Book of Common Prayer
Förtröstan under förföljelse
56 (A) För körledaren, till "Den stumma duvan i fjärran". En sång av David, när filisteerna grep honom i Gat[a].
2 Förbarma dig över mig, Gud,
för människor jagar min själ.
Ständigt angriper de
och tränger mig,
3 (B) ständigt jagar mina förföljare mig.
Många angriper mig i högmod.
4 När fruktan fyller mig
litar jag på dig.
5 (C) På Gud, vars ord jag prisar,
på Gud litar jag
och fruktar inte.
Vad kan människor göra mig?
6 Ständigt förvränger de mina ord,
alla deras tankar
går ut på att skada mig.
7 (D) De gaddar ihop sig,
de ligger på lur,
de vaktar på mina steg
och vill ta mitt liv.
8 (E) Skulle de räddas i sin ondska?
Nej, slå ner folken
i din vrede, Gud!
9 (F) Du håller räkning
på min flykts dagar[b].
Samla mina tårar i ditt kärl[c],
för de står i din bok.
10 Mina fiender ska vika tillbaka
när jag ropar till dig.
Detta vet jag,
för[d] Gud är med mig.
11 På Gud, vars ord jag prisar,
på Herren, vars ord jag prisar,
12 (G) på Gud litar jag
och fruktar inte.
Vad kan människor göra mig?
13 (H) Jag har gett löften till dig, Gud,
och jag ska uppfylla dem
med tackoffer.
14 (I) Du har räddat min själ från döden
och mina fötter från fall,
så att jag kan vandra inför Gud
i de levandes ljus.
Bön och lovsång i nöden
57 (J) För körledaren, "Fördärva inte[e]". En sång av David när han hade flytt undan Saul och var i grottan[f].
2 (K) Förbarma dig, Gud,
förbarma dig över mig!
Till dig flyr min själ,
i dina vingars skugga
tar jag min tillflykt
tills faran är över.
3 (L) Jag ropar till Gud, den Högste,
till Gud, som fullbordar
sitt verk för mig.
4 (M) Han sänder sin hjälp från himlen
och frälser mig
när mina förföljare hånar mig.[g]
Sela
Gud sänder sin nåd
och sin sanning.
5 (N) Min själ är omgiven av lejon,
jag ligger bland människoätare
med tänder[h] som spjut och pilar
och tungor som skarpa svärd.
6 Visa din höghet över himlen, Gud,
och din härlighet över hela jorden!
7 (O) De lägger nät för mina fötter,
min själ är nerböjd.
De gräver en grop för mig,
men de faller själva däri.
Sela
8 (P) [i]Mitt hjärta är frimodigt, Gud,
mitt hjärta är frimodigt.[j]
Jag vill sjunga och spela.
9 (Q) Vakna, min ära[k],
vakna, lyra och harpa!
Jag vill väcka morgonrodnaden.
10 (R) Jag vill tacka dig bland folken,
Herre,
lovsjunga dig bland folkslagen,
11 (S) för din nåd är stor
och når till himlen,
din sanning ända till skyarna.
12 Visa din höghet över himlen, Gud,
och din härlighet över hela jorden!
Dom över de gudlösa
58 (T) För körledaren, "Fördärva inte". En sång av David.
2 (U) För ni verkligen rättfärdighetens
talan när ni tiger[l]?
Dömer ni rätta domar,
ni människors barn?
3 Nej, i hjärtat gör ni onda planer,
era händer banar väg
för våld i landet.
4 (V) De gudlösa är avfälliga
från födseln,
lögnarna far vilse
ända från moderlivet.
5 (W) De har gift som ormens gift,
de liknar en döv huggorm
som stänger sitt öra
6 och inte hör ormtjusaren,
den skicklige besvärjaren.
7 (X) Gud, krossa tänderna i deras mun,
bryt de unga lejonens käkar,
Herre!
8 (Y) Låt dem försvinna
likt vatten som rinner bort.
När han spänner bågen,
låt pilen vara utan udd.
9 (Z) Som snigeln smälter bort i slem
ska han försvinna,
som en kvinnas dödfödda foster
som aldrig fick se solen.
10 (AA) Innan era grytor
känner hettan från törnet,
vare sig det är färskt
eller brinner,
ska han svepa bort det
med en stormvind.[m]
11 (AB) Den rättfärdige ska glädja sig
när han ser hämnden,
han ska tvätta sina fötter
i den gudlöses blod,
12 (AC) och människor ska säga:
"Den rättfärdige får sin lön.
Det finns en Gud
som dömer på jorden."
Beskydd mot onda planer
64 För körledaren. En psalm av David.
2 Gud, hör min röst när jag klagar,
skydda mitt liv från fiendens hot!
3 Göm mig från de ondas
hemliga planer[a],
från förbrytarnas hetsiga hop.
4 (A) De gör sina tungor
skarpa som svärd,
de laddar med bittra ord
som pilar
5 (B) för att skjuta den oskyldige
ur bakhåll.
Plötsligt skjuter de honom
utan fruktan.
6 (C) De uppmuntrar varandra
i sitt onda uppsåt[b],
de talar om att lägga snaror,
de säger: "Vem skulle se oss?"
7 (D) De smider onda planer:
"Nu har vi en färdig plan!"
Människans tankar och hjärta
är djupa.
8 (E) Då skjuter Gud dem,
en plötslig pil
och de är sårade.
9 (F) Deras egna tungor får dem på fall,
alla som ser dem
skakar på huvudet.
10 (G) Alla människor grips av skräck,
de förkunnar
vad Gud har gjort
och förstår att det är hans verk.
11 (H) Den rättfärdige gläder sig i Herren
och flyr till honom,
och alla som har ärliga hjärtan
skattar sig lyckliga.
Guds godhets rikedom
65 För körledaren. En psalm av David,
en sång.
2 (I) Gud, dig lovar man i stillhet[c] i Sion.
Till dig uppfyller man löften.
3 Du som hör bön,
till dig kommer alla människor.
4 (J) Synderna[d] är mig[e] övermäktiga,
du är den som sonar våra brott.
5 (K) Salig är den som du utväljer,
som får komma dig nära
och bo i dina gårdar[f].
Låt oss mättas
av det goda i ditt hus,
det heliga i ditt tempel.
6 (L) Du bönhör oss i rättfärdighet
med förunderliga gärningar,
du vår frälsnings Gud,
du tillflykt för jordens alla ändar
och för havet i fjärran.
7 Du gör bergen fasta med din makt,
du är rustad med kraft.
8 (M) Du stillar havens brus,
böljornas brus och folkens oro.
9 De som bor vid jordens ändar
häpnar för dina tecken,
öster och väster[g]
fyller du med jubel.
10 (N) Du tar hand om jorden
och vattnar den,
du gör den mycket rik.
Guds flod är full av vatten.
Du skaffar säd åt människorna
när du så bereder jorden.
11 (O) Du vattnar dess fåror
och jämnar det plöjda,
du mjukar upp den med skurar
och välsignar dess gröda.
12 (P) Du kröner året[h] med ditt goda,
dina spår dryper av rikedom.
13 (Q) Vildmarkens beten dryper,
höjderna klär sig i glädje,
14 ängarna fylls av hjordar
och dalarna täcks med säd.
Man ropar av glädje och sjunger.
Det kristna hemmet
18 (A) Ni hustrur, underordna er[a] era män, för så bör det vara i Herren.
19 (B) Ni män, älska era hustrur och var inte hårda mot dem.
20 (C) Ni barn, lyd era föräldrar i allt, för det är Herrens goda vilja.
21 (D) Ni fäder, reta inte upp era barn så att de tappar modet.
22 (E) Ni tjänare[b], lyd era jordiska herrar i allt, inte som inställsamma ögontjänare utan med uppriktigt hjärta i vördnad för Herren. 23 (F) Vad ni än gör, gör det av hjärtat, som för Herren och inte för människor. 24 Ni vet att det är av Herren ni ska få arvet som lön. Det är Herren Kristus ni tjänar. 25 (G) Den som gör orätt ska få igen den orätt han har gjort, utan partiskhet.
4 (H) Ni herrar, låt era tjänare få vad som är rätt och rimligt[c]. Ni vet ju att ni också har en Herre i himlen.
Förmaningar
2 (I) Var uthålliga i bönen. Vaka och be med tacksägelse. 3 (J) Be också för oss, att Gud öppnar en dörr för ordet så att vi kan predika Kristi hemlighet, för vars skull jag är fängslad. 4 Be att jag talar som jag bör när jag lägger fram den.
5 (K) Var visa när ni möter de utomstående och ta vara på varje tillfälle. 6 (L) Ert tal ska alltid vara vänligt[d], kryddat med salt, så att ni vet hur ni ska svara var och en.
Personliga meddelanden
7 (M) Vad mig beträffar kommer Tychikus[e] att berätta allt för er. Han är en älskad broder och en trogen tjänare och medarbetare i Herren, 8 och jag sänder honom till er just för att ni ska få veta hur vi har det och för att han ska uppmuntra era hjärtan. 9 (N) Tillsammans med honom kommer vår trogne och älskade broder Onesimus[f], som är en av er. De kommer att berätta för er om allting här.
10 (O) Min medfånge Aristarchus[g] hälsar till er, och det gör även Markus[h], Barnabas[i] kusin. Honom har ni fått anvisningar om: ta emot honom väl om han kommer till er. 11 Även Jesus som kallas Justus[j] hälsar. Bland de omskurna är dessa mina enda medarbetare för Guds rike, och de har varit till tröst för mig.
12 (P) Epafras, som är en av er, hälsar. Han är en Kristi Jesu tjänare som ständigt kämpar för er i sina böner, för att ni ska stå fasta, fullkomliga och fullt övertygade om hela Guds vilja. 13 (Q) Jag kan intyga hur hårt han arbetar för er och för dem i Laodicea och Hierapolis. 14 (R) Vår älskade Lukas[k], läkaren, hälsar också till er liksom Demas[l].
15 Hälsa till bröderna i Laodicea och till Nymfas och församlingen som möts i hans hus[m]. 16 (S) När mitt brev har blivit uppläst hos er, se då till att det även blir uppläst i församlingen i Laodicea och att ni får läsa brevet från Laodicea[n]. 17 (T) Och säg åt Archippus[o]: "Se till att du fullgör den tjänst du fått i Herren."
18 (U) Här skriver jag, Paulus, min hälsning med egen hand. Tänk på mina bojor. Nåden vare med er.
Synderskan som smorde Jesu fötter
36 En av fariseerna bjöd hem Jesus på en måltid, och han gick hem till farisén och lade sig till bords. 37 Nu fanns i staden en kvinna som var en synderska. När hon fick veta att han låg till bords i fariséns hus, kom hon dit med en alabasterflaska med balsam 38 och ställde sig bakom honom vid hans fötter och grät. Hon började väta hans fötter med sina tårar och torkade dem sedan med sitt hår, och hon kysste hans fötter och smorde dem med sin balsam. 39 Farisén som hade bjudit in honom såg det och sade för sig själv: "Hade han där varit en profet, så hade han vetat vad det är för en kvinna som rör vid honom, att hon är en synderska."
40 Då sade Jesus till honom: "Simon, jag har något att säga dig." Han svarade: "Mästare, säg det." – 41 "Två personer stod i skuld till en penningutlånare. Den ene var skyldig femhundra denarer[a], den andre femtio. 42 När de inte kunde betala, efterskänkte han skulden för dem båda. Vem av dem kommer nu att älska honom mest?" 43 Simon svarade: "Den som fick mest efterskänkt, antar jag." Jesus sade: "Du har rätt."
44 (A) Sedan vände han sig mot kvinnan och sade till Simon: "Ser du den här kvinnan? När jag kom in i ditt hus gav du mig inget vatten för mina fötter, men hon har vätt mina fötter med sina tårar och torkat dem med sitt hår. 45 Du gav mig ingen hälsningskyss, men sedan jag kom in har hon inte slutat kyssa mina fötter. 46 Du smorde inte mitt huvud med olja[b], men hon har smort mina fötter med balsam. 47 Därför säger jag dig: Hon har fått förlåtelse för sina många synder. Det är därför hon visar så stor kärlek. Men den som fått lite förlåtet älskar lite."
48 (B) Sedan sade han till henne: "Dina synder är förlåtna." 49 Då började de andra bordsgästerna fråga sig: "Vem är han som till och med förlåter synder?" 50 Men Jesus sade till kvinnan: "Din tro har frälst dig. Gå i frid."
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation