Previous Prev Day Next DayNext

Book of Common Prayer

Daily Old and New Testament readings based on the Book of Common Prayer.
Duration: 861 days
Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)
Version
Psaltaren 55

Förrådd av en falsk vän

55 För körledaren, till stränginstrument. En vishetspsalm av David.

Lyssna, Gud, till min bön,
    göm dig inte när jag ber om nåd,
hör på mig och svara mig!
    Jag är rastlös av mitt bekymmer
        och våndas
när fienden ropar
        och den gudlöse skränar,
    för de vräker ondska över mig
        och jagar mig i vrede.

(A) Mitt hjärta grips av ångest
        i mitt inre,
    dödens fasor faller över mig.
Fruktan och bävan drabbar mig,
    skräck lamslår mig
och jag säger:
    Tänk om jag hade[a] vingar
        som duvan!
    Då skulle jag flyga bort
        och söka mig ett bo,
(B) ja, fly långt bort
    och stanna i öknen. Sela
Jag skulle skynda mig
        att söka skydd
    mot vinande vind och storm.

10 (C) Förvirra dem, Herre,
        splittra deras tungor,
    för jag ser våld och bråk i staden.
11 Dag och natt går de runt den
        uppe på murarna,
    ondska och olycka råder därinne.
12 Den är full av fördärv,
    förtryck och svek viker inte
        från dess torg.

13 Det är inte en fiende som hånar mig,
        det kunde jag bära.
    Det är inte min ovän
        som förhäver sig mot mig,
    för honom kunde jag
        gömma mig.
14 (D) Nej, det är du, min like,
    min vän och förtrogne –
15 vi som levde i ljuvlig förtrolighet,
    vi som gick till Guds hus
        i högtidsskaran!
16 (E) Låt döden drabba dem,
    låt dem gå levande ner
        i dödsriket,
    för ondskan råder i deras boning,
        mitt ibland dem.[b]

17 Men jag ropar till Gud,
    och Herren ska frälsa mig.
18 (F) Afton, morgon och middag
        vill jag sucka och klaga,
    och han ska höra min röst.
19 (G) Han friköper min själ
        och fredar mig
    så att de inte kan närma sig[c],
        för det är många
            som är emot mig.
20 (H) Gud ska höra mig
        och förödmjuka dem,
    han som från urminnes tid
        sitter på sin tron. Sela
    De ändrar sig inte,
        de fruktar inte Gud.

21 (I) Han bär hand på sina vänner,
    han kränker sitt förbund.
22 (J) Hans mun är halare än smör,
        men han har strid i sitt hjärta.
    Hans ord är lenare än olja,
        men de är dragna svärd.

23 (K) Kasta din börda på Herren,
        han ska ta hand om dig.
    Han låter aldrig
        den rättfärdige vackla.
24 (L) Du, Gud, ska störta dem ner
        i fördärvets grop.
    Blodtörstiga och bedragare
        når inte ens halva sin ålder.
    Men jag förtröstar på dig.

Psaltaren 138:1-139:23

Tacksamhet för Herrens hjälp

138 [a]Av David.

Jag vill tacka dig av hela mitt hjärta,
    lovsjunga dig inför gudarna.
[b]Jag vill tillbe inför ditt heliga tempel
    och prisa ditt namn
        för din nåd och din sanning,
    för du har gjort ditt ord
        och ditt namn större än allt.
[c]När jag ropade svarade du mig,
    du gav mig frimodighet
        och kraft i min själ.

[d]Herre, jordens alla kungar
        ska tacka dig
    när de hör din muns ord.
[e]De ska sjunga om Herrens vägar,
    för Herrens härlighet är stor.
[f]Herren är upphöjd
        men ser till den ringe.
    Den högmodige känner han
        fjärran ifrån.

[g]När jag går genom nöd
        håller du mig vid liv,
    du sträcker ut din hand
        mot mina fienders vrede,
    din högra hand frälser mig.
[h]Herren ska fullborda sitt
        verk för mig.
    Herre, evig är din nåd.
        Överge inte[i] dina händers verk!

Herren känner mig

139 [j]För körledaren. En psalm av David.

Herre, du rannsakar mig
    och känner mig.
[k]Om jag sitter eller står vet du det,
    du förstår mina tankar fjärran ifrån.
[l]Om jag går eller ligger ser du det,
    med alla mina vägar
        är du förtrogen.
Innan ordet är på min tunga
    vet du, Herre, allt om det.
Du omsluter mig på alla sidor
    och håller mig i din hand.
Den kunskapen är för underbar
        för mig,
    den är så hög att jag inte kan
        fatta den.

[m]Vart kan jag gå för din Ande,
    vart kan jag fly för ditt ansikte?
[n]Stiger jag upp till himlen
        är du där,
    bäddar jag åt mig i dödsriket
        är du där.
Tar jag morgonrodnadens vingar,
    gör jag mig en boning
        ytterst i havet,
10 ska också där din hand leda mig
    och din högra hand hålla mig.
11 Säger jag:
    "Låt mörker täcka mig
        och ljuset bli natt omkring mig",
12 [o]så är inte mörkret mörkt för dig.
    Natten lyser som dagen,
        mörkret är som ljuset.

13 [p]Du har skapat mina njurar[q],
    du vävde mig i moderlivet.
14 [r]Jag tackar dig för att
        jag är så underbart skapad.
    Underbara är dina verk,
        min själ vet det så väl[s].
15 Benen i min kropp
        var inte osynliga för dig
    när jag formades i det fördolda,
        när jag bildades i jordens djup.
16 [t]Dina ögon såg mig
        när jag bara var ett foster.
    Alla mina dagar blev skrivna
        i din bok,
    formade innan någon av dem
        hade kommit.

17 [u]Hur ofattbara[v] är inte dina tankar
        för mig, Gud,
    hur väldig är inte
        deras mångfald!
18 Räknar jag dem
        är de fler än sandkornen.
    När jag vaknar är jag kvar hos dig.

19 Gud, om du bara ville döda
        de gudlösa!
    Bort från mig, ni blodtörstiga!
20 De talar om dig med svek i sinnet,
    de har fört dina städer i fördärvet[w].
21 [x]Skulle jag inte hata dem
        som hatar dig, Herre,
    och avsky dem
        som gör uppror mot dig?
22 Jag hatar dem med starkaste hat,
    mina fiender har de blivit.

23 [y]Rannsaka mig, Gud,
        och känn mitt hjärta,
    pröva mig och känn mina tankar.

Error: Book name not found: Wis for the version: Svenska Folkbibeln 2015
Kolosserbrevet 3:12-17

12 (A) Klä er därför som Guds utvalda, heliga och älskade, i innerlig barmhärtighet, godhet, ödmjukhet, mildhet och tålamod. 13 (B) Ha överseende med varandra och förlåt varandra, om ni har något att anklaga någon för. Så som Herren har förlåtit er ska ni förlåta varandra. 14 (C) Och över allt detta ska ni klä er i kärleken, bandet som förenar till fullkomlig enhet.

15 (D) Låt Kristi frid regera i era hjärtan, den frid ni är kallade till i en och samma kropp. Och var tacksamma. 16 (E) Låt Kristi ord rikligt bo hos er med all sin vishet. Undervisa och förmana varandra med psalmer, hymner och andliga sånger och sjung till Gud med tacksamhet i era hjärtan.[a] 17 (F) Och allt vad ni gör i ord eller handling, gör det i Herren Jesu namn och tacka Gud Fadern genom honom.

Lukasevangeliet 7:18-35

Jesus svarar Johannes Döparen

18 (A) Allt detta fick även Johannes höra genom sina lärjungar. Då kallade Johannes till sig två av sina lärjungar 19 och sände dem till Herren för att fråga: "Är du den som skulle komma[a]? Eller ska vi vänta på någon annan?" 20 Männen kom till Jesus och sade: "Johannes Döparen har sänt oss till dig för att fråga: Är du den som skulle komma? Eller ska vi vänta på någon annan?"

21 Just då botade Jesus många från sjukdomar, plågor och onda andar och gav många blinda synen tillbaka. 22 (B) Han svarade dem: "Gå och berätta för Johannes vad ni sett och hört: Blinda ser, lama går[b], spetälska blir rena, döva hör, döda uppstår och fattiga får höra glädjens budskap. 23 Salig är den som inte tar anstöt av mig."

Jesus vittnar om Johannes

24 När sändebuden från Johannes hade gått, började Jesus tala till folket om Johannes: "Vad gick ni ut i öknen för att se? Ett strå[c] som vajar för vinden? 25 Om inte, vad gick ni ut för att se? En man klädd i fina kläder? Nej, de som har fina kläder och lever i lyx finns i kungapalatsen. 26 (C) Så vad gick ni ut för att se? En profet? Ja, jag säger er: en som är mer än profet. 27 Det är om honom det står skrivet: Se, jag sänder min budbärare framför dig, och han ska bereda vägen för dig.[d] 28 (D) Jag säger er: Bland dem som fötts av kvinnor finns ingen större än Johannes. Men den minste i Guds rike är större än han."

29 (E) Och allt folket som lyssnade, även tullindrivarna, gav Gud rätt och döptes med Johannes dop. 30 Men fariseerna och de laglärda förkastade Guds plan för dem och lät sig inte döpas av honom.

31 "Vad ska jag då likna människorna i det här släktet vid? Vad liknar de? 32 De liknar barn som sitter på torget och ropar till varandra: Vi spelade flöjt[e] för er men ni dansade inte, vi sjöng sorgesång men ni grät inte. 33 Johannes Döparen kom, och han varken åt bröd eller drack vin, och då säger ni: Han har en ond ande. 34 Människosonen kom, och han äter och dricker, och då säger ni: Se vilken frossare och drinkare, en vän till tullindrivare och syndare! 35 (F) Men Visheten har fått rätt av alla sina barn."

Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)

Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation