!
    Förkunna det med fröjderop,
        ropa ut det,
    för ut det till jordens ände, säg:
        "Herren har återlöst
            sin tjänare Jakob!
^21 (BD) De led ingen törst
    när han förde dem
        genom öknarna,
    för han lät vatten strömma fram
        ur klippan åt dem.
    Han klöv klippan
        så att vatten flödade."

^22 (BE) Det finns ingen frid
    för de ogudaktiga, säger Herren.