Book of Common Prayer
Qof
145 Jag ropar av allt hjärta. Svara mig, Herre!
Jag vill ta dina stadgar i akt.
146 Jag ropar till dig, fräls mig,
jag vill ta vara på dina vittnesbörd.
147 Jag kommer tidigt i gryningen och ropar,
jag hoppas på dina ord.
148 Jag håller mig vaken under nattens väkter
för att begrunda vad du sagt.
149 Hör min röst enligt din nåd,
Herre, håll mig vid liv enligt ditt domslut.
150 Nära är de som jagar efter onda gärningar,
de som är långt ifrån din undervisning.
151 Nära är också du, Herre,
och alla dina bud är sanning.
152 Sedan länge vet jag genom dina vittnesbörd
att du har fastställt dem för evig tid.
Resh
153 Se till mitt lidande och rädda mig,
ty jag glömmer ej din undervisning.
154 Utför min sak och återlös mig,
håll mig vid liv enligt ditt ord.
155 Frälsningen är fjärran från de ogudaktiga,
ty de frågar inte efter dina stadgar.
156 Herre, din barmhärtighet är stor,
håll mig vid liv enligt dina domslut.
157 Mina förföljare och ovänner är många,
men jag viker ej från dina vittnesbörd.
158 När jag ser de trolösa känner jag leda vid dem,
därför att de inte håller sig till ditt tal.
159 Se hur kära jag har dina befallningar,
Herre, håll mig vid liv enligt din nåd.
160 Summan av ditt ord är sanning,
dina rättfärdiga domslut är eviga.
Shin
161 Furstar förföljer mig utan orsak,
men mitt hjärta fruktar ditt ord.
162 Jag jublar över ditt tal
lik den som vinner stort byte.
163 Jag hatar och avskyr lögnen,
men din undervisning älskar jag.
164 Jag prisar dig sju gånger om dagen
för dina rättfärdiga domslut.
165 Stor frid äger de som älskar din undervisning,
ingenting kan få dem på fall.
166 Jag väntar efter din frälsning, Herre,
och handlar efter dina bud.
167 Min själ håller fast vid dina vittnesbörd,
de är mig mycket kära.
168 Jag håller fast vid dina befallningar och vittnesbörd,
ja, du känner alla mina vägar.
Taw
169 Herre, mitt rop kommer inför dig,
ge mig förstånd enligt ditt ord.
170 Min bön kommer inför ditt ansikte,
rädda mig enligt ditt tal.
171 Mina läppar flödar över av lov,
ty du lär mig dina stadgar.
172 Min tunga prisar ditt ord,
ty alla dina bud är rättfärdiga.
173 Din hand hjälper mig,
ty jag har valt dina befallningar.
174 Jag längtar efter din frälsning, Herre,
din undervisning är min glädje.
175 Låt min själ leva, så skall jag lova dig,
låt dina domslut hjälpa mig.
176 Jag har gått vilse som ett förlorat får.
Sök upp din tjänare,
ty jag har inte glömt dina bud.
Psalm 128
Herrens välsignelse i hemmet
1 En vallfartssång.
Salig är var och en som fruktar Herren
och vandrar på hans vägar.
2 Av dina händers arbete får du njuta frukten.
Salig är du och det skall gå dig väl.
3 Som en fruktsam vinstock är din hustru inne i ditt hus,
som olivplantor är dina barn
kring ditt bord.
4 Ty se, så blir den man välsignad
som fruktar Herren.
5 Herren skall välsigna dig från Sion.
Du skall få se Jerusalems välgång
i alla dina livsdagar,
6 och du skall få se barn till dina barn.
Frid över Israel!
Psalm 129
Sions fiender skall komma på skam
1 En vallfartssång.
Stor nöd har de vållat mig
alltifrån min ungdom - så skall Israel säga -
2 stor nöd har de vållat mig
alltifrån min ungdom.
Ändå blev de mig inte för starka.
3 På min rygg har plöjare plöjt
och dragit långa fåror.
4 Men Herren är rättfärdig,
han har huggit av de ogudaktigas band.
5 De skall komma på skam och vika tillbaka,
alla som hatar Sion.
6 De skall bli som gräs på taken,
som vissnar innan det vuxit upp.
7 Ingen skördeman fyller sin hand med det,
ingen kärvbindare sin famn.
8 De som går förbi säger inte:
" Herrens välsignelse må komma över er!
Vi välsignar er i Herrens namn."
Psalm 130
Ur djupaste nöd
1 En vallfartssång.
Ur djupen ropar jag till dig, Herre.
2 Herre, hör min röst,
låt dina öron lyssna till mina rop om nåd.
3 Om du, Herre, tillräknar missgärningar,
Herre, vem kan då bestå?
4 Men hos dig finns förlåtelse,
för att man skall frukta dig.
5 Jag väntar på Herren,
min själ väntar,
och jag hoppas på hans ord.
6 Min själ längtar efter Herren,
mer än väktarna efter morgonen,
ja, mer än väktarna efter morgonen.
7 Hoppas på Herren, Israel,
ty hos Herren finns nåd,
full lösepenning finns hos honom.
8 Det är han som skall friköpa Israel
från alla dess missgärningar.
Jerusalems räddning och fiendernas undergång
12 En profetia, Herrens ord om Israel. Så säger Herren, han som har utspänt himlen och lagt jordens grund och som har format människans ande i henne: 2 Se, jag skall göra Jerusalem till en berusningens kalk för alla folk runt omkring. Också Juda skall drabbas, när Jerusalem blir belägrat. 3 Det skall ske på den dagen att jag skall göra Jerusalem till en tung sten för alla folk. Var och en som lyfter den skall göra sig illa på den. Och alla jordens folk skall församla sig mot henne. 4 På den dagen, säger Herren, skall jag slå alla hästar med förvirring och deras ryttare med vanvett. Men över Juda hus skall jag öppna mina ögon, när jag bland folken slår alla hästar med blindhet. 5 Då skall Juda stamfurstar säga i sina hjärtan: "Jerusalems invånare är vår styrka, genom Herren Sebaot som är deras Gud."
6 På den dagen skall jag låta Juda stamfurstar bli som brinnande fyrfat bland ved och som flammande facklor bland halmkärvar, så att de förtär alla folk runt omkring, både åt höger och åt vänster. Men Jerusalem skall fortfarande trona på sin plats, där det nu ligger. 7 Herren skall frälsa Juda hyddor först, för att inte härligheten hos Davids hus och Jerusalems invånare skall överträffa Juda härlighet. 8 På den dagen skall Herren beskydda Jerusalems invånare. På den dagen skall den svagaste[a] bland dem vara som David, och Davids hus skall vara som Gud, såsom Herrens ängel framför dem.
Veklagan över den genomstungne
9 På den dagen skall jag bestämma mig för att utrota alla hednafolk som kommer mot Jerusalem. 10 Men över Davids hus och över Jerusalems invånare skall jag utgjuta nådens och bönens Ande, så att de ser upp till mig som de har genomborrat. De skall sörja honom så som man sörjer ende sonen, och de skall gråta bittert över honom, så som man gråter över sin förstfödde.
Utkorelsen ett ämne för lovprisning
3 Välsignad är vår Herre Jesu Kristi Gud och Fader, som i Kristus har välsignat oss med all den himmelska världens andliga välsignelse, 4 liksom han innan världens grund blev lagd har utvalt oss i honom för att vi skulle vara heliga och fläckfria inför honom. 5 I sin kärlek har han genom Jesus Kristus förutbestämt att vi skulle tas upp som hans barn, enligt sin vilja och sitt beslut, 6 för att den härliga nåd som han har skänkt oss i den Älskade skall prisas. 7 I honom är vi friköpta genom hans blod och har förlåtelse för våra synder på grund av den rika nåd 8 som han har låtit flöda över oss, med all vishet och insikt. 9 Han har låtit oss få veta sin viljas hemlighet, enligt det beslut som han hade fattat i Kristus, 10 den plan som skulle genomföras när tiden var fullbordad: att i Kristus sammanfatta allt i himlen och på jorden. 11 I honom har vi också fått vårt arv, förutbestämda till det av honom som utför allt efter sin vilja och sitt beslut, 12 för att vi som har vårt hopp i Kristus skall prisa hans härlighet och ära. 13 I honom har också ni, sedan ni hört det sanna budskapet, evangeliet om er frälsning, ja, i honom har också ni, sedan ni kommit till tro, tagit emot den utlovade helige Ande som ett sigill. 14 Anden är en handpenning på vårt arv, att hans eget folk skall förlossas, för att hans härlighet skall prisas.
Jesus hos publikanen Sackeus
19 Jesus kom därefter in i Jeriko och vandrade genom staden. 2 Och se, där fanns en man som hette Sackeus och var förman vid tullen,[a] och han var rik. 3 Han ville se vem Jesus var men kunde inte för folkskarans skull, ty han var liten till växten. 4 Då sprang han i förväg och klättrade upp i ett mullbärsfikonträd för att kunna se honom, eftersom Jesus skulle komma den vägen. 5 När Jesus kom till det stället, såg han upp och sade till honom: "Sackeus, skynda dig ner, ty i dag måste jag komma och stanna i ditt hus." 6 Sackeus skyndade sig ner och tog emot honom med glädje. 7 Alla som såg det mumlade förargat: "Han har tagit in hos en syndare." 8 Men Sackeus stod där och sade till Herren: "Herre, hälften av det jag äger ger jag åt de fattiga, och om jag har bedragit någon, ger jag honom fyrdubbelt tillbaka." 9 Jesus sade till honom: "I dag har frälsning kommit till denna familj, eftersom också han är en Abrahams son. 10 Ty Människosonen har kommit för att uppsöka och frälsa det som var förlorat."
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln