Book of Common Prayer
Herre, där du är vill jag vara
1-2 Gud, lyssna till mig! Hör min bön!
3 Var jag än befinner mig, även om jag är långt borta vid jordens ände, ropar jag till dig om hjälp. När jag är svag och kraftlös leder du mig upp på den höga klippan.
4 Du är min tillflykt, ett högt torn där mina fiender inte kan nå mig.
5 Jag ska för alltid bo i ditt tempel och vara trygg under dina vingars skugga.
6 Du har hört mina löften, Gud, och jag prisar dig varje dag, för du har gett mig alla de välsignelser som tillhör dem som ärar ditt namn.
7 Ge kungen ett långt liv. Låt honom få regera från generation till generation.
8 Låt honom regera inför dig i evighet. Skydda honom med din kärlek och sanning.
9 Då ska jag ständigt prisa ditt namn. Dag efter dag ska jag uppfylla allt vad jag har lovat dig.
Hos Gud finner jag ro
1-2 I stillhet väntar jag på att Herren ska befria mig. Bara från honom kommer min frälsning.
3 Ja, han, endast han är min klippa, min räddare och mitt försvar. Varför skulle jag då vara rädd?
4-5 Men vad är detta? De anfaller mig nu när jag inte kan försvara mig! Jag är som en lutande vägg, eller en mur som snart störtar samman. De tänker döda mig och använder lögner och bedrägerier för att försöka tvinga mig från tronen. De är så vänliga mot mig när vi träffas, men de förbannar mig i sitt inre!
6 Jag står emellertid tyst och stilla inför Herren och väntar på att han ska befria mig. Frälsningen kommer bara från honom.
7 Ja, han själv är min klippa, min räddare och mitt försvar. Varför skulle jag då vara rädd?
8 Mitt skydd och min ära kommer enbart från Gud. Han är min tillflykt, en klippa där ingen fiende kan nå mig.
9 Mitt folk, lita hela tiden på honom! Säg till honom vad ni har på hjärtat. Han kan hjälpa er!
10 Alla människor, både kända och okända, är som en vindpust inför honom. De är alla lika i hans ögon. I vågskålen väger de mindre än luft.
11-12 Tvinga inte till er rikedom genom utpressning eller stöld, men om er rikedom ändå växer så gör er inte beroende av den.
13 Mer än en gång har jag hört Gud säga att makten tillhör honom. Men han är också kärleksfull och belönar var och en av oss efter det arbete vi utför.
Gud triumferar
1-2 Res dig, Gud, och skingra alla dina fiender! Jaga bort dem!
3 Driv bort dem, liksom rök förs bort av vinden! Smält dem som vax i eld! Låt de ogudaktiga utplånas inför dina ögon.
4 Men den gudfruktige kan glädja sig! Hans glädje känner inga gränser!
5 Sjung en lovsång till Herren! Stäm upp en sång till honom som rider på molnen! Herren är hans namn! Gläd dig inför honom!
6 Han är en far för de föräldralösa, och han försvarar änkor, för han är helig.
7 De ensamma ger han ett hem, och fångarna för han ut i frihet. Därför sjunger de av glädje! Men för dem som gör uppror väntar bara hungersnöd och svåra tider.
8 Gud, när du drog ut i spetsen för ditt folk och marscherade med det genom öknen
9 då darrade jorden, och från himlen strömmade regnet ner. Berget Sinai bävade inför dig, Israels Gud.
10-11 Du sände regn i överflöd, Gud, för att det uttorkade landet skulle blomstra igen! Ditt folk, som inte hade någonstans att bo, bor nu där. Av godhet gav du dem detta hem när de var utfattiga.
12-14 Herren ger sina befallningar och fienderna flyr. Kvinnorna där hemma ropar ut de glada nyheterna: Arméerna som kom för att förgöra oss har flytt! Och nu delar alla Israels kvinnor på bytet. Se hur de glittrar och glänser i sina juveler av guld och silver! De är alldeles övertäckta, precis som duvorna täcks av sina vingar!
15 När Gud, den Allsmäktige skingrade sina fiender, då var marken täckt av krigsbyte, precis som när snön täcker Salomos berg.
16-17 Mäktigt reser sig bergen i Basan! Ståtliga bergskedjor med många toppar! Varför ser ni ner på Sions berg med avundsjuka, det berg där Gud har valt att bo i evighet.
18 Med så många vagnar att man inte kan räkna dem, kommer Herren från Sinai och drar in i sitt heliga tempel på Sions berg.
19 Han går upp för höjderna och tar fångar med sig i triumftåg. Han får gåvor av människor, till och med av dem som gjort uppror mot honom. För alltid ska han bo där.
20 Vilken underbar Herre han är! Dag efter dag bär han våra bördor och han ger oss vår frälsning.
21 Om vi är i nöd griper han in. Han räddar oss från döden.
22 Men sina fiender kommer han att krossa, för de är envisa och vägrar att sluta med sina illdåd.
23 Herren säger till sitt folks fiender: Kom hit, även ni som gömmer er på berget Hermons branta sluttningar eller djupt nere i havet!
24 Herrens folk ska förgöra dem och vada i deras blod, och hundarna kommer att få slicka i sig så mycket de orkar.
25 O Gud, min kung, alla ser när ditt triumftåg drar fram mot helgedomen.
26 Sångarna går först, och framför musikanterna går flickor som spelar på tamburiner.
27 Prisa Herren hela Israels folk, han som ger er liv!
28 Först går Benjamins lilla stam, följd av ledarna och de äldste i Juda, och därefter kommer ledarna för Sebulon och Naftali.
29 Visa din makt, Gud! Visa din styrka som du gjort förut för oss!
30 Ditt tempel reser sig över Jerusalem, och dit kommer kungarna med sina gåvor.
31 Sätt skräck i Egypten, odjuret vid Nilen. Ta itu med makthavarna och deras folk. Slå dem till marken, alla dem som tar krigsbyte och älskar kriget.
32 Från Egypten ska sändebud komma, och Etiopien ska skynda sig att sträcka ut sina händer till Gud i tillbedjan.
33 Sjung till Herren, alla riken på jorden! Sjung lovsånger till Herren,
34 till honom som rider på de uråldriga himlarna, och vars mäktiga stämma dundrar från skyn.
35 Makten tillhör Gud! Hans härlighet vilar över Israel, och hans styrka är väldig i himlen.
36 Vilken vördnad vi känner när vi böjer oss inför honom i helgedomen! Israels Gud ger styrka och makt åt sitt folk. Lovad vare Gud!
Herren ska föra hem sitt folk
52 Vakna upp, vakna upp, Jerusalem, och kläd dig i makt från Gud! Ta på dig dina strålande kläder, Sion, du heliga stad! Syndare ska inte längre få gå in genom dina portar.
2 Res dig upp ur dammet, Jerusalem! Bryt loss kedjorna från din hals, du fångna dotter Sion!
3 För Herren säger: När jag sålde er och lät er gå i landsflykt, begärde jag inte något pris för er av era förtryckare. Nu kan jag ta er tillbaka och inte vara skyldig dem något!
4 Mitt folk har plågats utan orsak av Egypten och Assyrien, och jag vill befria det.
5 Och vad ska jag nu göra? frågar Herren. Varför har mitt folk blivit slavar och förtryckta utan anledning? De som härskar över dem ger uttryck för sin glädje, och mitt namn blir hädat dag efter dag.
6 Jo, jag ska uppenbara mitt namn för mitt folk, och de ska lära känna kraften i det namnet. Då ska de äntligen förstå att det är jag, Herren, som talar till dem.
7 Det är underbart att få ta emot bud från den som kommer med det glada budskapet om frid och frälsning, och med beskedet att det är Israels Gud som är kung!
8 Vakterna ropar och sjunger av glädje. Framför sina ögon ser de Herren återvända till Sion.
9 Nu ska Jerusalems ruiner stämma upp en glädjesång, för Herren har tröstat sitt folk, och han har befriat Jerusalem!
10 Herren har visat sin starka och heliga arm för alla folk. Jordens alla ändar ska se vår Guds frälsning.
11 Skynda er ut! Lämna era kedjor och ert slaveri! Lämna Babylon och allt som det representerar bakom er, för det är orent! Ni är Herrens heliga folk. Rena er, ni alla som bär Herrens egendom tillbaka hem till hans tempel!
12 Ni ska inte ha någon brådska när ni ger er iväg. Ni behöver inte fly för era liv. Herren ska gå framför er, och han, Israels Gud, ska skydda er från anfall i ryggen.
12 Kära bröder, jag ber er att följa mitt exempel och inte räkna med att Moses lag ska frälsa er. Jag är alltjämt lika fri som ni tidigare var. Ni föraktade mig inte heller när jag predikade för er för första gången.
13 Trots att jag var sjuk när jag kom till er med de goda nyheterna om Kristus,
14 och trots att mitt tillstånd var bedrövligt och en prövning för er så stötte ni inte bort mig eller var avvisande mot mig. Nej, ni välkomnade mig och tog hand om mig, som om jag hade varit en ängel från Gud eller till och med Jesus Kristus själv.
15 Var är nu den glädje och hänförelse som vi upplevde tillsammans? Jag vet ju att ni på den tiden skulle ha gjort vad som helst för mig, till och med rivit ut era ögon och gett dem till mig om detta hade varit möjligt.
16 Har jag nu blivit er fiende, därför att jag säger er sanningen?
17 De falska lärare, som är så ivriga att vinna ert förtroende, gör det inte för ert bästa. De försöker bara få in en kil mellan er och mig, så att ni ska ägna mer intresse åt dem.
18 Det är underbart när människor är vänliga mot er och har goda och uppriktiga motiv, särskilt när jag inte är hos er!
19 Mina kära barn, det ser ut som om jag en gång till som en mor måste föda er med smärta innan ni har vuxit upp till mogna kristna och är fyllda av Kristus.
20 Jag önskar att jag kunde vara hos er just nu, så att jag bättre kunde välja mina ord. Uppriktigt sagt vet jag inte vad jag ska ta mig till med er.
Jesus ger mat åt fyra tusen
1-2 Nu hände det igen att mycket folk hade samlats utan att ha något att äta. Jesus kallade då till sig sina lärjungar.Jag lider med de här människorna, sa han. De har varit här i tre dagar och har inget att äta.
3 Om jag skickar hem dem utan att ge dem mat, kommer de att stupa av utmattning längs vägen, för en del av dem bor långt härifrån.
4 Men vad menar du, undrade lärjungarna. Kan vi få tag på mat åt dem här i öknen?
5 Hur mycket bröd har ni? frågade Jesus.Sju kakor, svarade de.
6 Då bad han folket att sätta sig ner på marken. Sedan tog han de sju kakorna, tackade Gud för dem och bröt dem i bitar. Sedan gav han dem till lärjungarna, och de gav brödbitarna vidare till folket.
7 Man hittade dessutom några små fiskar, och Jesus välsignade också dem och bad sedan lärjungarna att dela ut dem.
8-9 Och alla åt tills de blev mätta. Sedan lät Jesus dem gå var och en till sitt. Det var omkring fyra tusen människor som var med och åt, och när resterna samlades upp efter måltiden visade det sig att det blev sju stora korgar över.
De religiösa ledarna begär ett tecken från himlen
10 Därefter steg Jesus i en båt och for till trakten kring Dalmanouta tillsammans med sina lärjungar.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®