Book of Common Prayer
Två sätt att leva.
1 Lyckliga är de som inte följer ogudaktiga människors råd eller är tillsammans med syndare som inte bryr sig om Gud.
2 De är i stället glada över att kunna göra det Gud vill. Dag och natt tänker de på hans lag och funderar över hur de bättre ska kunna följa den.
3 De är som träd som växer vid flodstranden. De bär god frukt och deras löv vissnar aldrig. De lyckas med allt de gör.
4 Men så är det inte för syndarna! De skingras som agnar för vinden.
5 De kan inte känna sig säkra på domens dag och ska inte få vara bland de rättfärdiga.
6 Herren vakar ständigt över alla gudfruktiga människors planer och vägar, men de gudlösa är på väg mot domen.
Guds utvalde kung
2 Varför gör folken uppror mot Herren? Och varför smider de planer, som inte leder någonstans?
2 De som har makten här i världen har kommit överens om att göra uppror mot Herren och hans Messias - den verklige makthavaren.
3 Kom, låt oss kasta av oss hans bojor, säger de, och befria oss från detta slaveri under Gud.
4 Men Gud i himlen ler! Han driver med dem och alla deras ynkliga planer.
5 Sedan varnar han dem och hans vrede skrämmer dem.
6 Han säger: Detta är den kung som jag har utvalt, och jag har själv satt honom på tronen i min heliga stad, Jerusalem.
7 Och kungen svarar: Jag ska göra det känt vad Gud har beslutat, för Herren har sagt till mig: 'Du är nu min son, och idag har jag blivit din Far.
8 Bara begär av mig och jag ska ge dig alla folk i hela världen.
9 Regera över dem med järnhand, ja, slå sönder dem som lerkrukor!'
10 Ni kungar och härskare på jorden, ta ert förnuft till fånga och lyssna innan det är för sent!
11 Underordna er Herren och erkänn hans makt. Gläd er även om ni bävar!
12 Fall ner inför hans son, innan hans vrede uppväcks och ni förgås! Jag varnar er - hans vrede kan snart upptändas. Men vilken glädje det blir för dem som söker skydd hos honom!
På flykt men ändå räddad
1-2 En psalm av David, när han flydde från sin son Absalom. Herre, överallt stöter jag på fiender. Det är många som försöker skada mig och
3 många som säger att Gud aldrig kommer att hjälpa mig.
4 Men du, Herre, är min sköld, min härlighet och mitt enda hopp. Bara du kan lyfta upp mitt huvud, som nu är nerböjt av skam.
5 Jag ropade till Herren, och han hörde mig från sitt tempel i Jerusalem.
6 Därför kan jag sova lugnt hela natten, för Herren vakar över mig.
7 Nu är jag inte längre rädd, trots att tusentals fiender har omringat mig.
8 Jag ropar till honom: Stå upp, Herre! Fräls mig, min Gud! Då kommer han att slå dem i ansiktet och slå ut deras tänder.
9 Ja, Herren lämnar oss aldrig i sticket. Han låter oss uppleva glädje och fred!
Gud beskyddar mig
1-2 Gud, du har alltid försvarat mig och gett mig rätt. Du har alltid tagit hand om mig i mina svårigheter. Hör mig nu än en gång, när jag ropar till dig! Var barmhärtig mot mig och hör min bön!
3 Herren Gud frågar: Ni människor, som har makten i landet, hur länge ska ni förolämpa mig och tillbe dessa löjliga avgudar, som inte kan göra någonting och som är helt och hållet falska?
4 Lägg märke till att Herren har utvalt de rättfärdiga åt sig. Därför kommer han att lyssna till mig och svara när jag ropar till honom.
5 Bäva inför Herren, och synda inte mot honom. Tänk på detta när du ligger tyst i din säng!
6 Lita på Herren, och bär fram de offer som han tycker om.
7 Många säger att det aldrig ska bli bättre för oss. Bevisa att de har fel, Herre, genom att låta ditt ansiktes ljus lysa över oss!
8 Trots deras rika skördar är den glädje vi fått mycket större än deras.
9 När jag lägger mig somnar jag lugnt, även om jag är ensam, för du, Herre, beskyddar mig.
Den som gräver en grop ...
1-2 Herre, min Gud, du måste rädda mig från mina förföljare!
3 Låt dem inte få kasta sig över mig som lejon och slita mig i stycken utan att någon räddar mig.
4 Det hade varit en annan sak om jag hade gjort något ont,
5 om jag utan orsak hade stulit från mina ovänner.
6 Då skulle det ha varit rätt av dig att låta mina fiender förgöra mig och trampa mig till marken och lämna mig livlös i smutsen.
7 Herre! Res dig i din vrede mot mina fiender! Vakna och kräv rättvisa av dem.
8-9 Samla alla människor runt omkring dig! Du är den som dömer folken och du dömer deras synder! Upprätta mig inför dem, för du vet att jag är oskyldig.
10 Herre, gör slut på all ondska och välsigna alla som tillber dig, för du är rättfärdig. Du ser rakt in i vårt inre, och du dömer våra tankar och planer.
11 Gud är min sköld, och han kommer att försvara mig. Han räddar dem som lever rätt och ärligt.
12 Gud är en rättvis domare som blir upprörd varje dag över de gudlösa.
13 Om de inte ändrar sig, kommer han att slipa sitt svärd och döda dem.Han har böjt sig ner och spänt sin båge,
14 och med detta dödande vapen avlossar han brinnande pilar.
15 Se hur onda människor hela tiden bara planerar att göra uppror. De tänker ut de mest raffinerade knep, som leder till lögn och bedrägeri.
16 De gräver djupa gropar för andra, men de faller själva i dem.
17 Låt olyckan de planerar för andra komma över dem själva! Ja, låt dem dö!
18 Jag vill tacka Herren, för han är rättvis. Ja, jag vill sjunga lovsånger till Herren, den Högste.
11-12 Unge man, bli inte förnärmad när Herren straffar och tillrättavisar dig. Att han straffar dig visar bara att han älskar dig. På samma sätt som en far uppfostrar sin son så gör också Herren med den han älskar.
13-15 Den människa som kan skilja mellan rätt och orätt och har gott omdöme och förstånd, är lyckligare än den som äger silver och guld.Sådan vishet är nämligen mycket värdefullare än dyrbara juveler. Den kan inte jämföras med någonting.
16-17 Visheten ger:ett långt livrikedomäraglädjefrid.
18 Bara visheten ger ett innehållsrikt liv och det är bara den som håller fast vid detta som blir lycklig.
19 Genom vishet skapade Gud jorden och med sin kunskap formade han rymden och hela universum.
20 Hans klokhet lät vattenkällorna bryta fram från djupen och regnet att strömma ner från himlen.
18 Kära barn, låt oss sluta att bara säga att vi älskar människor. Låt oss verkligen älska dem och visa det genom våra handlingar.
19 Då vet vi säkert att vi är på Guds sida, och våra samveten kommer att vara rena, till och med när vi står inför Herren.
20 Men även om samvetet skulle döma oss så vet vi att Herren känner oss bättre än vårt samvete och vet allt om oss.
21 Men, älskade vänner, om våra samveten är rena, kan vi med lugn och förtröstan komma till Herren
22 och få vad vi än ber om, därför att vi lyder honom och gör det som gläder honom.
23 Och detta är vad Gud säger att vi måste göra: tro på hans Son Jesus Kristus och älska varandra så som han har lärt oss.
24 De som gör vad Gud säger, lever i gemenskap med honom och han med dem. Vi vet att detta är sant, därför att den helige Ande, som han har gett oss, talar om det för oss.
Lär er skilja mellan sann och falsk lära
4 Älskade vänner, tro inte på allt ni hör bara därför att någon säger att det är ett budskap från Gud. Pröva det först för att se om det verkligen är så. Det finns nämligen många falska profeter runt om i världen.
2 Man kan nämligen avgöra om deras budskap kommer från den helige Ande eller ej, genom att kontrollera att de verkligen tror att Jesus Kristus, Guds Son, blev människa med en mänsklig kropp? Om de gör det, är deras budskap från Gud.
3 Om de inte gör det, kommer inte budskapet från Gud utan från den Antikrist som ni vet ska komma och som är emot Kristus. Hans fientliga inställning till Kristus är redan spridd i världen.
4 Kära vänner, ni tillhör Gud och har redan vunnit er kamp mot dem som är emot Kristus, för den Ande som finns i er är starkare än den ande som finns i denna ogudaktiga värld.
5 De falska profeterna talar med denna världens ande, och därför lyssnar de som tillhör världen med uppmärksamhet till dem.
6 Men vi är Guds barn. De som vandrar med Gud och känner honom lyssnar till oss. De andra gör det inte. Detta är ett annat sätt att ta reda på om ett budskap verkligen är från Gud, för om det är det, lyssnar inte världen till det.
Jesus skingrar Johannes tvivel
11 När Jesus hade gett sina tolv lärjungar dessa föreskrifter, gick han vidare för att undervisa och predika i de städer dit han sänt dem.
2 Johannes döparen, som just då satt i fängelse, hörde om alla de under som Kristus gjorde. Han skickade då iväg sina lärjungar till Jesus för att fråga honom:
3 Är du verkligen den som Gud lovat oss, eller ska vi vänta på någon annan?
4 Jesus svarade dem: Gå tillbaka till Johannes och berätta för honom om de under ni har sett mig göra:
5 blinda har fått sin syn, lama går omkring, leprasjuka har blivit friska, döva hör och döda har fått liv igen. Och berätta för honom att jag predikar de goda nyheterna för de fattiga.
6 Säg sedan till honom: 'Lyckliga dem som inte tvivlar på mig.'
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®