Book of Common Prayer
Psalm 120
Bön om hjälp mot lögnare
1 En vallfartssång.
Jag ropar till Herren i min nöd
och han svarar mig.
2 Herre, rädda min själ från lögnaktiga läppar,
från falska tungor.
3 Vad skall han ge dig,
ja, vad mer skall han ge dig,
du falska tunga?
4 En krigares skarpa pilar
och glödande ginstkol.
5 Ve mig som bor i Mesheks land
och bland Kedars hyddor!
6 Länge har min själ bott
bland dem som hatar friden.
7 Jag vill ha frid,
men säger jag ett ord,
är de redo till strid.
Psalm 121
Hjälpen finns hos Herren
1 En vallfartssång.
Jag lyfter mina ögon upp till bergen.
Varifrån skall min hjälp komma?
2 Min hjälp kommer från Herren,
som har gjort himmel och jord.
3 Inte skall han låta din fot vackla,
inte slumrar han som bevarar dig.
4 Nej, han som bevarar Israel,
han slumrar inte, han sover inte.
5 Herren bevarar dig,
Herren är ditt skydd
på din högra sida.
6 Solen skall inte skada dig om dagen,
och inte månen om natten.
7 Herren skall bevara dig från allt ont,
han skall bevara din själ.
8 Herren skall bevara din utgång och din ingång
från nu och till evig tid.
Psalm 122
Glädjen över att gå till Herrens hus
1 En vallfartssång av David.
Jag blev glad när man sade till mig:
"Vi skall gå till Herrens hus."
2 Våra fötter fick träda in
i dina portar, Jerusalem,
3 Jerusalem, du välbyggda stad
där hus sluter sig till hus,
4 dit stammarna drar upp, Herrens stammar,
som ett vittnesbörd för Israel
att Herrens namn skall prisas.
5 Ty där står domarsäten,
troner för Davids hus.
6 Önska Jerusalem frid!
Må det gå dem väl som älskar dig.
7 Må frid råda inom dina murar,
välgång i dina palats.
8 För mina bröders och vänners skull
vill jag önska dig frid.
9 För Herrens, vår Guds, hus skull
vill jag söka ditt goda.
Psalm 123
Med blicken på Guds nåd
1 En vallfartssång.
Jag lyfter mina ögon upp till dig,
du som bor i himlen.
2 Som en tjänares ögon ser på sin herres hand,
som en tjänarinnas ögon på sin frus hand,
så ser våra ögon upp till Herren, vår Gud,
till dess att han ger oss sin nåd.
3 Var oss nådig, Herre, var oss nådig.
ty vi har fått utstå mycket förakt.
4 Vi har fått utstå de säkras hån
och de högmodigas förakt.
Psalm 124
Tacksägelse för befrielse ur stor nöd
1 En vallfartssång av David.
Om Herren inte varit med oss
- så skall Israel säga -
2 om Herren inte varit med oss
när människor reste sig upp mot oss,
3 då hade de slukat oss levande
när deras vrede upptändes mot oss,
4 då hade vattnen dränkt oss,
strömmen sköljt över oss,
5 ja, då hade de väldiga vattenmassorna
sköljt över oss.
6 Lovad vare Herren,
som inte gav oss till rov åt deras tänder.
7 Vår själ kom undan som en fågel
ur fågelfängarens snara,
snaran gick sönder
och vi kom undan.
8 Vår hjälp är i Herrens namn,
hans som har gjort himmel och jord.
Psalm 125
Herren beskyddar sitt folk
1 En vallfartssång.
De som förtröstar på Herren är som Sions berg.
Det rubbas inte, det står kvar för evigt.
2 Jerusalem omges av berg,
och Herren omger sitt folk
från nu och till evig tid.
3 Ogudaktighetens spira skall inte vila
över de rättfärdigas arvslott,
för att de rättfärdiga inte skall räcka ut
sina händer till orättfärdighet.
4 Gör gott, Herre, mot de goda,
mot dem som har uppriktiga hjärtan.
5 Men dem som viker av på krokiga vägar
skall Herren föra bort
tillsammans med ogärningsmännen.
Frid över Israel!
Psalm 126
Från tårar till jubel
1 En vallfartssång.
När Herren gjorde slut på Sions fångenskap,
då var vi som drömmande.
2 Då fylldes vår mun med skratt
och vår tunga med jubel.
Då sade man bland hednafolken:
" Herren har gjort stora ting med dem."
3 Ja, Herren har gjort stora ting med oss,
och vi är glada.
4 Herre, låt våra fångar komma åter
liksom strömmarna i Negev.
5 De som sår med tårar
skall skörda med jubel.
6 Gråtande går de ut och bär sitt utsäde.
Med jubel kommer de åter och bär sina kärvar.
Psalm 127
På Herrens välsignelse beror allt
1 En vallfartssång av Salomo.
Om inte Herren bygger huset
är arbetarnas möda förgäves.
Om inte Herren bevarar staden
vakar väktaren förgäves.
2 Förgäves stiger ni tidigt upp
och går sent till vila
för att äta det bröd ni slitit för.
Detta ger han åt sina vänner
medan de sover.
3 Se, barn är en Herrens gåva,
livsfrukt en lön.
4 Som pilar i en hjältes hand
är söner man får vid unga år.
5 Lycklig den man
vars koger är fyllt med dem.
De kommer inte på skam
när de går till rätta med fiender i porten.
1 Profetia om Nineve, boken med elkositen Nahums syn.
Herrens vrede över Nineve
2 Herren är en nitälskande Gud och en hämnare.
Herren tar hämnd och vredgas,
Herren tar hämnd på sina ovänner,
han har vrede i förvar åt sina fiender.
3 Herren är sen till vrede
men stor i kraft,
han låter ingen gå ostraffad.
Herren har sin väg i storm och oväder,
och molnen är dammet under hans fötter.
4 Han straffar havet och låter det torka ut,
alla floder låter han sina.
Då tynar Basan och Karmel bort
och Libanons grönska vissnar.
5 Bergen darrar för honom
och höjderna smälter ner.
Jorden bävar för hans ansikte,
världen och alla som bor där.
6 Vem kan bestå inför hans förbittring,
vem kan uthärda hans vredes glöd?
Hans vrede brinner som eld
och klipporna rämnar inför honom.
7 God är Herren,
en tillflykt på nödens dag,
han känner dem som flyr till honom.
8 Men med en störtflod förintar han
platsen där Nineve står,
och mörker förföljer hans fiender.
9 Vad ni än tänker ut mot Herren
skall han komma med fullständig ödeläggelse.
Nöden skall inte komma två gånger.
10 Om de än är hopslingrade som törnsnår
och druckna av sitt drickande,
skall de alla förtäras som torrt gräs.
11 Från dig har en man gått ut,
en som tänker ut ont mot Herren,
en rådgivare i ondska.
Guds nåd över Juda
12 Så säger Herren:
"Hur starka och många de än är,
skall de ändå mejas ner och försvinna.
Jag har plågat dig,
men skall inte plåga dig mer.
13 Nu skall jag bryta sönder hans ok över dig,
dina band skall jag slita av."
Ni skall vara heliga
13 Spänn därför bältet om livet[a] och var vakna och sätt ert hopp helt och fullt till den nåd som skall komma er till del, när Jesus Kristus uppenbaras. 14 Som lydnadens barn skall ni inte styras av de begär som ni tidigare levde i när ni ännu var okunniga. 15 Nej, liksom han som har kallat er är helig, skall ni föra ett alltigenom helgat liv. 16 Det står skrivet: Ni skall vara heliga, ty jag är helig.[b]
17 Om ni ropar "Fader" till honom, som opartiskt dömer var och en efter hans gärning, så vandra här i gudsfruktan under er tid som främlingar. 18 Ni vet ju att det inte var med förgängliga ting, med silver eller guld, som ni blev friköpta från det meningslösa liv ni ärvt från era fäder, 19 utan med Kristi dyrbara blod, som med blodet av ett lamm utan fel och lyte. 20 Han var utsedd redan före världens skapelse men har i dessa sista tider uppenbarats för er skull, 21 ni som genom honom tror på Gud, som uppväckte honom från de döda och gav honom härlighet, så att er tro och ert hopp står till Gud.
Guds levande ord
22 Ni har renat era själar genom att lyda sanningen, så att ni älskar varandra uppriktigt som bröder. Älska då varandra uthålligt av rent hjärta. 23 Ni är ju födda på nytt, inte av en förgänglig säd, utan genom en oförgänglig, genom Guds levande ord som består. 24 Ty
allt kött är som gräset och all dess härlighet som blomman i gräset.
Gräset vissnar bort och blomman faller av,[c]
25 men Herrens ord förblir i evighet.
Det är detta ord som har förkunnats för er.
Jesus och barnen
13 Sedan bar man fram barn till Jesus, för att han skulle lägga händerna på dem och be. Men lärjungarna visade bort dem. 14 Då sade Jesus: "Låt barnen komma till mig och hindra dem inte! Ty himmelriket tillhör sådana." 15 Och han lade händerna på dem och gick sedan därifrån.
Jesus och den rike unge mannen
16 En man kom fram till Jesus och frågade: "Mästare, vad skall jag göra för gott för att få evigt liv?" 17 Jesus sade till honom: "Varför frågar du mig om det goda? En är den Gode, och vill du gå in i livet, så håll buden." 18 Han frågade honom: "Vilka?" Jesus svarade: "Du skall inte mörda, Du skall inte begå äktenskapsbrott, Du skall inte stjäla, Du skall inte vittna falskt, [a] 19 Hedra din far och mor och Du skall älska din nästa som dig själv." 20 Då sade den unge mannen till Jesus: "Allt detta har jag hållit. Vad är det mer som fattas?" 21 Jesus svarade: "Vill du vara fullkomlig, gå och sälj vad du äger och ge åt de fattiga. Då skall du få en skatt i himlen. Och kom sedan och följ mig." 22 När den unge mannen hörde detta, gick han bedrövad sin väg, ty han ägde mycket.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln