Book of Common Prayer

Herre, där du är vill jag vara

^1-2 Gud, lyssna till mig! Hör min bön!

³ Var jag än befinner mig, även om jag är långt borta vid jordens ände, ropar jag till dig om hjälp. När jag är svag och kraftlös leder du mig upp på den höga klippan.

⁴ Du är min tillflykt, ett högt torn där mina fiender inte kan nå mig.

⁵ Jag ska för alltid bo i ditt tempel och vara trygg under dina vingars skugga.

⁶ Du har hört mina löften, Gud, och jag prisar dig varje dag, för du har gett mig alla de välsignelser som tillhör dem som ärar ditt namn.

⁷ Ge kungen ett långt liv. Låt honom få regera från generation till generation.

⁸ Låt honom regera inför dig i evighet. Skydda honom med din kärlek och sanning.

⁹ Då ska jag ständigt prisa ditt namn. Dag efter dag ska jag uppfylla allt vad jag har lovat dig.

Hos Gud finner jag ro

^1-2 I stillhet väntar jag på att Herren ska befria mig. Bara från honom kommer min frälsning.

³ Ja, han, endast han är min klippa, min räddare och mitt försvar. Varför skulle jag då vara rädd?

^4-5 Men vad är detta? De anfaller mig nu när jag inte kan försvara mig! Jag är som en lutande vägg, eller en mur som snart störtar samman. De tänker döda mig och använder lögner och bedrägerier för att försöka tvinga mig från tronen. De är så vänliga mot mig när vi träffas, men de förbannar mig i sitt inre!

⁶ Jag står emellertid tyst och stilla inför Herren och väntar på att han ska befria mig. Frälsningen kommer bara från honom.

⁷ Ja, han själv är min klippa, min räddare och mitt försvar. Varför skulle jag då vara rädd?

⁸ Mitt skydd och min ära kommer enbart från Gud. Han är min tillflykt, en klippa där ingen fiende kan nå mig.

⁹ Mitt folk, lita hela tiden på honom! Säg till honom vad ni har på hjärtat. Han kan hjälpa er!

¹⁰ Alla människor, både kända och okända, är som en vindpust inför honom. De är alla lika i hans ögon. I vågskålen väger de mindre än luft.

^11-12 Tvinga inte till er rikedom genom utpressning eller stöld, men om er rikedom ändå växer så gör er inte beroende av den.

¹³ Mer än en gång har jag hört Gud säga att makten tillhör honom. Men han är också kärleksfull och belönar var och en av oss efter det arbete vi utför.

Gud triumferar

^1-2 Res dig, Gud, och skingra alla dina fiender! Jaga bort dem!

³ Driv bort dem, liksom rök förs bort av vinden! Smält dem som vax i eld! Låt de ogudaktiga utplånas inför dina ögon.

⁴ Men den gudfruktige kan glädja sig! Hans glädje känner inga gränser!

⁵ Sjung en lovsång till Herren! Stäm upp en sång till honom som rider på molnen! Herren är hans namn! Gläd dig inför honom!

⁶ Han är en far för de föräldralösa, och han försvarar änkor, för han är helig.

⁷ De ensamma ger han ett hem, och fångarna för han ut i frihet. Därför sjunger de av glädje! Men för dem som gör uppror väntar bara hungersnöd och svåra tider.

⁸ Gud, när du drog ut i spetsen för ditt folk och marscherade med det genom öknen

⁹ då darrade jorden, och från himlen strömmade regnet ner. Berget Sinai bävade inför dig, Israels Gud.

^10-11 Du sände regn i överflöd, Gud, för att det uttorkade landet skulle blomstra igen! Ditt folk, som inte hade någonstans att bo, bor nu där. Av godhet gav du dem detta hem när de var utfattiga.

^12-14 Herren ger sina befallningar och fienderna flyr. Kvinnorna där hemma ropar ut de glada nyheterna: Arméerna som kom för att förgöra oss har flytt! Och nu delar alla Israels kvinnor på bytet. Se hur de glittrar och glänser i sina juveler av guld och silver! De är alldeles övertäckta, precis som duvorna täcks av sina vingar!

¹⁵ När Gud, den Allsmäktige skingrade sina fiender, då var marken täckt av krigsbyte, precis som när snön täcker Salomos berg.

^16-17 Mäktigt reser sig bergen i Basan! Ståtliga bergskedjor med många toppar! Varför ser ni ner på Sions berg med avundsjuka, det berg där Gud har valt att bo i evighet.

¹⁸ Med så många vagnar att man inte kan räkna dem, kommer Herren från Sinai och drar in i sitt heliga tempel på Sions berg.

¹⁹ Han går upp för höjderna och tar fångar med sig i triumftåg. Han får gåvor av människor, till och med av dem som gjort uppror mot honom. För alltid ska han bo där.

²⁰ Vilken underbar Herre han är! Dag efter dag bär han våra bördor och han ger oss vår frälsning.

²¹ Om vi är i nöd griper han in. Han räddar oss från döden.

²² Men sina fiender kommer han att krossa, för de är envisa och vägrar att sluta med sina illdåd.

²³ Herren säger till sitt folks fiender: Kom hit, även ni som gömmer er på berget Hermons branta sluttningar eller djupt nere i havet!

²⁴ Herrens folk ska förgöra dem och vada i deras blod, och hundarna kommer att få slicka i sig så mycket de orkar.

²⁵ O Gud, min kung, alla ser när ditt triumftåg drar fram mot helgedomen.

²⁶ Sångarna går först, och framför musikanterna går flickor som spelar på tamburiner.

²⁷ Prisa Herren hela Israels folk, han som ger er liv!

²⁸ Först går Benjamins lilla stam, följd av ledarna och de äldste i Juda, och därefter kommer ledarna för Sebulon och Naftali.

²⁹ Visa din makt, Gud! Visa din styrka som du gjort förut för oss!

³⁰ Ditt tempel reser sig över Jerusalem, och dit kommer kungarna med sina gåvor.

³¹ Sätt skräck i Egypten, odjuret vid Nilen. Ta itu med makthavarna och deras folk. Slå dem till marken, alla dem som tar krigsbyte och älskar kriget.

³² Från Egypten ska sändebud komma, och Etiopien ska skynda sig att sträcka ut sina händer till Gud i tillbedjan.

³³ Sjung till Herren, alla riken på jorden! Sjung lovsånger till Herren,

³⁴ till honom som rider på de uråldriga himlarna, och vars mäktiga stämma dundrar från skyn.

³⁵ Makten tillhör Gud! Hans härlighet vilar över Israel, och hans styrka är väldig i himlen.

³⁶ Vilken vördnad vi känner när vi böjer oss inför honom i helgedomen! Israels Gud ger styrka och makt åt sitt folk. Lovad vare Gud!

Ett val mellan liv och död

¹¹ Dessa bud är inte omöjliga för dig att lyda.

¹² De finns inte utom räckhåll för dig uppe i himlen. De är inte så långt borta att du behöver hjälp för att hämta hit dem.

¹³ Inte heller finns de på andra sidan havet, så långt borta att ingen kan förmedla deras budskap till dig.

¹⁴ Nej, de är dig mycket nära, i ditt hjärta och på dina läppar, så att du kan lyda dem.

¹⁵ Hör här, i dag har jag visat dig vägen till liv och framgång och vägen till död och undergång. Välj själv vilken väg du vill gå!

¹⁶ Jag har i dag befallt dig att älska Herren, din Gud, att följa hans vägar och hålla hans lagar, så att du kan få leva och bli ett stort folk och så att Herren, din Gud, kan välsigna dig och det land som du ska ta i besittning.

¹⁷ Men om ditt hjärta vänder sig bort och du inte vill lyssna, om du låter lura dig att tillbe andra gudar,

¹⁸ då förklarar jag för dig denna dag att du kommer att förgås. Du kommer då inte att få leva länge i det land som du just ska inta.

¹⁹ Jag tar himmel och jord till vittnen på att jag i dag har förelagt dig att välja mellan liv och död, välsignelse och förbannelse. Om du ändå ville välja livet, så att du och dina barn får leva!

²⁰ Välj att älska Herren, din Gud, att lyda honom och hålla dig till honom, för han ger dig liv och många år i landet, så som han lovade dina förfäder Abraham, Isak och Jakob.

Paulus och de falska apostlarna

11 Jag hoppas att ni har tålamod med mig, när jag fortsätter att tala som en dåre. Låt mig i alla fall få säga vad som ligger på mitt hjärta.

² Jag oroar mig för er med Guds egen djupa omsorg. Jag är angelägen att er kärlek bara ska gälla Kristus. Tänk på hur en ung flicka spar sin kärlek för en enda man, den man som ska bli hennes make.

³ Men jag är orolig och rädd för att ni på något sätt ska bli vilseledda, och överge er rena och enkla hängivenhet till Herren, precis som Eva blev bedragen av Satan i Edens lustgård.

⁴ Ni är så lättpåverkade. Ni tror vad man än berättar för er. Predikar man om en annan Jesus än den som vi predikar om, eller om en annan ande än den helige Ande, så spelar det ingen roll för er. Till och med om man predikar en annan frälsningsväg så godtar ni det. Ni accepterar allt utan vidare.

⁵ Ändå tycker jag inte att dessa fantastiska Guds budbärare, som de kallar sig, är bättre än vad jag är.

⁶ Även om jag är en dålig talare så vet jag åtminstone vad jag talar om, och jag tror att ni har lagt märke till det vid det här laget, för vi har bevisat det gång på gång.

⁷ Handlade jag oklokt och fick er att se ner på mig, därför att jag predikade Guds goda nyheter för er utan att ta betalt?

^8-9 I stället plundrade jag andra församlingar genom att ta vad de skickade till mig och använde det medan jag var hos er, så att jag kunde tjäna er utan kostnad. Och när pengarna var slut och jag blev hungrig, bad jag fortfarande inte om någonting, för de kristna i Makedonien sände mig ytterligare en gåva. Jag har aldrig bett er om ett enda öre, och jag tänker inte göra det heller.

¹⁰ Det lovar jag er på fullaste allvar, och jag ska tala om detta för alla i Grekland!

¹¹ Varför det? Därför att jag inte älskar er? Gud vet att jag gör det.

¹² Men jag tänker göra det för att sätta stopp för de män som skryter med att de arbetar för Gud på precis samma sätt som vi gör.

¹³ Gud har aldrig sänt dessa män. De är bedragare, som har lurat er att tro att de är Kristi apostlar.

¹⁴ Ändå är jag inte förvånad! Satan kan förvandla sig till en ljusets ängel,

¹⁵ så det är inte att undra på att hans tjänare också kan göra det. Till slut kommer de ändå att få det straff som deras onda handlingar förtjänar.

Paulus berättar om hur han fått lida för sin tro

¹⁶ Jag ber er att inte än en gång tro att jag har förlorat förståndet när jag talar på det här sättet. Men även om det skulle vara så, så lyssna på denne galning så att han också kan skryta lite på samma sätt som de gör.

¹⁷ Att ge mig själv beröm är verkligen inte något som Herren har bett mig att göra, det är att handla som en dåre.

¹⁸ Ändå fortsätter dessa män att skryta, och därför gör jag det också.

^19-20 Ni tror att ni är visa, och ändå lyssnar ni med glädje till dessa dårar. Ni bryr er inte ens om att de gör er till slavar och tar allt ni har. De utnyttjar er och slår er i ansiktet.

²¹ Jag skäms över att behöva medge att jag inte är stark och modig som de! Men vad de än kan skryta med ? nu talar jag som en d¦re igen ? s¦ kan jag ocks¦ skryta med det.

Frälsningen kommer till Sackaios hem

19 När Jesus kom till Jeriko och var på väg genom staden,

² försökte en man som hette Sackaios få se en skymt av honom. Han var kontrollant vid det romerska tullverket, och därför en mycket rik man.

³ Men han var alltför kortväxt för att kunna se över folkhopen.

⁴ Därför sprang han i förväg och klättrade upp i ett mullbärsträd vid sidan av vägen, för att kunna se Jesus bättre.

⁵ När Jesus kom förbi upptäckte han Sackaios och ropade: Sackaios! Skynda dig ner, för i dag vill jag gästa ditt hem!

⁶ Sackaios skyndade sig att klättra ner och tog överlycklig Jesus med sig hem.

⁷ Men folket tyckte inte om det. Alla vet ju att Sackaios har stulit pengar och blivit rik. Och ändå går Jesus hem till honom, muttrade de förargat.

⁸ Då stannade Sackaios och sa till Jesus: Herre, jag ska ge hälften av det jag äger till de fattiga, och om jag tagit ut för mycket tull av någon, så ska jag betala tillbaka fyra gånger så mycket!

^9-10 Jesus sa till honom: Detta är en stor dag för dig och din familj, för Gud har i dag tagit emot er som sina barn. Du var ett av Abrahams förlorade barn. Människosonen har kommit för att söka upp och frälsa sådana människor.