Beginning

Johannes Döparens predikan

1 Här börjar evangeliet om Jesus Kristus, Guds Son. ² Så står det skrivet hos profeten Jesaja: Se, jag sänder min budbärare framför dig, och han skall bereda vägen för dig.^{[a] 3} En röst ropar i öknen: Bana väg för Herren, gör stigarna raka för honom!

⁴ Johannes Döparen trädde fram i öknen och förkunnade omvändelsens dop till syndernas förlåtelse. ⁵ Och hela Judeen och alla Jerusalems invånare kom ut till honom och bekände sina synder och döptes av honom i floden Jordan. ⁶ Johannes var klädd i kamelhår och hade ett läderbälte om livet, och han levde av gräshoppor och vildhonung. ⁷ Han förkunnade: "Efter mig kommer den som är starkare än jag, och jag är inte ens värd att böja mig ner och knyta upp hans sandalremmar.^{[b] 8} Jag döper er med vatten, men han skall döpa er i den helige Ande."

Jesus blir döpt

⁹ Vid den tiden kom Jesus från Nasaret i Galileen och blev döpt i Jordan av Johannes. ¹⁰ Och se, när han steg upp ur vattnet, såg han himlen dela sig och Anden komma ner över honom som en duva. ¹¹ Och en röst kom från himlen: "Du är min Son, den Älskade. I dig har jag min glädje."^[c]

Jesus frestas

¹² Genast^[d] förde Anden honom ut i öknen, ¹³ och han vistades i öknen under fyrtio dagar och frestades av Satan. Där levde han bland de vilda djuren, och änglarna betjänade honom.

Jesu första lärjungar

¹⁴ Sedan Johannes hade blivit fängslad, kom Jesus till Galileen och predikade Guds evangelium. ¹⁵ Han sade: "Tiden är fullbordad och Guds rike är nu här.^[e] Omvänd er och tro evangelium!" ¹⁶ När han gick längs Galileiska sjön, fick han se Simon och hans bror Andreas kasta ut nät i sjön, för de var fiskare. ¹⁷ Jesus sade till dem: "Följ mig, så skall jag göra er till människofiskare." ¹⁸ Genast lämnade de näten och följde honom. ¹⁹ Då han kom lite längre fram, fick han se Jakob, Sebedeus son, och hans bror Johannes, där de satt i båten och gjorde i ordning sina nät. ²⁰ Strax kallade han på dem, och de lämnade sin far Sebedeus och hans daglönare kvar i båten och följde Jesus.

Jesus i Kapernaums synagoga

²¹ De kom till Kapernaum, och när det blev sabbat gick han till synagogan och undervisade. ²² Folket häpnade över hans lära, ty han undervisade dem med auktoritet och inte som de skriftlärda. ²³ Och se, i deras synagoga fanns nu en man som hade en oren ande, och han skrek: ²⁴ "Vad har vi med dig att göra, Jesus från Nasaret? Har du kommit för att fördärva oss? Jag vet vem du är, du Guds Helige." ²⁵ Men Jesus sade strängt till anden: "Tig och far ut ur honom!" ²⁶ Den orene anden ryckte i mannen och skrek och for ut ur honom. ²⁷ Alla blev förskräckta och frågade varandra: "Vad är detta? En ny lära med sådan makt. Till och med de orena andarna befaller han, och de lyder honom." ²⁸ Och ryktet om honom spred sig genast överallt i hela Galileen.

Jesus botar Petrus svärmor

²⁹ Så snart de kommit ut ur synagogan, gick de till Simons och Andreas hus tillsammans med Jakob och Johannes. ³⁰ Simons svärmor låg sjuk i feber, och de talade genast med Jesus om henne. ³¹ Han gick fram, tog hennes hand och reste henne upp. Och febern lämnade henne, och hon betjänade dem.

³² På kvällen, när solen hade gått ner, förde man till honom alla som var sjuka och besatta. ³³ Hela staden var samlad utanför dörren. ³⁴ Han botade många som led av olika slags sjukdomar, och han drev ut många onda andar och tillät dem inte att tala, eftersom de visste vem han var.

³⁵ Tidigt på morgonen, medan det var mörkt, steg Jesus upp och gick till en enslig plats och bad där. ³⁶ Simon och de som var med honom skyndade efter, ³⁷ och när de fann Jesus sade de till honom: "Alla söker efter dig." ³⁸ Han sade: "Vi går åt ett annat håll, till byarna här omkring, så att jag kan predika där också. Det är därför jag har gått ut." ³⁹ Och han kom och predikade i deras synagogor i hela Galileen och drev ut de onda andarna.

Jesus botar en spetälsk

⁴⁰ En spetälsk^[f] kom fram till honom och föll på knä och bad: "Om du vill, så kan du göra mig ren." ⁴¹ Jesus förbarmade sig över honom, räckte ut handen och rörde vid honom och sade: "Jag vill. Bli ren!" ⁴² Genast försvann spetälskan och han blev ren. ⁴³ Därefter skickade Jesus bort honom och sade strängt: ⁴⁴ "Se till att du inte talar om detta för någon, men gå och visa dig för prästen och bär fram det offer som Mose har föreskrivit för din rening, som ett vittnesbörd för dem." ⁴⁵ Men mannen gick sin väg och började ivrigt berätta om det som hade hänt och gjorde saken känd vida omkring, så att Jesus inte längre öppet kunde gå in i någon stad utan måste vistas ute i ödemarken. Och det kom folk till honom från alla håll.

Jesus förlåter synder

2 Några dagar därefter kom Jesus tillbaka till Kapernaum. När man fick höra att han var hemma, ² samlades så många att de inte längre fick plats ens utanför dörren, och han predikade ordet för dem. ³ Då förde man till honom en lam som bars av fyra män. ⁴ Men när de för folkmassans skull inte kunde komma till Jesus med honom, tog de bort taket över platsen där han var. De gjorde en öppning och sänkte ner bädden som den lame låg på. ⁵ Jesus såg deras tro och sade till den lame: "Mitt barn, dina synder är förlåtna." ⁶ Nu satt där några skriftlärda, och de tänkte i sina hjärtan: ⁷ "Varför talar han på det sättet? Han hädar! Vem kan förlåta synder? Det kan ingen utom Gud." ⁸ Jesus kände i sin ande att de tänkte så för sig själva, och han sade till dem: "Varför tänker ni så i era hjärtan? ⁹ Vilket är lättast, att säga till den lame: Dina synder är förlåtna, eller att säga: Stig upp, ta din bädd och gå? ¹⁰ Men det skall ni veta att Människosonen har makt på jorden att förlåta synder." Och han sade till den lame: ¹¹ "Till dig säger jag: Stig upp, ta din bädd och gå hem!" ¹² Då steg mannen upp, tog genast sin bädd och gick ut inför allas ögon. Och alla blev utom sig av häpnad och prisade Gud och sade: "Något sådant har vi aldrig sett."

Jesus hos publikaner och syndare

¹³ Än en gång gick Jesus längs sjön. Allt folket kom till honom, och han undervisade dem. ¹⁴ När han gick vidare fick han se Levi, Alfeus son, sitta vid tullhuset, och han sade till honom: "Följ mig!" Och Levi^[g] steg upp och följde honom.

¹⁵ När Jesus sedan låg till bords i hans hus, var det många publikaner och syndare^[h] som låg till bords tillsammans med honom och hans lärjungar. Många av dem följde honom. ¹⁶ De skriftlärda bland fariseerna fick se att han åt tillsammans med publikaner och syndare, och de frågade hans lärjungar: "Varför äter han med publikaner och syndare?" ¹⁷ Jesus hörde det och sade till dem: "Det är inte de friska som behöver läkare utan de sjuka. Jag har inte kommit för att kalla rättfärdiga utan syndare."

Jesus och fastan

¹⁸ Johannes lärjungar och fariseerna fastade. Då kom man och frågade Jesus: "Varför fastar^[i] Johannes lärjungar och fariseernas, men inte dina lärjungar?" ¹⁹ Jesus svarade: "Inte kan väl bröllopsgästerna fasta medan brudgummen är hos dem? Så länge brudgummen är hos dem kan de inte fasta. ²⁰ Men det skall komma dagar när brudgummen tas ifrån dem, och då, på den dagen, kommer de att fasta. ²¹ Ingen syr fast en lapp av okrympt tyg på en gammal mantel. Då skulle det nya tyget riva bort ännu mer från den gamla manteln och revan bli värre. ²² Ingen häller nytt vin i gamla skinnsäckar. Om man gjorde så, skulle vinet spränga säckarna och både vinet och säckarna förstöras. Nej, nytt vin häller man i nya säckar."

Jesus är sabbatens Herre

²³ En sabbat gick Jesus genom ett sädesfält, och hans lärjungar började rycka av ax där de gick. ²⁴ Då sade fariseerna till honom: "Varför gör de sådant på sabbaten som inte är tillåtet?" ²⁵ Han svarade: "Har ni aldrig läst vad David gjorde, när han och hans följeslagare var hungriga och inte hade något att äta: ²⁶ hur han gick in i Guds hus, då Abjatar^[j] var överstepräst, och åt skådebröden,^[k] som endast prästerna fick äta, och hur han även gav till dem som var med honom?" ²⁷ Och Jesus sade till dem: "Sabbaten blev gjord för människan och inte människan för sabbaten. ²⁸ Så är Människosonen Herre också över sabbaten." 3 ¹ En annan gång gick Jesus in i en synagoga, och där fanns en man som hade en förtvinad hand. ² Spänt iakttog de Jesus för att se om han skulle bota honom på sabbaten. De ville få något att anklaga honom för. ³ Han sade till mannen med den förtvinade handen: "Stig fram." ⁴ Sedan frågade han dem: "Är det på sabbaten mera tillåtet att göra gott än att göra ont, att rädda liv än att döda?" Men de teg. ⁵ Då såg han sig omkring med vrede, bedrövad över att deras hjärtan var så förstockade. Och till mannen sade han: "Räck ut din hand." Han räckte ut handen, och den var nu frisk. ⁶ Men fariseerna gick ut och började genast överlägga med herodianerna^[l] om att röja honom ur vägen.

Stora skaror följer Jesus

⁷ Jesus och hans lärjungar drog sig undan ner mot sjön. Mycket folk från Galileen följde efter. Också från Judeen, ⁸ Jerusalem, Idumeen och från andra sidan Jordan och från trakten av Tyrus och Sidon kom folk till honom i stora skaror, när de hörde talas om allt han gjorde. ⁹ Jesus sade åt sina lärjungar att hålla en båt i beredskap åt honom, så att han inte skulle bli trängd av folkmassan. ¹⁰ Ty han botade så många att alla som led av någon plåga trängde sig inpå för att få röra vid honom. ¹¹ Och när de orena andarna såg honom, kastade de sig ner för honom och ropade: "Du är Guds Son." ¹² Men han förbjöd dem strängt att avslöja vem han var.

Jesus utser tolv apostlar

¹³ Jesus gick sedan upp på berget och kallade till sig dem som han hade utvalt, och de kom till honom. ¹⁴ Han utsåg tolv som han kallade apostlar. De skulle vara hos honom, och han skulle sända ut dem att predika ¹⁵ och de skulle ha makt att driva ut onda andar. ¹⁶ Han utsåg dessa tolv: Simon, som han gav namnet Petrus, ¹⁷ Jakob, Sebedeus son, och Johannes, Jakobs bror - dem kallade han Boanerges, det betyder Åskans söner - ¹⁸ vidare Andreas, Filippus, Bartolomeus, Matteus, Thomas, Jakob, Alfeus son, Taddeus, Simon ivraren^{[m] 19} och Judas Iskariot,^[n] han som förrådde honom.

Jesu gärning eller Satans

²⁰ Sedan kom Jesus hem. På nytt samlades så mycket folk att han och hans lärjungar inte ens hade tid att äta. ²¹ När hans anhöriga fick höra det, gick de ut för att ta hand om honom, eftersom man sade att han hade förlorat förståndet. ²² Och de skriftlärda som hade kommit ner från Jerusalem sade: "Han är besatt av Beelsebul.^[o] Med hjälp av de onda andarnas furste driver han ut de onda andarna." ²³ Då kallade han dem till sig och talade till dem i liknelser: "Hur kan Satan driva ut Satan? ²⁴ Om ett rike är splittrat kan det riket inte bestå, ²⁵ och om en familj är splittrad kan den familjen inte bestå. ²⁶ Om Satan gör uppror mot sig själv och kommer i strid med sig själv, kan han inte bestå. Då är det slut med honom. ²⁷ Ingen kan gå in i den starkes hus och plundra honom på det han äger utan att först ha bundit den starke. Sedan kan han plundra hans hus. ²⁸ Amen^[p] säger jag er: Allt skall förlåtas människorna, deras synder och hädelser, hur de än hädar. ²⁹ Men den som hädar den helige Ande får aldrig någonsin förlåtelse utan är skyldig till evig synd." ³⁰ De hade ju sagt att han hade en oren ande.

Jesu familj

³¹ Hans mor och hans bröder kom och stannade utanför. De sände bud till honom för att kalla på honom. ³² Folkhopen som satt omkring honom sade: "Se, din mor och dina bröder står här utanför och frågar efter dig." ³³ Han svarade: "Vem är min mor och vilka är mina bröder?" ³⁴ Och han såg på dem som satt omkring honom och sade: "Här ser ni min mor och mina bröder! ³⁵ Den som gör Guds vilja är min bror och min syster och min mor."