Book of Common Prayer
33 Han gjorde strömmar till öken,
källsprång till torr mark
34 och bördigt land till salthed
för dess invånares ondskas skull.
35 Han gjorde öknen till en vattenrik sjö
och torrt land till källsprång.
36 Han lät de hungriga slå sig ner där
och bygga en stad där de kunde bo.
37 De besådde åkrar
och planterade vingårdar
som gav riklig skörd.
38 Han välsignade dem,
och de blev mycket talrika.
Han lät ej deras boskap minska i antal.
39 När de blev färre
och tyngdes av förtryck, olyckor och bekymmer,
40 utgöt han förakt över furstarna
och lät dem irra omkring
i en ödemark utan vägar.
41 Han upphöjde den fattige ur eländet
och förökade deras familjer som hjordar.
42 De rättrådiga ser det och gläder sig,
och all ondska måste tiga.
43 Den som är vis må lägga märke till detta
och tänka på Herrens nådegärningar.
Psalm 108
Lovprisning och bön om seger
1 En sång, en psalm av David.
2 Mitt hjärta är frimodigt, Gud,
jag vill sjunga och spela, ja, så vill 'min ära'.
3 Vakna upp, psaltare och harpa!
Jag vill väcka morgonrodnaden.
4 Jag vill tacka dig bland folken, Herre,
och lovsjunga dig bland folkslagen.
5 Ty din nåd är stor och når upp över himlen
och din sanning upp till skyarna.
6 Upphöjd vare du, Gud, över himlen
och i din härlighet över hela jorden.
7 Ge oss seger med din högra hand och bönhör mig,
så att dina älskade finner räddning.
8 Gud har talat i sin helgedom:
"I triumf skall jag utskifta Sikem
och mäta upp Suckots dal.
9 Mitt är Gilead, mitt är Manasse,
Efraim är min hjälm och Juda min spira.
10 Moab är mitt tvättfat,
på Edom kastar jag min sko,
över filisteernas land höjer jag jubelrop."
11 Vem för mig till den fasta staden,
vem leder mig till Edom?
12 Har inte du, Gud, förkastat oss,
så att du inte drar ut med våra härar, Gud?
13 Hjälp oss mot fienden,
ty människors hjälp är förgäves.
Psalm 33
Herrens allmakt och nåd
1 Jubla i Herren, ni rättfärdiga,
att lovprisa honom hör de rättrådiga till.
2 Tacka Herren med harpa,
lovsjung honom till tiosträngad psaltare.
3 Sjung till honom en ny sång,
spela vackert under jubelrop.
4 Ty Herrens ord är rätt,
han är trofast i allt han gör.
5 Han älskar rättfärdighet och rätt,
jorden är full av Herrens nåd.
6 Himlen är skapad genom Herrens ord,
alla dess härskaror genom hans muns ande.
7 Han samlar havets vatten som i en hög,
han lägger djupen i deras förvaringsrum.
8 Hela jorden må frukta Herren,
alla som bor i världen må bäva för honom.
9 Ty han sade och det blev till,
han befallde och det stod där.
10 Herren gör hednafolkens planer om intet,
han gäckar folkens tankar.
11 Men Herrens plan består för evigt,
hans hjärtas tankar från släkte till släkte.
12 Saligt är det folk som har Herren till sin Gud,
det folk han utvalt till sin arvedel.
13 Från himlen skådar Herren ner,
han ser alla människors barn.
14 Från sin boning blickar han ner
på alla som bor på jorden,
15 han som formar alla deras hjärtan,
han som känner till alla deras verk.
16 En kung segrar inte genom sin stora här,
en hjälte räddas inte genom sin stora kraft.
17 Förgäves väntar man sig seger genom hästar,
med all sin styrka räddar de inte.
18 Se, Herrens ögon ser till dem som fruktar honom,
till dem som väntar på hans nåd.
19 Han räddar deras själ från döden
och håller dem vid liv i hungerns tid.
20 Vår själ väntar på Herren,
han är vår hjälp och vår sköld.
21 I honom gläder sig vårt hjärta,
på hans heliga namn förtröstar vi.
22 Låt din nåd vila över oss, Herre,
ty vi sätter vårt hopp till dig.
Slutet för de avfälliga och det nya Sions födelse
66 Så säger Herren: Himlen är min tron
och jorden min fotapall.
Vad för ett hus kan ni bygga åt mig,
vad för en plats där jag kan vila?
2 Min hand har ju gjort allt detta,
så att det blev till, säger Herren.
Jag skådar ner till den som är betryckt
och har en förkrossad ande,
och till den som fruktar mitt ord.
3 Den som slaktar en oxe
är lik en mandråpare,
den som offrar ett lamm
är lik den som bryter nacken av en hund,
den som bär fram ett matoffer
är lik den som bär fram svinblod,
den som offrar rökelse
är lik den som hyllar en avgud.
Liksom dessa har valt att gå sina egna vägar
och har sin själs glädje i sina vidrigheter,
4 så skall också jag välja deras ofärd
och låta det de fruktar komma över dem.
Ty ingen svarade när jag ropade,
ingen hörde när jag talade.
De gjorde det som var ont i mina ögon,
de valde att göra det som misshagade mig.
5 Hör Herrens ord
ni som fruktar för hans ord.
Era bröder som hatar er
och stöter bort er för mitt namns skull,
de säger: "Må Herren förhärliga sig,
så att vi får se er glädje."
Men de skall komma på skam.
6 Hör hur det larmar i staden,
hör en röst från templet!
Hör, det är Herren som vedergäller sina fiender
vad de har gjort!
6 Ja, gudsfruktan i förening med ett förnöjt sinne är verkligen en stor vinning. 7 Vi har ju inte fört något med oss in i världen, inte heller kan vi ta med oss något härifrån. 8 Har vi mat och kläder skall vi vara nöjda med det. 9 Men de som vill bli rika, de råkar ut för frestelser och snaror och många oförnuftiga och skadliga begär, som störtar människor i fördärv och undergång. 10 Ty kärlek till pengar är en rot till allt ont. I sitt begär efter pengar har somliga kommit bort från tron och vållat sig själva mycket lidande.
11 Men du gudsman, håll dig borta från sådant! Sträva efter rättfärdighet, gudsfruktan, tro, kärlek, uthållighet och ödmjukhet. 12 Kämpa trons goda kamp, sök att vinna det eviga livet som du blev kallad till och som du bekände dig till genom att inför många vittnen avlägga den goda bekännelsen. 13 Inför Gud, som ger liv åt allt, och inför Kristus Jesus som inför Pontius Pilatus avlade den goda bekännelsen, uppmanar jag dig: 14 bevara det som han har befallt rent och oförfalskat, till vår Herre Jesu Kristi ankomst, 15 som han skall låta oss få se när tiden är inne, han, den salige, ende Härskaren, konungarnas Konung och herrarnas Herre, 16 som ensam är odödlig och bor i ett ljus dit ingen kan komma, och som ingen människa har sett eller kan se. Honom tillhör ära och evig makt! Amen.
17 Uppmana dem som är rika i den här världen att inte vara högmodiga eller sätta sitt hopp till något så osäkert som rikedom, utan till Gud som rikligt ger oss allt att njuta av. 18 Uppmana dem att göra gott, att vara rika på goda gärningar, att vara generösa och dela med sig 19 och samla åt sig en skatt som är en god grund för den kommande tidsåldern, så att de vinner det verkliga livet.
20 Käre Timoteus, bevara det som har överlämnats åt dig, och vänd dig bort från det oandliga, tomma pratet och invändningarna som kommer från det som kallas kunskap utan att vara det. 21 Somliga har kommit bort från tron genom att bekänna sig till den kunskapen. Nåd vare med er.
Är Messias Davids son?
35 Då Jesus undervisade i templet frågade han: "Hur kan de skriftlärda säga att Messias är Davids son? 36 David har själv sagt genom den helige Ande: Herren sade till min Herre: Sätt dig på min högra sida, tills jag har lagt dina fiender under dina fötter. [a] 37 David kallar honom Herre. Hur kan Messias då vara Davids son?"[b] Den stora folkskaran lyssnade gärna på honom.
Jesus varnar för de skriftlärda
38 När Jesus undervisade sade han också: "Akta er för de skriftlärda, som tycker om att gå omkring i långa mantlar och bli hälsade på torgen 39 och sitta på de främsta platserna i synagogorna och få hedersplatserna vid festmåltiderna. 40 De äter änkorna ur husen och ursäktar sig med sina långa böner. De skall få en så mycket strängare dom."
Änkans offergåva
41 Jesus satte sig mitt emot offerkistan och såg hur folket lade pengar i den. Många rika gav mycket. 42 Där kom också en fattig änka och lade ner två små kopparmynt, några ören. 43 Då kallade han till sig sina lärjungar och sade till dem: "Amen säger jag er: Denna fattiga änka lade dit mer än alla de andra som lade något i offerkistan. 44 Ty alla gav de av sitt överflöd, men hon gav av sin fattigdom, allt vad hon hade att leva på."
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln