Beginning
Svar till budbärarna från Nubien
18 Ve dig,
du land där vingar surrar,
du land bortom Nubiens strömmar,
2 (A) du som har sänt budbärare[a]
över havet,
i papyrusbåtar över vattnet.
Ge er av, ni snabba sändebud,
till det resliga folket
med glänsande hy,[b]
till det folk som är fruktat
vida omkring,
det starka och segerrika folket
i landet som delas av floder.
3 Alla ni världens invånare,
ni som bor på jorden,
se upp när man reser baner
på bergen,
lyssna när man blåser i basun!
4 För så har Herren sagt till mig:
"Stilla ska jag se ner
från min boning,
som glödande sol
från klar himmel,
som dagg från moln
under skördetidens hetta."
5 För innan skördetiden är inne,
när blomningen är över
och blomman blir
en mognande druva,
ska han skära av[c] rankorna
med vingårdskniv
och hugga bort grenarna.
6 Allt ska lämnas
åt rovfåglarna i bergen
och markens djur.
På dem ska rovfåglarna
tillbringa sommaren,
på dem ska markens alla djur
övervintra.
7 (B) På den tiden ska gåvor bäras fram
till Herren Sebaot
från det resliga folket[d]
med glänsande hy,
från det folk som är fruktat
vida omkring,
det starka och segerrika folket
i landet som delas av floder,
till platsen för Herren Sebaots namn,
Sions berg.
Egyptens förnedring och upprättelse
19 (C) Profetia om Egypten.
Se, Herren far fram på en snabb sky
och kommer till Egypten.
Egyptens avgudar bävar
inför honom,
och egyptiernas hjärtan smälter
i deras bröst.
2 Jag ska egga egyptier mot egyptier[e],
broder ska strida mot broder
och vän mot vän,
stad mot stad och rike mot rike.
3 (D) Egyptiernas mod ska försvinna,
jag ska göra deras planer om intet.
De ska fråga
sina avgudar och trollkarlar,
andebesvärjare och spåmän.
4 Jag ska överlämna egyptierna
i en hård herres hand,
en grym kung ska råda över dem,
säger Herren Gud Sebaot.
5 (E) Vattnet i havet ska torka ut,
floden sina och ebba ut.
6 Strömmarna ska stinka,
Egyptens kanaler
krympa och torka ut,
rör och vass vissna bort.
7 (F) Ängarna[f] vid Nilen längs flodstranden
och alla sädesfält vid floden
ska torka ut,
fördärvas och försvinna.
8 Nilens fiskare ska klaga,
alla som kastar ut krok i floden
ska sörja,
de som lägger ut nät i vattnet
ska bli modlösa.
9 De som arbetar med lin[g]
och de som väver fina tyger
ska komma på skam.
10 Landets stöttepelare[h] ska krossas
och alla lönearbetare gripas
av ångest.
11 Soans[i] alla furstar står som dårar,
faraos visaste rådgivare
ger oförnuftiga råd.
Hur kan ni säga till farao:
"Jag är son till visa män,
son till forntida kungar"?
12 Var finns nu dina visa män?
De kan få berätta för dig,
de vet ju[j] det,
vad Herren Sebaot har beslutat
om Egypten.
13 Soans furstar har blivit dårar,
Memfis[k] furstar är bedragna,
de som var hörnstenar
i Egyptens stammar
har vilselett det.
14 (G) Herren har utgjutit
en förvirringens ande
bland dem
så att de vilseleder Egypten
i allt det gör,
likt en berusad
som raglar i sina spyor.
15 (H) Egypten kan inget uträtta,
varken huvud eller svans,
palmtopp eller sävstrå.
16 På den dagen ska egyptierna
vara som kvinnor.
De ska darra och vara rädda
för Herren Sebaots lyfta hand
när han lyfter den mot dem.
17 Och Juda land ska bli en skräck
för egyptierna.
Så ofta någon nämner det för dem
ska de bli rädda,
på grund av det beslut som
Herren Sebaot har fattat mot dem.
18 (I) På den dagen ska det finnas fem städer[l] i Egyptens land som talar Kanaans språk och svär vid Herren Sebaot. En av dem ska heta Ir-Haheres[m]. 19 (J) På den tiden ska ett altare vara rest åt Herren mitt i Egyptens land och en stod åt Herren vid landets gräns. 20 (K) De ska vara till tecken och vittnesbörd om Herren Sebaot i Egyptens land. För när de ropar till Herren på grund av förtryckarna ska han sända dem en frälsare och förkämpe som[n] ska befria dem. 21 (L) Herren ska göra sig känd för egyptierna, och egyptierna ska på den tiden lära känna Herren. De ska tjäna honom med slaktoffer och matoffer och ge löften åt Herren och uppfylla dem. 22 Så ska Herren slå Egypten, slå men också hela. När de omvänder sig till Herren ska han bönhöra dem och hela dem.
23 På den dagen ska det finnas en banad väg mellan Egypten och Assyrien, och assyrierna ska komma in i Egypten och egyptierna in i Assyrien, och egyptierna ska tjäna Herren tillsammans med assyrierna. 24 På den dagen ska Israel vara den tredje vid sidan av Egypten och Assyrien, en välsignelse mitt på jorden. 25 Herren Sebaot ska välsigna dem och säga:
Välsignat är Egypten, mitt folk,
och Assyrien, mina händers verk,
och Israel, min arvedel!
Profetia om Egypten och Nubien
20 (M) Det år då Tartan[o], utsänd av Assyriens kung Sargon, kom till Ashdod[p] och belägrade och intog det, 2 (N) på den tiden talade Herren genom Jesaja, Amos son. Han sade: "Gå och lossa säcktyget från dina höfter och ta av dig skorna från fötterna." Han gjorde så och gick naken och barfota. 3 (O) Sedan sade Herren: "Liksom min tjänare Jesaja har gått naken och barfota och nu i tre år varit ett tecken och förebud om Egypten och Nubien, 4 så ska Assyriens kung låta fångarna från Egypten och de fördrivna från Nubien[q], både unga och gamla, föras bort nakna och barfota, med blottad bak, till skam för Egypten. 5 (P) Då ska de bli förfärade och skämmas över Nubien som var deras hopp och över Egypten som var deras ära. 6 På den dagen ska de som bor vid denna kust säga: Se, så gick det med dem som var vårt hopp, dem som vi flydde till för att få hjälp och räddning från Assyriens kung. Hur ska då vi komma undan?"
Babels fall
21 (Q) Profetia om Öknen vid havet[r].
Likt en storm som far fram
i Negev
kommer det från öknen,
från det fruktansvärda landet.
2 (R) En hemsk syn
har uppenbarats för mig:
"Bedragaren bedrar,
plundraren plundrar.
Dra upp, Elam!
Träng på, Mediens[s] folk!
På all suckan ska jag göra slut."
3 (S) Därför är mina höfter fulla
av smärta,
jag har gripits av ångest
som en födande kvinnas ångest.
Jag är nertryckt
så att jag inte kan höra,
jag är bestört
så att jag inte kan se.
4 Mitt hjärta är utom sig,
bävan överväldigar mig.
Skymningen som jag längtade efter
får mig att darra.
5 (T) Man dukar bordet, sätter ut vakt,[t]
äter och dricker.
Res er, ni furstar!
Smörj era sköldar!
6 (U) För så har Herren sagt till mig:
"Gå och ställ ut en väktare.
Han ska meddela vad han ser.
7 Ser han ett tåg av ryttare i par,
ryttare på åsnor och på kameler,
ska han ge noga akt,
mycket noga.
8 (V) Han började ryta som ett lejon[u]:
"Herre, här står jag ständigt
på vakt, dagen lång,
jag står här på min post
natt efter natt.
9 (W) Och se, här kommer en vagn
med män och ryttare[v] i par!"
Och han tog till orda och sade:
"Det har fallit! Babel har fallit[w]!
Alla dess avgudabilder
är slagna till marken."
10 Du mitt krossade
och söndertröskade folk,
vad jag har hört från Herren Sebaot,
Israels Gud,
det har jag förkunnat för er.
Profetia om Edom
Man ropar till mig från Seir:
"Väktare, vad är kvar av natten?
Väktare, vad är kvar av natten?"
12 Väktaren svarar:
"Morgon kommer,
ändå är det natt.
Vill ni fråga mer, så fråga.
Kom tillbaka igen."
Profetia om Arabien
13 (Y) Profetia om Arabien.
Ni ska bo i Arabiens vildmark,
ni karavaner från Dedan.[y]
14 Möt de törstande med vatten.
De som bor i Temas land
ska möta flyktingarna med bröd,
15 för de flyr undan svärd,
undan draget svärd och spänd båge,
undan krigets tunga börda.
16 (Z) För så har Herren sagt till mig:
Inom ett år,
så som daglönaren räknar året,
ska all Kedars[z] härlighet vara borta,
17 och få ska vara kvar
av de många bågskyttarna,
Kedars väldiga krigare.
För så har Herren, Israels Gud, talat.
Jerusalems övermod
22 (AA) Profetia om Synernas dal[aa].
Vad fattas dig,
eftersom allt ditt folk
går upp på taken?
2 Du larmfyllda, bullrande stad,
du sorglösa stad!
Dina fallna
har inte fallit för svärd,
de dog inte i strid.
3 (AB) Alla dina furstar
har flytt tillsammans,
utan bågskott blev de fångar.
Alla som påträffades hos dig
blev fångar,
hur långt bort de än flydde.
4 (AC) Därför säger jag:
Vänd bort blicken från mig,
jag måste gråta bittert.
Försök inte trösta mig över dottern
mitt folks undergång.
5 Ja, det kommer en dag
av förvirring, nertrampning
och bestörtning
från Herren Gud Sebaot
i Synernas dal,
med nerbrutna murar
och rop upp mot berget.
6 Elam bär kogret,
vagnkämpar och ryttare
följer honom.
Kir[ab] har blottat skölden.
7 Dina skönaste dalar fylls med vagnar,
och ryttare har ställt upp sig
vid porten.
8 (AD) Han tog bort skyddet från Juda.
Den dagen ser du dig om
efter vapnen i Skogshuset[ac].
9 Ni ser att Davids stad
har många rämnor,
och ni samlar upp vattnet
i Nedre dammen.[ad]
10 (AE) Ni räknar husen i Jerusalem
och river hus
för att förstärka muren.
11 (AF) Mellan de båda murarna
gör ni en behållare
för vattnet från Gamla dammen.
Men ni ser inte upp
till honom som har gjort detta,
till honom som har bestämt det
för länge sedan.
12 (AG) Herren Gud Sebaot kallar er
på den dagen till gråt och sorg,
till att raka era huvuden
och klä er i säcktyg.
13 (AH) Men i stället blev det
munterhet och glädje.
Ni dödar oxar och slaktar får,
ni äter kött och dricker vin:
"Låt oss äta och dricka,
för i morgon dör vi."[ae]
14 Men Herren Sebaot uppenbarade detta i mina öron: Sannerligen, denna er missgärning ska inte bli försonad så länge ni lever, säger Herren Gud Sebaot.
Shebna ersätts med Eljakim
15 Så säger Herren Gud Sebaot: Gå och säg till förvaltaren, överförvaltaren Shebna: 16 Vad gör du här? Vem tänker du lägga här, eftersom du hugger ut en grav åt dig[af] här? Du hugger ut din grav högt uppe, du urholkar klippan till en boning åt dig. 17 Se, Herren ska kasta dig långt bort, du starke man. Han ska gripa tag i[ag] dig med kraft. 18 Han ska rulla ihop dig till ett nystan och kasta bort dig som en boll till ett vidsträckt land. Där ska du dö, och dit ska dina härliga vagnar komma. Du är en skamfläck för din herres hus.
19 Och jag ska stöta bort dig från din plats, och du ska bli avsatt[ah] från din tjänst. 20 (AI) På den dagen ska jag kalla på min tjänare Eljakim, Hilkias son. 21 Honom ska jag klä i din dräkt, jag ska spänna på honom ditt bälte och lägga ditt ämbete i hans hand, så att han blir en far för Jerusalems invånare och för Juda hus. 22 (AJ) Jag ska ge honom nyckeln till Davids hus att bära. Han ska öppna så att ingen kan stänga[ai] och stänga så att ingen kan öppna.
23 (AK) Jag ska slå in honom som en stadig spik i en fast vägg, och han ska bli som en härlig tron för sin fars hus. 24 Och på honom ska de hänga all härlighet i hans fars hus, ättlingar och avkomlingar, alla små kärl, både skålar och alla slags krukor. 25 På den dagen, säger Herren Sebaot, ska spiken som var inslagen i den fasta väggen tas bort, huggas av och falla ner. Bördan som hängde på den ska förstöras. Så har Herren talat.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation