Book of Common Prayer
Psalm 25[a]
Bön om Guds nåd och ledning
1 Av David.
Till dig, Herre, lyfter jag min själ.
2 Min Gud, på dig förtröstar jag.
Låt mig inte komma på skam,
låt inte mina fiender jubla över mig.
3 Nej, ingen kommer på skam som hoppas på dig.
På skam kommer de som utan orsak handlar svekfullt.
4 Herre, visa mig dina vägar,
lär mig dina stigar.
5 Led mig i din sanning och lär mig,
ty du är min frälsnings Gud.
På dig hoppas jag alltid.
6 Tänk, Herre, på din barmhärtighet och din nåd,
ty de är av evighet.
7 Tänk inte på min ungdoms synder
och på mina överträdelser,
utan tänk på mig efter din nåd,
för din godhets skull, Herre.
8 Herren är god och rättfärdig,
därför undervisar han syndare om vägen.
9 Han leder de ödmjuka rätt,
han lär de ödmjuka sin väg.
10 Alla Herrens vägar är nåd och sanning
för dem som håller hans förbund och vittnesbörd.
11 För ditt namns skull, Herre,
förlåt min missgärning, ty den är stor.
12 Den som fruktar Herren
får undervisning av honom om den väg han skall välja.
13 Hans själ skall bo i det goda,
och hans efterkommande skall ärva landet.
14 Herren umgås förtroligt med dem som fruktar honom,
sitt förbund gör han känt för dem.
15 Mina ögon ser alltid upp till Herren,
ty han drar mina fötter ur nätet.
16 Vänd dig till mig och var mig nådig,
ty jag är ensam och betryckt.
17 Mitt hjärtas ångest är stor,
för mig ut ur min nöd!
18 Se till mitt lidande och min möda,
förlåt mig alla mina synder.
19 Se, hur många mina fiender har blivit,
hur de hatar mig med våldsamt hat.
20 Bevara min själ och rädda mig,
låt mig inte komma på skam,
ty jag flyr till dig.
21 Låt oskuld och ärlighet bevara mig,
ty jag hoppas på dig.
22 Gud, befria Israel, ur all dess nöd.
Psalm 9[a]
Tacksägelse för seger över fiender
1 För sångmästaren, till mutlabbén.[b] En psalm av David.
2 Jag vill tacka Herren av hela mitt hjärta,
jag vill förkunna alla dina under.
3 Jag vill vara glad och jubla i dig,
jag vill lovsjunga ditt namn, du den Högste.
4 Ty mina fiender viker tillbaka,
de faller och går under inför ditt ansikte.
5 Du har hävdat min rätt och fört min talan,
du sitter på din tron som en rättfärdig domare.
6 Du har straffat hednafolk
och förgjort ogudaktiga,
deras namn har du utplånat för evigt.
7 Fienderna är borta, utrotade för alltid.
Deras städer har du omstörtat,
minnet av dem har du utplånat.
8 Herren regerar i evighet,
sin tron har han gjort till ett domarsäte.
9 Han skall döma världen med rättfärdighet,
skipa rätt bland folken med rättvisa.
10 Herren är en borg för den förtryckte,
en borg i nödens tider.
11 De som känner ditt namn förtröstar på dig,
ty du överger inte dem som söker dig, Herre.
12 Lovsjung Herren som bor i Sion,
förkunna hans gärningar bland folken.
13 Ty han som hämnas blodsutgjutelser kommer ihåg dem,
han glömmer ej de betrycktas klagorop.
14 Var mig nådig, Herre.
Se hur jag plågas av dem som hatar mig,
du som lyfter mig upp från dödens portar,
15 för att jag skall förkunna allt ditt lov
och i dottern Sions portar jubla över din frälsning.
16 Hednafolk har sjunkit ner
i den grav de grävde,
i det nät de lade ut har deras fot blivit fångad.
17 Herren har gjort sig känd,
han har hållit dom.
Den ogudaktige blir snärjd i sina egna gärningar.
Higgajón[c]. Sela.
18 De ogudaktiga skall vika tillbaka ner i dödsriket,
alla hednafolk som glömmer Gud.
19 Men den fattige skall inte bli glömd för alltid,
de betrycktas hopp skall ej bli om intet för evigt.
20 Stå upp, Herre, låt inte människor få makten,
låt hednafolken bli dömda inför ditt ansikte.
21 Låt fruktan komma över dem, Herre,
låt hednafolken förstå att de endast är människor. Sela.
Psalm 15
Herrens krav på rättfärdighet
1 En psalm av David.
Herre, vem får vistas i ditt tält,
vem får bo på ditt heliga berg?
2 Den som lever fullkomligt och handlar rättfärdigt,
den som talar sanning av hjärtat,
3 den som inte baktalar med sin tunga,
inte handlar illa mot sin nästa
och inte vanärar sin granne,
4 den som föraktar den förkastlige
men ärar dem som fruktar Herren,
den som inte bryter sin ed
om än det blir till egen skada,
5 den som inte driver ocker med sina pengar
och inte tar mutor för att fälla den oskyldige.
Den som handlar så skall aldrig vackla.
Domsord över ogudaktigheten
8 Ve er som lägger hus till hus
och fogar åker till åker,
till dess inget utrymme längre finns
och ni är de enda som bor i landet.
9 Från Herren Sebaot ljuder det i mina öron:
Sannerligen, många hus skall bli öde,
stora och vackra hus utan invånare.
10 En vingård på tio plogland[a]
skall ge endast ett batmått,
och en homers utsäde skall ge endast en efa.
11 Ve dem som stiger upp tidigt på morgonen
för att jaga efter starka drycker
och sitter uppe till sena natten,
upphettade av vin!
12 Vid sina dryckeslag har de harpor och psaltare,
pukor, flöjter och vin.
Men Herrens gärningar bryr de sig inte om,
hans händers verk intresserar dem inte.
18 Ve dem som drar fram missgärning
med lögnens band
och synd som med vagnslinor,
19 dem som säger: "Låt honom hasta,
låt honom skynda med sitt verk,
så att vi får se det.
Låt det som Israels Helige beslutat
närma sig och komma,
så att vi lär känna det!"
20 Ve dem som kallar det onda gott
och det goda ont,
som gör mörker till ljus och ljus till mörker,
som gör bittert till sött och sött till bittert!
21 Ve dem som är visa i sina egna ögon
och håller sig själva för kloka!
22 Ve dem som är hjältar i att dricka vin
och duktiga att blanda starka drycker,
23 dem som för mutor frikänner den skyldige
och berövar den rättfärdige hans rätt.
5 1 Om tider och stunder, bröder, behöver vi inte skriva till er. 2 Ni vet själva mycket väl att Herrens dag kommer som en tjuv om natten. 3 När folk säger: "Fred och trygghet", då drabbas de av undergång lika plötsligt som smärtan kommer över en kvinna som skall föda, och de slipper inte undan. 4 Men ni, bröder, lever inte i mörker, så att den dagen kan överraska er som en tjuv. 5 Ni är alla ljusets barn och dagens barn. Vi tillhör inte natten eller mörkret. 6 Låt oss därför inte sova som de andra utan hålla oss vakna och nyktra. 7 Ty de som sover, de sover om natten, och de som berusar sig är berusade om natten. 8 Men vi som hör dagen till, låt oss vara nyktra, iförda tron och kärleken som pansar och hoppet om frälsning som hjälm. 9 Ty Gud har inte bestämt oss till att drabbas av vredesdomen utan till att vinna frälsning genom vår Herre Jesus Kristus. 10 Han har dött för oss, för att vi skall leva tillsammans med honom, vare sig vi är vakna eller insomnade. 11 Uppmuntra därför varandra och uppbygg varandra, så som ni redan gör.
Jerusalems ödeläggelse
20 När ni ser Jerusalem omringas av härar, då skall ni veta att staden snart skall bli ödelagd. 21 Då måste de som bor i Judeen fly bort till bergen, och de som bor inne i staden måste lämna den, och de som är ute på landet får inte gå in i staden. 22 Ty detta är vedergällningens tid, då allt som är skrivet skall gå i uppfyllelse. 23 Ve dem som väntar barn eller ammar i de dagarna! Ty landet skall drabbas av en stor nöd, och vredesdomen skall komma över detta folk. 24 De skall falla för svärdsegg och föras bort som fångar till alla hednafolk. Jerusalem kommer att trampas ner av hedningarna, tills hedningarnas tider är fullbordade.
Människosonen kommer
25 Tecken skall visa sig i solen, i månen och i stjärnorna, och på jorden skall folken gripas av ångest och stå rådlösa vid havets och bränningarnas dån. 26 Människor skall ge upp andan av skräck, i väntan på det som skall komma över världen. Ty himlens krafter skall skakas. 27 Då skall man se Människosonen komma i ett moln med stor makt och härlighet. 28 Men när detta börjar ske, så räta på er och lyft upp era huvuden, ty då närmar sig er förlossning."
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln