Beginning
Herrens hjälp till kungen
21 För körledaren. En psalm av David.
2 (A) Herre, kungen gläds
över din makt,
hur högt jublar han inte
över din frälsning!
3 (B) Du ger honom
vad hans hjärta begär,
du nekar honom inte
vad hans läppar ber om. Sela
4 (C) Du möter honom
med rika välsignelser,
du sätter en krona av rent guld
på hans huvud.
5 (D) Han bad dig om liv
och du gav honom det,
långt liv i evigheters evighet.
6 Stor blir hans ära
genom din frälsning,
majestät och härlighet
skänker du honom.
7 (E) Du gör honom till välsignelse
för evigt,
du fyller honom med glädje
inför ditt ansikte,
8 (F) för kungen litar på Herren.
Genom den Högstes nåd
ska han inte vackla.
9 Din hand ska nå alla dina fiender,
din högra hand ska nå
dem som hatar dig.
10 (G) Du ska sätta dem
som i en glödande ugn
när du visar ditt ansikte.
Herren ska sluka dem i sin vrede,
eld ska förtära dem.
11 (H) Du ska utrota deras livsfrukt
från jorden,
deras avkomma
från människors barn,
12 för de ville dra ondska över dig,
de smidde listiga planer
men förmår ingenting.
13 (I) Du ska driva dem tillbaka,
du ska sikta med din båge
mot deras ansikten.
14 Res dig[a], Herre, i din makt!
Vi vill spela och sjunga
om din väldiga kraft.
Messias lidande och seger
22 För körledaren, till "Morgonrodnadens hind". En psalm av David.
2 (J) Min Gud, min Gud,
varför har du övergett mig?
Jag ropar och klagar,
men min frälsning är fjärran.[b]
3 (K) Min Gud, jag ropar om dagen
men du svarar inte,
och om natten
men får ingen ro.
4 (L) Ändå är du den Helige,
den som tronar på Israels
lovsånger.
5 På dig förtröstade våra fäder,
de förtröstade och du befriade dem.
6 (M) Till dig ropade de och fick hjälp,
de förtröstade på dig
och behövde inte skämmas.
7 (N) Men jag är en mask
och inte en människa,
hånad av människor
och föraktad av folket.
8 (O) Alla som ser mig hånar mig,
de grimaserar
och skakar på huvudet:
9 (P) "Anförtro dig[c] åt Herren!
Han får befria och rädda honom,
han älskar ju honom."[d]
10 (Q) Det var du som drog mig
ut ur moderlivet,
du gjorde mig trygg
vid min mors bröst.
11 På dig är jag kastad
ända från modersskötet,
från moderlivet är du min Gud.
12 (R) Var inte långt ifrån mig,
för nöden är nära
och ingen hjälpare finns.
13 Tjurar i mängd omger mig,
Bashans oxar[e] omringar mig.
14 Som rovlystna, rytande lejon
spärrar de upp sitt gap mot mig.
15 Jag rinner bort som vatten,
alla mina leder har skilts åt.
Mitt hjärta är som vax,
det smälter i mitt inre.
16 (S) Min kraft är uttorkad
som en krukskärva,
min tunga fastnar i gommen.
Du lägger mig i dödens stoft.[f]
17 (T) Hundar omger mig,
de ondas hop omringar mig,
de har genomborrat[g]
mina händer och fötter.
18 Jag kan räkna alla mina ben,
de ser på mig, de stirrar.
19 (U) De delar mina kläder mellan sig
och kastar lott om min klädnad.[h]
20 Men du, Herre,
var inte långt borta!
Du min styrka,
skynda till min hjälp!
21 (V) Rädda min själ från svärdet,
mitt liv ur hundarnas våld!
22 Fräls mig från lejonets gap
och vildoxarnas horn!
Du bönhör mig.
23 (W) Jag ska förkunna ditt namn
för mina bröder,
mitt i församlingen
ska jag lovsjunga dig.[i]
24 Ni som vördar Herren,
lova honom!
Ära honom, alla Jakobs barn,
och bäva för honom,
alla Israels barn,
25 (X) för han föraktade inte
den förtrycktes lidande
och såg inte på honom med avsky.
Han dolde inte sitt ansikte
för honom
utan lyssnade när han ropade
till honom.
26 (Y) Från dig kommer mitt lov
i den stora församlingen.
Jag ska uppfylla mina löften
inför dem som vördar honom.
27 (Z) De ödmjuka ska äta och bli mätta,
de som söker Herren
ska lova honom.
Era hjärtan ska leva för evigt.
28 (AA) Alla jordens ändar ska minnas det
och omvända sig till Herren,
folkens alla släkter
ska tillbe inför dig,
29 (AB) för riket är Herrens
och han råder över folken.
30 (AC) Alla mäktiga på jorden
ska äta och tillbe,
inför honom ska de
böja knä,
alla som går ner i stoftet
och inte kan hålla sin själ vid liv.[j]
31 (AD) Ättlingar ska tjäna honom,
kommande släkten
ska få höra om Herren.
32 (AE) De ska träda fram
och förkunna hans rättfärdighet
för det folk som ska födas:
att han har gjort det.
Den gode herden
23 (AF) En psalm av David.
Herren är min herde,
mig ska inget fattas.
2 (AG) Han låter mig vila på gröna ängar,
han för mig till vatten
där jag finner ro.
3 (AH) Han ger liv åt[k] min själ,
han leder mig på rätta vägar
för sitt namns skull.
4 (AI) Även om jag vandrar
i dödsskuggans dal
fruktar jag inget ont,
för du är med mig.
Din käpp och stav[l],
de tröstar mig.
5 (AJ) Du dukar för mig ett bord
i mina fienders åsyn,
du smörjer mitt huvud med olja[m]
och låter min bägare flöda över.
6 (AK) Ja, godhet och nåd ska följa mig
i alla mina livsdagar,
och jag ska bo i[n] Herrens hus
för alltid.
Ärans kung och hans rike
24 [o](AL) Av David. En psalm.
Jorden är Herrens
med allt vad den rymmer,
världen med dem som bor i den,
2 (AM) för han har grundat den på haven
och fäst den på de strömmande
vattnen.
3 (AN) Vem får gå upp på Herrens berg?
Vem får komma in
i hans helgedom?
4 (AO) Den som har oskyldiga händer
och rent hjärta,
som inte vänder sin själ till lögn
och inte svär falskt.
5 (AP) Han får välsignelse från Herren
och rättfärdighet
från sin frälsnings Gud.
6 (AQ) Sådant är släktet
som frågar efter honom,
de som söker ditt ansikte
är Jakobs barn.[p] Sela
7 (AR) Höj era huvuden, ni portar,
höj er, ni eviga dörrar,
så att ärans kung kan tåga in!
8 (AS) Vem är han, ärans kung?
Det är Herren, stark och väldig,
Herren, väldig i strid.
9 Höj era huvuden, ni portar,
höj er, ni eviga dörrar,
så att ärans kung kan tåga in!
10 Vem är han, ärans kung?
Det är Herren Sebaot,
han är ärans kung. Sela
Bön om ledning och nåd
25 [q]Av David.
Herre, jag lyfter min själ till dig.
2 (AT) Min Gud, jag litar på dig.
Låt mig inte behöva skämmas[r],
låt inte mina fiender
triumfera över mig!
3 (AU) Nej, ingen som hoppas på dig
ska skämmas.
Skämmas ska de som sviker
utan orsak.
4 (AV) Herre, visa mig dina vägar,
lär mig dina stigar.
5 Led mig i din sanning och lär mig,
för du är min frälsnings Gud,
på dig hoppas jag alltid.
6 (AW) Tänk på din barmhärtighet
och din nåd, Herre,
för de är av evighet.
7 (AX) Tänk inte på min ungdoms synder
och brott,
utan tänk på mig efter din nåd,
för din godhets skull, Herre.
8 (AY) Herren är god och rättfärdig,
därför undervisar han syndare
om vägen.
9 (AZ) Han leder de ödmjuka rätt,
han lär de ödmjuka sin väg.
10 (BA) Alla Herrens vägar
är nåd och sanning
för dem som håller hans förbund
och vittnesbörd.
11 För ditt namns skull, Herre,
förlåt min synd,
för den är stor.
12 (BB) Den som vördar[s] Herren
undervisar han om vägen
han ska välja.
13 (BC) Hans själ ska vila i det goda,
och hans ättlingar ska ärva landet.
14 (BD) Herren är förtrolig
med dem som vördar honom,
sitt förbund gör han känt för dem[t].
15 (BE) Mina ögon ser alltid
upp till Herren,
för han drar mina fötter ur nätet.
16 Vänd dig till mig
och förbarma dig över mig,
för jag är ensam och betryckt.
17 Mitt hjärtas ångest är stor.
För mig ut ur min nöd!
18 (BF) Se hur plågad och trött jag är,
förlåt mig alla mina synder.
19 (BG) Se mina fiender,
de är många och hatar mig
med våldsamt hat.
20 Bevara min själ och rädda mig,
låt mig inte behöva skämmas,
för jag flyr till dig.
21 Låt oskuld och ärlighet bevara mig,
för jag hoppas på dig.
22 Gud, befria Israel
ur all dess nöd.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation