Book of Common Prayer
Övervunnen rädsla
1-3 Herre, var barmhärtig mot mig! Hela dagen har fiendetrupperna ryckt fram. Många är stolta över att få strida mot mig. De längtar efter att kunna besegra mig!
4-5 Men när jag är rädd, sätter jag mitt hopp till Gud. Jag litar på dina löften. Vad kan vanliga dödliga människor göra mot mig, så länge jag litar på dig?
6 De försöker alltid förvränga vad jag säger. Alla deras planer går ut på att skada mig.
7 De gömmer sig överallt och lyssnar efter mina steg och väntar på ett lämpligt tillfälle att döda mig.
8 De tror att de ska lyckas! Men låt dem inte göra det, Herre! Slå dem till marken i din vrede!
9 Du har sett hur jag plågad har irrat omkring. Alla mina tårar har du räknat, ja du har antecknat varenda en av dem i din bok.
10 Den dag jag ropar till dig om hjälp, kommer striden att vända och mina fiender att fly! Därför vet jag att Gud är på min sida!
11-12 Jag tror på Gud och prisar honom för hans löften. Jag är inte rädd för någonting som dessa människor skulle kunna göra mig!
13 Herre, jag ska utan att tveka göra vad jag har lovat dig.
14 Tack för att du har räddat mig undan döden och styrt mina steg, så att jag inte har fallit. Därför får jag leva vidare i din närhet och vandra i livets ljus.
Gud räddar mig
1-2 Gud, var barmhärtig mot mig! Jag vill gömma mig under dina vingars skugga tills stormen är över.
3 Jag vill ropa till himlens Gud, han som ger mig allt vad jag behöver.
4 Han sänder sin hjälp från himlen och frälsar mig. Han ska rädda mig från dessa lögnare, som hela tiden vill förgöra mig.
5 Jag är omringad av fiender som är som vilda lejon. Deras tänder är vassa som spjut och deras tungor är som svärd.
6 Gud, du är upphöjd över himlen. Låt din makt och höghet bli synlig över hela jorden!
7 Mina fiender har lagt ut fällor för mig. Skräcken griper tag i mig. De har grävt en fallgrop där jag ska gå. Men titta! Nu har de själva fallit ner i den!
8 Gud, jag känner mig lugn och trygg! Inte att undra på att jag kan sjunga lovsånger till dig!
9 Vakna upp, min själ! Börja spela på harpa och lyra! Låt oss hälsa den nya dagen med sång!
10 Herre, jag vill tacka dig bland folken, inför alla människor vill jag sjunga lovsång till dig.
11 Din kärlek är oföränderlig. Ända upp till himlen räcker den.
12 Och din trofasthet når längre än molnen.Gud, du är upphöjd över himlen! Låt din ära lysa över hela jorden!
Rättvisan segrar
1-3 Rättvisa, skriker ni, högt uppsatta och mäktiga politiker, ni som inte ens vet vad ordet betyder! Och när ni dömer, gäller då allas lika rätt inför lagen? Nej, inte alls. Med våld gör ni folk till slavar.
4 Dessa onda män är födda till syndare, de har ljugit från det de var barn!
5-6 De är fulla av ormgift. De är som döva kobror, som inte lyssnar till ormtjusare eller trollkarlar.
7 Dra ut tänderna på dessa unga lejon, Herre!
8 Låt dessa mäktiga män försvinna, lika fort som vatten rinner ner i marken! Och när de griper till vapen så gör dem odugliga i deras händer!
9 Låt dem bli som sniglar som förgås i brännande hetta, eller som dödfödda barn som aldrig får se dagens ljus.
10 Innan de vet ordet av kommer Gud i sin vrede att utrota dem.
11 Den gudfruktige ska glädja sig när rättvisan segrar. Han ska vada fram i blod, när han går över fälten där de ogudaktiga ligger slagna.
12 Då ska alla slutligen förstå att de rättfärdiga fått sin belöning, och att det finns en Gud som dömer rättfärdigt här på jorden.
Ondska lönar sig inte
1-3 Jag har råkat i svårigheter, Herre. Lyssna därför till min bön. Rädda mig från dessa ligor av brottslingar som har gått samman för att ta livet av mig.
4 Deras tungor är vassa som svärd. De avlossar sina grymma ord som pilar riktade mot mitt hjärta.
5 Från sina bakhåll skjuter de på den oskyldige. Plötsligt och utan förvarning utför de sina illdåd.
6 De eggar varandra till att göra allt ont. De träffas i hemlighet för att sätta ut sina fällor. Ingen kommer att se dem, säger de.
7 De väntar på lämpligt tillfälle att sätta in sina stötar och säger till varandra: Vi har planerat det perfekta brottet.
8 Men Gud själv skjuter ner dem.
9 Plötsligt ska hans pil genomborra dem. Deras egna ord bringar dem på fall, och alla som ser dem ligga på marken ska skaka på huvudet.
10 Alla kommer att bli rädda och man kommer att säga till varandra: Så gör Gud! Med sådan makt griper han in!
11 De gudfruktiga kommer då att vara glada i Herren och lita på honom och prisa honom.
Gud låter sin godhet flöda över
1-2 Gud, vi kommer inför dig i stilla tillbedjan på berget Sion för att uppfylla vårt löfte.
3 Eftersom du svarar på bön, kommer alla människor till dig.
4 Du förlåter oss de synder som ständigt plågar oss.
5 Lyckliga är de som du har utvalt till att bo nära dig i ditt heliga tempel. Där ska du välsigna oss med allt det goda från ditt hus.
6 Med väldiga gärningar och med stor makt kommer du att försvara oss mot våra fiender. Gud, du som frälser oss, du är en tillflykt för jordens alla folk, även för dem som bor i avlägsna länder.
7 Med din oerhörda styrka har du format bergen.
8 Du stillar det stormande havet och låter dess vågor lägga sig. Också de upproriska folken får du att tiga.
9 Det du gör förvånar alla jordens innevånare. Från öster till väster jublar man inför dig.
10 Du vattnar jorden för att göra den bördig. Guds floder torkar aldrig ut! Därför får ditt folk stora och rika skördar.
11 Du vattnar de upplöjda fälten och regnskurar mjukar upp den torra jorden så att säden kan gro.
12-13 På grund av din godhet skänker du oss rika skördar. Till och med i vildmarken finns gröna, saftiga ängar, och från höjderna hörs glädjerop.
14 På ängarna trängs fårhjordar, och i dalarna växer säden. Hela världen sjunger och ropar av glädje!
Ahab tar Nabots vingård
21 Nabot, en man från Jisreel, hade en vingård i utkanten av staden, inte långt från kung Ahabs palats.
2 En dag talade kungen med honom om att köpa vingården.Jag vill ha den till trädgård, eftersom den ligger så nära palatset, förklarade kungen. Han erbjöd Nabot en bättre vingård eller bra betalt, vilket han önskade.
3 Men Nabot var inte intresserad. Den här jorden har tillhört min familj i generationer, sa han.
4 Ahab gick tillbaka hem till palatset ganska missmodig. Han vägrade att äta och gick och lade sig med ansiktet mot väggen.
5 Vad i allsin dar är det med dig? frågade hans hustru Isebel. Varför äter du inte? Vad är det som har fått dig på så dåligt humör?
6 Jag bad Nabot sälja sin vingård till mig, eller byta den mot annan mark, men han vägrade.
7 Är du kung i Israel, eller är du det inte? frågade Isebel. Ät nu, och bekymra dig inte för den här saken! Jag ska ordna så att du får Nabots vingård!
8 Hon skrev brev i Ahabs namn, satte hans sigill på dem och adresserade dem till de styrande i Jisreel, där Nabot bodde.
9 I breven stod det: Kalla samman alla medborgarna till fasta och bön. Se till att Nabot är med, och ge honom en hedersam plats.
10 Skaffa fram två mindre nogräknade män, placera dem mittemot Nabot och låt dem anklaga honom för att ha förbannat Gud och kungen. För sedan bort Nabot och stena honom.
11 Ledarna i staden följde drottningens instruktioner.
12 De utlyste en fasta och placerade Nabot på en framskjuten plats.
13 Två män, som var helt samvetslösa, anklagade honom för att ha förbannat Gud och kungen, och man förde Nabot ut ur staden och stenade honom.
14 Sedan sände stadens ämbetsmän ett meddelande till Isebel om att Nabot var död.
15 När Isebel fick höra nyheten, sa hon till Ahab: Du minns den där vingården, som Nabot inte ville sälja till dig? Du kan få den nu. Han är död!
16 Då gick Ahab ner till vingården för att ta den i besittning.
1 Från Paulus, utvald av Gud och utsänd av Jesus Kristus och från broder Sosthenes.
2 Till de kristna i Korinth, som Gud har kallat till att vara hans folk och utvalda åt Kristus Jesus, tillsammans med alla kristna överallt, alla som tillber vår Herre Jesus Kristus.
3 Nåd och frid från Gud vår Far och Herren Jesus Kristus.
Gud har välsignat er
4 Jag tackar Gud varje dag för allt det underbara som han har gett er nu när ni tillhör Kristus.
5 Nu lever ni ett innehållsrikt liv. Gud har gett er en andlig kunskap och ni kan både förstå sanningen och ge uttryck för den.
6 Allt det jag lovade att Kristus kan göra har nu skett, eftersom er bekännelse är klar och tydlig! Nu upplever ni all hans godhet och välsignelse.
7 Ni har fått del av alla andliga gåvor och all kraft för att göra hans vilja medan ni väntar på att Herren Jesus Kristus ska komma igen.
8 Och han ska ge er det stöd och den fasthet ni behöver, ända tills han kommer, så att ni är fria från synd och skuld den dagen.
9 Ja, det vill Gud göra, för han håller alltid vad han har lovat, och han har själv inbjudit er till denna underbara vänskap med sin Son, Jesus Kristus, vår Herre.
Paulus vädjar om enhet
10 Men kära bröder, jag ber er i vår Herres, Jesu Kristi, namn, att se till att ni är eniga så att inte församlingen splittras. Ni måste vara överens och ha samma målsättning.
11 Några av dem som bor i Chloes hus har nämligen berättat för mig om era diskussioner, kära bröder.
12 En del av er säger: Jag följer Paulus, andra att de håller på Apollos eller Petrus, och några menar att bara de är Kristi enda sanna efterföljare.
13 Vad menar ni egentligen? Skulle Kristus vara delad? Inte har väl jag, Paulus, dött för era synder? Har några av er blivit döpta i mitt namn?
14 Nu är jag tacksam för att jag inte har döpt någon av er, förutom Crispus och Gaius.
15 Ingen kan komma på tanken att jag har försökt att bilda något nytt och starta en Paulusförsamling.
16 Jo, jag har visst döpt Stefanas familj också. Men att jag har döpt någon annan kan jag inte påminna mig.
17 Kristus har inte sänt mig för att döpa, utan för att predika de goda nyheterna. Och jag gör det så enkelt som möjligt, utan djupsinniga ord och logiska förklaringar. Det finns ingen anledning att försvaga den enorma kraft som finns i det enkla budskapet om Kristi kors.
I Jesus har vi tillgång till Guds liv
18 Visst låter det galet för dem som är på väg att gå förlorade, när de får höra att Jesus genom att bli avrättad på ett kors kan rädda dem. Men vi som är frälsta och är på rätt väg upplever Guds mäktiga kraft i detta budskap.
19 För Gud säger: Jag ska sätta stopp för alla genomtänkta och förnuftiga frälsningsplaner av människor , hur förståndiga och visa de än tycks vara!
Djävulen frestar Jesus i öknen
4 Sedan blev Jesus ledd ut i öknen av den helige Ande för att djävulen där skulle sätta honom på prov.
2 Under fyrtio dagar och fyrtio nätter åt han ingenting, och han blev till sist mycket hungrig.
3 Då kom djävulen till honom och frestade honom. Gör bröd av dessa stenar, sa han. Det kommer att bevisa att du är Guds Son.
4 Men Jesus sa till honom: Nej! Skriften säger att ingen kan leva av bara bröd. Bara den som tar emot Guds ord och följer det blir mätt.
5 Sedan tog djävulen honom med till Jerusalem och ställde honom högst uppe på tempelmuren.
6 Hoppa ner, sa han, och bevisa att du är Guds Son! Skriften säger ju: Gud ska sända sina änglar för att skydda dig. De kommer att hindra dig från att krossas mot stenarna här nedanför.
7 Men Jesus svarade skarpt: Skriften säger också att man inte ska utmana Herren Gud med dåraktiga handlingar.
8 Sedan tog djävulen honom till toppen av ett mycket högt berg och visade honom världens alla länder med all deras prakt.
9 Jag ska ge dig alltsammans, sa han, om du bara böjer knä och tillber mig.
10 Försvinn, Satan, svarade Jesus honom. För Skriften säger: 'Du ska bara tillbe Herren, din Gud, och lyda honom.'
11 Då gick djävulen sin väg, och änglar kom till Jesus för att betjäna honom.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®