Beginning
Ve över Samaria
28 (A) Ve dig,
du stolta krona
av Efraims druckna män,
du vissnande blomma
av hans strålande härlighet
på berget[a] över
de vinberusades bördiga dal!
2 (B) Se, från Herren kommer
en som är stark och mäktig,
som en hagelskur,
en förödande storm,
som en flod med väldiga vatten
som forsar fram med kraft
och slår allt till marken.
3 (C) Den stolta kronan
av Efraims druckna män
trampas då under fötterna.
4 Den vissnande blomman
av hans strålande härlighet
på berget över den bördiga dalen
ska bli som ett tidigt fikon
som mognat före sommaren:
När någon får se det slukar han det,
så snart det är i hans hand.
5 (D) På den dagen ska Herren Sebaot
bli en härlig krona
och en strålande krans
för dem som är kvar
av hans folk.
6 (E) Han ska bli en rättens ande
för den som skipar rätt
och en styrka för dem
som driver fienden på porten.
7 (F) Men också de raglar av vin
och vinglar av starka drycker.
Både präst och profet
raglar av starka drycker.
De är berusade av vin
och vinglar.
De raglar när de profeterar,
de stapplar när de skipar rätt.
8 Alla bord är täckta
med äckliga spyor,
det finns ingen ren fläck.
9 "Vem kan han lära förstånd?
För vem förklarar han budskapet?
För dem som just är avvanda
från modersmjölken,
nyss tagna från modersbröstet?
10 För det är bud på bud, bud på bud,
ljud på ljud, ljud på ljud,[b]
lite här, lite där!"
11 (G) Ja, genom stammande[c] läppar
och på främmande språk
ska han tala till detta folk,[d]
12 (H) han som en gång sade till dem:
"Här är viloplatsen,
låt den trötte vila.
Här finns ro."
Men de ville inte lyssna.
13 (I) Och Herrens ord blev för dem
"bud på bud, bud på bud,
ljud på ljud, ljud på ljud,
lite här, lite där."
Så ska de, där de går,
falla baklänges och krossas,
bli snärjda och fångade.
14 Hör därför Herrens ord,
ni hånare som härskar
över folket här i Jerusalem.
15 Ni säger:
"Vi har slutit förbund med döden,
vi har ingått en pakt
med dödsriket.
När gisslet far fram som en störtflod
ska det inte nå oss,
för vi har gjort lögnen
till vår tillflykt,
falskheten till vårt gömställe."
16 (J) Därför säger Herren Gud så:
Se, jag har lagt
en grundsten i Sion,
en beprövad sten,
en dyrbar hörnsten,
en fast grundval.
Den som tror på den
behöver inte fly[e].[f]
17 Och jag ska låta
rätten vara mätsnöret
och rättfärdigheten sänklodet.
Hagel ska slå ner lögnens tillflykt,
vatten ska skölja bort gömstället.
18 Ert förbund med döden
ska upplösas,
er pakt med dödsriket
ska inte bestå.
När gisslet far fram
som en störtflod
ska ni bli nertrampade av det.
19 Så ofta det far fram
ska det träffa er.
Morgon efter morgon
ska det fara fram,
både dag och natt.
Det blir bara förfäran
när man förstår budskapet.
20 För sängen är för kort
att sträcka ut sig på,
täcket för smalt att svepa in sig i.
21 (K) Ja, Herren ska resa sig
som på Perasims berg,
och han ska vredgas
som i Gibeons dal[g]
för att utföra sitt verk,
sitt främmande verk,
och fullgöra sitt arbete,
sitt förunderliga arbete.
22 (L) Sluta nu med ert hån,
så att era band inte dras åt
ännu hårdare,
för jag har hört
från Herren Gud Sebaot
om förödelse
och beslutad straffdom
över hela jorden.
23 Lyssna och hör min röst,
ge akt och hör mina ord.
24 (M) När bonden vill så,
plöjer han då ständigt
och hackar upp och harvar sin åker?
25 När han har fått marken jämn,
strör han då inte ut svartkummin
och kryddkummin,
sår vete i rader
och korn på dess plats
och spältvete[h] i kanten?
26 För hans Gud har undervisat honom
och lärt honom det rätta sättet.
27 Man tröskar ju inte
svartkummin med trösksläde
eller kryddkummin
med vagnshjul,
utan man klappar ut svartkummin
med stav
och kryddkummin med käpp.
28 Brödsäd tröskas
men inte i det oändliga,
man driver inte ständigt
sina vagnshjul
och hästar över den.
Man vill ju inte tröska sönder den.
29 (N) Också detta kommer från
Herren Sebaot,
underbar i råd och stor i vishet.
Jerusalems belägring och räddning
29 (O) Ve dig, Ariel, Ariel,[i]
staden där David
slog upp sitt läger[j]!
Lägg år till år,
låt högtiderna fullborda
sitt kretslopp,
2 så ska jag ansätta Ariel.
Där ska bli sorg och jämmer,
och den ska vara för mig
ett verkligt Ariel.
3 (P) Jag ska slå läger runt omkring dig[k],
omringa dig med belägringsvallar
och resa upp bålverk mot dig.
4 Då ska du bli förnedrad
och tala djupt nerifrån jorden,
dämpade ska dina ord
komma fram ur stoftet.
Din röst ska höras ur jorden
som en andes röst,
ur stoftet ska du viska fram
dina ord.
5 (Q) Men dina många fiender[l]
ska bli som fint damm,
våldsmännens skara
som bortflygande agnar.
Det ska ske plötsligt,
på ett ögonblick.
6 (R) Från Herren Sebaot
ska straffet komma
med åska och jordbävning
och väldigt dån,
med storm och oväder
och flammor av förtärande eld.
7 Och alla de många folk
som förde krig mot Ariel,
alla som drog ut i strid
mot det och dess borg
och ansatte det
ska vara som en drömsyn
om natten.
8 Som när den hungrige
drömmer att han äter
men vaknar och känner
att magen är tom,
som när den törstige
drömmer att han dricker
men vaknar matt och törstig,
så ska det gå med alla de folk
som drog ut i strid mot Sions berg.
9 Häpna och förundras,
stirra er blinda och var blinda!
De är druckna men inte av vin,
de raglar
men inte av starka drycker.
10 (S) För Herren har utgjutit över er
en ande med djup sömn.
Han har slutit era ögon,
profeterna,
och täckt över era huvuden,
siarna.[m]
11 (T) All uppenbarelse har för er blivit som orden i en förseglad[n] bokrulle. Räcker man en sådan bokrulle till någon som kan läsa och säger: "Läs det", så svarar han: "Jag kan inte, den är ju förseglad." 12 Och räcker man den till någon som inte kan läsa och säger: "Läs det", så svarar han: "Jag kan inte läsa."
13 (U) Herren har sagt:
Detta folk kommer nära
med sin mun
och ärar mig med sina läppar,
men håller sitt hjärta
långt ifrån mig.
Därför är deras vördnad för mig
bara ett inlärt människobud.[o]
14 (V) Se, därför ska jag än en gång
göra underbara ting med detta folk,
underbara och förunderliga.
De visas vishet ska förgå,
de förståndigas förstånd
ska förmörkas.[p]
15 (W) Ve dem som går ner i djupen
för att dölja sina planer
för Herren,
som gör sina gärningar i mörkret
och säger: "Vem ser oss?
Vem känner oss?"
16 (X) Hur bakvända är ni inte!
Ska leran anses lika
med krukmakaren?
Ska verket säga om sin mästare:
"Han har inte gjort mig"?
Eller ska det formade säga
om honom som har format det:
"Han förstår ingenting"?
17 (Y) Ännu en liten tid
och Libanon ska förvandlas
till ett bördigt fält,
och det bördiga fältet
ska räknas som vildmark.
18 (Z) Den dagen ska de döva
höra bokens ord
och de blindas ögon
se ur dunkel och mörker.
19 De ödmjuka ska få
allt större glädje i Herren,
de fattigaste bland människor
ska fröjda sig i Israels Helige.
20 Det är förbi med de våldsamma,
det är slut med hånarna.
Alla som ville det onda utrotas,
21 (AA) de som med sitt ord
fick människor att synda[q],
som snärjde den
som skulle skipa rätt i porten
och åsidosatte rätten
för den rättfärdige med lögn.
22 Därför säger Herren så
till Jakobs hus,
han som befriade Abraham:
Jakob ska inte mer behöva blygas,
hans ansikte
ska inte längre blekna,
23 (AB) för när han, alltså hans barn,
ser mina händers verk ibland sig[r],
kommer de att
hålla mitt namn heligt.
De kommer att
hålla Jakobs Helige helig
och bäva för Israels Gud.
24 De som gått vilse i anden
ska få förstånd,
de som klagar
ska ta emot undervisning.
Lita på Herren och inte på Egypten
30 (AC) Ve de upproriska barnen!
säger Herren.
De rådslår utan mig,
de sluter förbund
utan att min Ande är med,
så att de därigenom hopar
synd på synd.
2 (AD) De drar ner till Egypten[s]
utan att ha rådfrågat min mun,
för att söka skydd hos farao
och få tillflykt
under Egyptens skugga.
3 (AE) Faraos beskydd
ska bli er till skam,
tillflykten under Egyptens skugga
en förödmjukelse.
4 (AF) För hans furstar var i Soan
och hans sändebud
kom ända till Hanes[t],
5 (AG) men alla ska skämmas
över ett folk
som inte kan hjälpa dem.
De är inte till hjälp eller nytta,
bara till skam och hån.
6 (AH) Profetia om djuren i Negev.
Genom farornas
och ångestens land
där lejon och lejonhonor
har sitt tillhåll,
där huggormar
och vajande giftormar[u] bor,
bär de sina rikedomar[v]
på åsnors ryggar
och sina skatter
på kamelers pucklar,
till ett folk som inte kan hjälpa dem.
7 (AI) För Egyptens hjälp är förgäves
och till ingen nytta.
Därför kallar jag Egypten
"Rahab[w] som inget uträttar".[x]
Faran i att förakta Guds ord
8 (AJ) Gå nu och skriv detta
på en tavla inför dem
och nerteckna det i en bok,
så att det bevaras
för kommande dagar,
alltid och för evigt.
9 (AK) För det är ett upproriskt folk,
barn som ljuger,
barn som inte vill höra
Herrens undervisning
10 (AL) och som säger till siarna:
"Sluta med era syner!"
och till profeterna:
"Profetera inte
det som är sant för oss!
Tala något smickrande till oss,
profetera något bedrägligt.
11 Vik av från vägen,
gå bort från stigen,
låt oss slippa se Israels Helige!"
12 (AM) Därför säger Israels Helige:
"Eftersom ni förkastar detta ord
och förtröstar på våld och list
och förlitar er på sådant,
13 (AN) ska denna missgärning bli för er
som en spricka i en hög mur,
som buktar ut mer och mer
tills muren plötsligt rasar
på ett ögonblick.
14 (AO) Den ska krossas som en lerkruka,
så skoningslöst att man inte
kan finna en skärva stor nog
för att hämta eld från eldstaden
eller ösa upp vatten ur dammen."
15 (AP) För så säger Herren Gud,
Israels Helige:
"Om ni vänder om och är stilla
blir ni frälsta.
Genom stillhet och tillit
blir ni starka."
Men ni vill inte.
16 (AQ) Ni säger:
"Nej, vi tänker fly på hästar."
Därför ska ni också fly.
"Vi ska rida i väg på snabba hästar."
Därför ska också era förföljare
vara snabba.
17 (AR) Tusen ska fly för en endas hot,
och för fem mäns hot
ska ni alla fly,
tills det som är kvar av er
är som en flaggstång
på en bergstopp,
som ett baner på en kulle.
18 (AS) Därför väntar Herren
på att få visa er nåd,
därför är han upphöjd
för att visa er barmhärtighet,
för Herren är en domens Gud.
Saliga är alla som väntar
på honom.
Herren ska välsigna sitt folk
19 (AT) O, du Sions folk, som bor i Jerusalem, gråt inte mer. Han ska förvisso förbarma sig över dig när du ropar. Så snart han hör din röst ska han svara dig. 20 (AU) Herren ska ge dig nödens bröd och lidandets dryck, men sedan ska dina lärare[y] inte längre vara dolda, utan dina ögon ska se dina lärare. 21 Och vare sig du viker av åt höger eller vänster, så ska dina öron höra detta ord bakom dig: "Här är vägen, gå på den."
22 (AV) Silvret som dina snidade avgudabilder är överdragna med och guldet som dina gjutna avgudabilder är belagda med ska du då anse vara orent[z]. Du ska kasta bort det som något orent och säga till det: "Bort härifrån!"[aa]
23 (AW) Och han ska ge regn åt den säd du har sått i jorden, och markens gröda ska ge dig bröd som är rikligt och närande. Den dagen ska din boskap få beta på stora betesmarker. 24 Oxarna och åsnorna, de som bearbetar jorden, ska äta saltad blandsäd som kastats med kastskovel och högaffel.
25 (AX) På den stora slaktens dag, när tornen faller, ska bäckar med strömmande vatten flöda fram på alla höga berg och alla stora höjder. 26 Månens ljus ska vara som solens och solens ljus ska vara sju gånger klarare, som ett sjufaldigt dagsljus, när den dag kommer då Herren förbinder sitt folks skador och helar såren efter slagen som det fått.
Dom över Assyrien
27 (AY) Se, Herrens namn
kommer fjärran ifrån
med brinnande vrede
och med tunga rökmoln.
Hans läppar är fulla av harm,
hans tunga är
som förtärande eld.
28 (AZ) Hans andedräkt är som en ström
som svämmar över
och når ända upp till halsen,
för han vill sålla hednafolken
i förintelsens såll
och lägga i folkens mun
ett betsel som leder dem vilse.
29 (BA) Då ska ni sjunga som under en natt
då man firar helig högtid,
och era hjärtan ska glädja sig
som när man under flöjtspel
tågar upp på Herrens berg,
upp till Israels klippa.
30 (BB) Och Herren ska låta höra
sin majestätiska röst
och visa hur hans arm drabbar
med vrede och harm,
med förtärande eldslåga,
storm och störtregn
och hagelstenar.
31 (BC) Inför Herrens röst
ska Assur gripas av skräck
när han slår honom med sin stav.
32 Och så ofta staven far fram
och Herren efter sitt beslut
låter den falla på honom,
ska det ljuda
av tamburiner och harpor.
Gång på gång ska han lyfta sin arm
för att strida mot honom.
33 (BD) För en eldsgrop[ab]
är beredd sedan länge,
även för kungen
har den gjorts redo.
Den är djup och bred,
dess bål har eld och ved
i överflöd,
som en svavelström
ska Herrens Ande
sätta den i brand.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation