Beginning
Bön om hjälp i svår nöd
86 (A) En bön av David.
Herre, vänd ditt öra till mig
och svara mig,
för jag är svag och fattig.
2 (B) Bevara min själ,
för jag är trogen.
Du är min Gud,
fräls din tjänare som litar på dig.
3 Förbarma dig över mig, Herre,
för jag ropar till dig dagen lång.
4 (C) Gläd din tjänares själ,
för till dig, Herre, lyfter jag min själ.
5 (D) Du, Herre, är god och förlåtande,
stor i nåd mot alla
som ropar till dig.
6 (E) Herre, hör min bön,
lyssna till mitt rop om nåd!
7 (F) Jag ropar till dig på nödens dag,
för du kommer att svara mig.
8 (G) Ingen bland gudarna
är som du, Herre,
inga gärningar är som dina.
9 (H) Alla folk som du har gjort
ska komma och tillbe
inför dig, Herre.
De ska ära ditt namn,
10 (I) för du är stor och du gör under.
Du ensam är Gud.
11 (J) Visa mig, Herre, din väg,
jag vill vandra i din sanning.
Ge mig ett odelat hjärta
så att jag vördar ditt namn.
12 Jag vill tacka dig, Herre min Gud,
av hela mitt hjärta
och ära ditt namn i evighet,
13 (K) för din nåd över mig är stor,
du räddar min själ
ur dödsrikets djup.
14 (L) Gud, de fräcka reser sig mot mig,
en flock av våldsmän
vill ta mitt liv.
De har inte dig för ögonen.
15 (M) Men du, Herre,
är en barmhärtig och nådig Gud,
sen till vrede
och stor i nåd och sanning.
16 Vänd dig till mig
och förbarma dig över mig.
Ge din makt till din tjänare
och fräls din tjänarinnas son!
17 Ge mig ett tecken på din godhet,
låt dem som hatar mig se det
och skämmas,
för du, Herre, hjälper
och tröstar mig.
Staden där folken föds på nytt
87 (N) En psalm, en sång av Koras söner.
Han har grundat sin stad
på de heliga bergen.
2 (O) Herren älskar Sions portar
mest av alla Jakobs boningar.
3 (P) Härliga ting har sagts om dig,
Guds stad. Sela
4 (Q) "Jag ska räkna Rahab[a] och Babel
bland mina bekännare,
Filisteen och Tyrus
tillsammans med Kush[b].
De är födda där."
5 (R) Om Sion ska det sägas:
"Den och den är född där."
Och han, den Högste,
håller det vid makt.
6 (S) När Herren upptecknar folken
ska han räkna så:
"De är födda där." Sela
7 (T) Under sång och dans ska man säga:
"Alla mina källor har jag i dig."
Klagan i djupaste nöd
88 (U) En sång, en psalm av Koras söner. För körledaren, till mahalát-leannót[c]. En vishetspsalm av esraiten Heman.[d]
2 (V) Herre, min frälsnings Gud,
dag och natt ropar jag till dig.
3 Låt min bön komma
inför ditt ansikte,
vänd ditt öra till mitt rop,
4 för min själ är mättad med lidanden
och mitt liv närmar sig dödsriket.
5 (W) Jag räknas bland dem
som går ner i graven,
jag är som en man utan livskraft.
6 (X) Jag är övergiven bland de döda,
likt de fallna som ligger i graven,
dem du inte längre tänker på
och som inte mer
är i dina händer.
7 (Y) Du har sänkt mig längst ner i hålan,
ner i mörkret, ner i djupet.
8 (Z) Din vrede vilar tung över mig,
alla dina böljor låter du
skölja över mig. Sela
9 (AA) Du har fjärmat mina förtrogna
från mig,
du har gjort mig vidrig för dem,
fångad så att jag inte kommer ut.
10 (AB) Mitt öga förtärs av lidande.
Herre, jag ropar till dig varje dag,
jag sträcker mina händer
mot dig.
11 (AC) Gör du under för de döda,
kan skuggorna resa sig
och tacka dig? Sela
12 Förkunnar man din nåd i graven,
din trofasthet i avgrunden?
13 (AD) Känner man dina under i mörkret,
din rättfärdighet i glömskans land?
14 (AE) Men jag ropar till dig, Herre,
om morgonen möter dig min bön.
15 (AF) Varför, Herre,
förkastar du min själ?
Varför döljer du
ditt ansikte för mig?
16 Plågad är jag och döende
från min ungdom,
jag bär förskräckelser från dig
och förtvivlar.
17 (AG) Din vredes lågor sveper över mig,
dina fasor förgör mig.
18 Ständigt omsluter de mig
som vatten,
omringar mig helt och hållet.
19 (AH) Mina nära och kära
har du fjärmat från mig.
I mina förtrognas ställe
har jag bara mörker.
Herrens löfte till David
89 (AI) En vishetspsalm av esraiten Etan.[e]
2 (AJ) Jag vill sjunga om Herrens
nådegärningar för evigt,
med min mun
förkunna din trofasthet
från släkte till släkte.
3 (AK) Jag säger:
För evigt är din nåd befäst,
i himlen är din trofasthet
grundad.
4 "Jag har slutit förbund
med min utvalde,
gett min ed till min tjänare David:[f]
5 (AL) Jag ska låta din ätt bestå för evigt
och bygga din tron
från släkte till släkte." Sela
6 (AM) Himlarna prisar dina under, Herre,
och din trofasthet
i de heligas församling.
7 Vem i skyn kan jämföras
med Herren?
Vem bland Guds söner kan liknas
vid Herren?
8 Gud är fruktad i de heligas råd,
stor och mer vördad
än alla omkring honom.
9 Herre Gud Sebaot,
vem är som du?
Stark är du, Herre,
och din trofasthet omger dig.
10 (AN) Du råder över det stolta havet,
när dess vågor reser sig
stillar du dem.
11 (AO) Du krossade Rahab som en slagen,
du skingrade dina fiender
med din mäktiga arm.
12 (AP) Din är himlen,
din är också jorden.
Du har grundat världen
med allt vad den rymmer.
13 Nord och syd har du skapat,
Tabor och Hermon
jublar i ditt namn.
14 Du har en arm med kraft,
din hand är mäktig,
din högra hand är upphöjd.
15 (AQ) Rätt och rättfärdighet
är grunden för din tron,
nåd och sanning
står inför ditt ansikte.
16 (AR) Saligt är det folk
som vet vad jubel är!
Herre, de vandrar
i ditt ansiktes ljus.
17 I ditt namn jublar de ständigt,
i din rättfärdighet upphöjs de,
18 för du är deras styrka
och härlighet,
i din nåd upphöjer du vårt horn.
19 (AS) Ja, vår sköld tillhör Herren,
vår kung tillhör Israels Helige.
20 (AT) Du talade en gång i en syn
till dina trogna och sade:
"Jag har sänt hjälp
genom en hjälte,
jag har upphöjt en yngling[g]
ur folket.
21 (AU) Jag har funnit min tjänare David
och smort honom
med min heliga olja.
22 Min hand ska stödja honom,
min arm ska styrka honom.
23 Ingen fiende ska plundra honom,
ingen orättfärdig
ska förtrycka honom.
24 Jag ska krossa hans fiender
framför honom
och slå ner dem
som hatar honom.
25 Min trofasthet och nåd
ska vara med honom,
i mitt namn ska hans horn
bli upphöjt.
26 (AV) Jag ska lägga havet
under hans hand,
floderna under hans högra hand.
27 (AW) Han ska ropa till mig:
"Du är min Far, min Gud
och min frälsnings klippa!"
28 (AX) Jag ska göra honom
till den förstfödde,
till den högste
bland[h] kungarna på jorden.
29 Jag ska bevara min nåd
mot honom för evigt,
mitt förbund med honom
ska stå fast.
30 (AY) Jag ska låta hans ätt[i]
bestå i evighet
och hans tron
så länge himlen är till.
31 Om hans barn överger
min undervisning
och inte följer mina befallningar,
32 (AZ) om de bryter mina lagar
och inte håller mina bud,
33 då ska jag straffa deras brott med ris
och deras synd med plågor.
34 Men min nåd
ska jag inte ta ifrån honom,
jag ska inte svika min trofasthet.
35 (BA) Jag ska inte bryta mitt förbund,
det mina läppar har sagt
ska jag inte ändra.
36 (BB) En gång för alla
har jag svurit vid min helighet,
jag sviker inte David:
37 (BC) Hans ätt ska bestå för evigt
och hans tron som solen inför mig,
38 (BD) den ska bestå som månen
i evigheters evighet.
Och vittnet i skyn är trofast." Sela
39 Men nu har du förkastat
och förskjutit din smorde.
40 Du har upplöst förbundet
med din tjänare,
du har vanärat hans krona
och kastat den till marken.
41 (BE) Du har rivit alla hans murar
och lagt hans borgar i ruiner.
42 (BF) Alla som passerar på vägen
plundrar honom,
han blir hånad av sina grannar.
43 Du lyfte hans motståndares
högra hand,
du lät hans fiender jubla.
44 Du lät hans skarpa svärd ge vika
och stödde honom inte i striden.
45 Du har gjort slut på hans glans
och slagit hans tron till jorden.
46 Du har förkortat
hans ungdoms dagar,
du har täckt honom med skam.
Sela
47 (BG) Hur länge, Herre,
ska du hålla dig helt dold?
Hur länge ska din vrede
brinna som eld?
48 (BH) Tänk på hur kort mitt liv är,
hur förgängliga[j] du skapat
alla människors barn.
49 Vem kan leva och slippa se döden,
vem kan rädda sin själ
från dödsrikets våld? Sela
50 (BI) Herre, var är dina nådegärningar
från förr
som du lovade David med ed
i din trofasthet?
51 Herre, tänk på dina tjänares[k] vanära,
vad jag bär inom mig
från de många folken,
52 hur dina fiender hånar, Herre,
hur de hånar din smordes fotspår.
53 Välsignad är Herren i evighet!
Amen, amen.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation