Book of Common Prayer
Psalm 87
Staden där folken föds på nytt
1 En psalm, en sång av Koras söner.
Den stad han har grundat
står på de heliga bergen.
2 Herren älskar Sions portar
mest bland alla Jakobs boningar.
3 Härliga ting har talats om dig,
du Guds stad. Sela.
4 "Rahab[a] och Babel skall jag räkna
bland mina bekännare,
likaså Filisteen och Tyrus tillsammans med Kush,
dessa är födda där."
5 Om Sion skall det sägas:
"Var och en är född där."
Och han, den Högste, håller det vid makt.
6 När Herren upptecknar folken,
skall han räkna så:
"Dessa är födda där." Sela.
7 Under sång och dans skall man säga:
"Alla mina källor har jag i dig."
FJÄRDE BOKEN
Psalm 90
Guds evighet och människans förgänglighet
1 En bön av gudsmannen Mose.
Herre, du har varit vår tillflykt
från släkte till släkte.
2 Innan bergen blev till
och du skapade jorden och världen,
ja, från evighet till evighet är du, Gud.
3 Du låter människorna vända åter till stoft,
du säger: "Vänd åter, ni människors[a] barn!"
4 Ty tusen år är i dina ögon
som den dag som förgick i går,
de är som en nattväkt.
5 Du sköljer dem bort, de är som en sömn.
Om morgonen liknar de gräset som frodas.
6 Om morgonen gror det och blomstrar,
om aftonen vissnar det och blir torrt.
7 Vi går under genom din vrede,
genom din förbittring förskräcks vi.
8 Du ställer våra missgärningar inför dig,
våra hemliga synder i ditt ansiktes ljus.
9 Alla våra dagar försvinner genom din harm,
vi slutar våra år som en suck.
10 Vårt liv varar sjuttio år
eller åttio, om krafterna räcker.
När det är som bäst är det möda och bekymmer.
Snart är det förbi, vi flyger bort.
11 Vem känner din vredes makt
och din harm, så att han fruktar dig?
12 Lär oss inse att våra dagar är räknade,
så att vi får visa hjärtan.
13 Vänd åter, Herre! Hur länge dröjer du?
Förbarma dig över dina tjänare!
14 Mätta oss med din nåd när morgonen gryr,
så att vi får jubla och vara glada
i alla våra dagar.
15 Gläd oss lika många dagar
som du har plågat oss,
lika många år som vi har sett olycka.
16 Låt dina gärningar uppenbaras för dina tjänare
och din härlighet över deras barn.
17 Må Herrens, vår Guds, ljuvlighet vara över oss.
Ge framgång åt våra händers verk,
ja, åt våra händers verk må du ge framgång.
Psalm 136
Lovsång till Herren för hans under
1 Tacka Herren, ty han är god,
ty hans nåd varar i evighet.
2 Tacka gudarnas Gud,
ty hans nåd varar i evighet.
3 Tacka herrarnas Herre,
ty hans nåd varar i evighet,
4 han som ensam gör stora under,
ty hans nåd varar i evighet,
5 han som har gjort himlen med förstånd,
ty hans nåd varar i evighet,
6 han som har brett ut jorden över vattnen,
ty hans nåd varar i evighet,
7 han som har gjort de stora ljusen,
ty hans nåd varar i evighet,
8 solen till att råda om dagen,
ty hans nåd varar i evighet,
9 månen och stjärnorna till att råda om natten,
ty hans nåd varar i evighet,
10 han som slog de förstfödda i Egypten,
ty hans nåd varar i evighet,
11 och som förde Israel ut därifrån,
ty hans nåd varar i evighet,
12 med stark hand och uträckt arm,
ty hans nåd varar i evighet,
13 han som delade Röda havet mitt itu,
ty hans nåd varar i evighet,
14 och lät Israel gå mitt igenom det,
ty hans nåd varar i evighet,
15 och skingrade farao och hans här
i Röda havet,
ty hans nåd varar i evighet,
16 han som förde sitt folk genom öknen,
ty hans nåd varar i evighet,
17 han som slog stora kungar,
ty hans nåd varar i evighet,
18 och dräpte väldiga kungar,
ty hans nåd varar i evighet,
19 Sichon, amoreernas kung,
ty hans nåd varar i evighet,
20 och Og, kungen i Basan,
ty hans nåd varar i evighet,
21 och som gav deras land till arvedel,
ty hans nåd varar i evighet,
22 till arvedel åt Israel, sin tjänare,
ty hans nåd varar i evighet,
23 han som tänkte på oss i vår förnedring,
ty hans nåd varar i evighet,
24 och som ryckte oss ut ur våra fienders våld,
ty hans nåd varar i evighet,
25 han som ger mat åt allt levande,
ty hans nåd varar i evighet.
26 Tacka himmelens Gud,
ty hans nåd varar i evighet!
Kristi seger över Satan
20 Och jag såg en ängel komma ner från himlen med nyckeln till avgrunden och en stor kedja i handen. 2 Och han grep draken, den gamle ormen, det är Djävulen och Satan, och band honom för tusen år. 3 Sedan kastade ängeln honom i avgrunden, stängde till den och förseglade den över honom, för att han inte längre skulle bedra folken, förrän de tusen åren har nått sitt slut. Därefter skall han släppas lös för en kort tid.
4 Och jag såg troner, och de som satt på dem fick rätt att döma. Och jag såg deras själar som hade halshuggits därför att de hade vittnat om Jesus och förkunnat Guds ord och inte hade tillbett vilddjuret och dess bild och inte tagit emot dess märke på pannan eller handen. De levde och regerade med Kristus i tusen år. 5 Men de andra döda levde inte, förrän de tusen åren hade gått. Detta är den första uppståndelsen. 6 Salig och helig är den som har del i den första uppståndelsen. Över dem har den andra döden inte någon makt, utan de skall vara Guds och Kristi präster och regera med honom i tusen år.
Jesus talar om sitt lidande
21 Från den tiden började Jesus förklara för sina lärjungar att han måste gå till Jerusalem och lida mycket genom de äldste och översteprästerna och de skriftlärda och att han måste dödas och på tredje dagen uppväckas. 22 Då tog Petrus honom åt sidan och började motsäga honom: "Gud är nådig mot dig,[a] Herre. Detta skall aldrig hända dig." 23 Men Jesus vände sig om och sade till Petrus: "Gå bort ifrån mig, Satan! Du vill få mig på fall. Vad du tänker är inte Guds tankar utan människotankar."
I Jesu efterföljd
24 Jesus sade till sina lärjungar: "Om någon vill följa mig, skall han förneka sig själv och ta sitt kors på sig och följa mig. 25 Den som vill bevara sitt liv skall mista det, men den som mister sitt liv för min skull, han skall vinna det. 26 Ty vad hjälper det en människa, om hon vinner hela världen men tar skada till sin själ? Eller vad kan en människa ge i utbyte mot sin själ? 27 Människosonen skall komma i sin Faders härlighet med sina änglar, och då skall han löna var och en efter hans gärningar.
Jesu härlighet uppenbaras
28 Amen säger jag er: Några av dem som står här skall inte smaka döden, förrän de får se Människosonen komma i sitt rike."
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln