Book of Common Prayer
Herren vår hjälpare
146 [a]Halleluja!
Lova Herren, min själ!
2 [b]Jag vill lova Herren
så länge jag lever,
lovsjunga min Gud
så länge jag är till.
3 [c]Lita inte till furstar,
till människors barn
som inte kan frälsa.
4 [d]Deras ande lämnar dem,
de blir jord igen.
Den dagen går deras planer
om intet.
5 [e]Salig är den som har Jakobs Gud
till sin hjälpare,
som sätter sitt hopp
till Herren sin Gud,
6 [f]till honom som har gjort
himmel och jord och hav
och allt som finns i dem,
som är trofast för evigt,
7 som skipar rätt för de förtryckta
och ger bröd åt de hungriga.
Herren befriar de fångna,
8 [g]Herren öppnar de blindas ögon,
Herren reser upp de nerböjda,
Herren älskar de rättfärdiga,
9 [h]Herren bevarar främlingar
och stöder faderlösa och änkor,
men de gudlösas väg
gör han krokig.
10 [i]Herren är kung för evigt,
din Gud, Sion,
från släkte till släkte.
Halleluja!
Herrens välgärningar
147 [j]Halleluja!
Det är gott att lovsjunga vår Gud,
lovsång är ljuvligt och skönt.
2 [k]Herren bygger upp Jerusalem,
han samlar Israels förskingrade.
3 [l]Han helar dem som har
förkrossade hjärtan
och förbinder deras sår.
4 [m]Han bestämmer stjärnornas antal,
han nämner dem alla vid namn.
5 [n]Stor är vår Herre och väldig i kraft,
hans förstånd är utan gräns.
6 [o]Herren stöder de ödmjuka,
men de gudlösa
slår han till jorden.
7 Sjung till Herren
med tacksamhet,
lovsjung vår Gud till harpa!
8 [p]Han täcker himlen med moln
och bereder regn åt jorden,
han låter gräset gro på bergen
9 [q]och ger föda åt djuren,
åt korpens ungar som ropar.
10 [r]Han har inte sin glädje
i hästens styrka,
inte sin fröjd i mannens snabbhet[s].
11 Herren har sin glädje i dem
som vördar honom,
som hoppas på hans nåd.
12 Jerusalem, prisa Herren,
Sion, lova din Gud!
13 Han stärker bommarna
för dina portar,
han välsignar dina barn i dig.
14 [t]Han ger dina gränser fred,
han mättar dig med bästa vete.
15 Han sänder sitt budskap till jorden,
hans ord går ut med hast.
16 [u]Han låter snö falla som ull,
sprider rimfrost som aska.
17 Han kastar sitt hagel som smulor.
Vem kan bestå inför hans köld?
18 Han sänder sitt ord
och det frusna smälter,
han låter sin vind[v] blåsa
och vattnet strömmar.
19 [w]Han förkunnar sitt ord för Jakob,
sina lagar och bud för Israel.
20 [x]Så har han inte gjort
för något annat folk,
de känner inte hans domar.
Halleluja!
Skapelsens lovsång
148 [y]Halleluja!
Prisa Herren från himlen,
prisa honom i höjden!
2 [z]Prisa honom, alla hans änglar,
prisa honom, hela hans här!
3 Prisa honom, sol och måne,
prisa honom,
alla lysande stjärnor!
4 [aa]Prisa honom, ni himlars himmel
och ni vatten ovan himlen!
5 [ab]De ska prisa Herrens namn,
för han befallde och de skapades.
6 [ac]Han gav dem deras plats
för alltid och för evigt,
han gav dem en lag
som ingen bryter[ad].
7 Prisa Herren från jorden,
ni havsdjur och alla djup,
8 [ae]eld och hagel, snö och dimma,
du stormvind som utför
hans befallning,
9 ni berg och alla höjder,
ni fruktträd och alla cedrar,
10 [af]ni vilda djur och all boskap,
ni kräldjur och bevingade fåglar,
11 ni jordens kungar och alla folk,
ni furstar och alla domare[ag] på jorden,
12 ni ynglingar och flickor,
ni gamla med de unga.
13 [ah]De ska prisa Herrens namn,
för endast hans namn är högt,
hans majestät når över jord
och himmel.
14 [ai]Han har rest ett horn[aj] för sitt folk
till lovsång för alla sina trogna,
för Israels barn,
det folk som står honom nära.
Halleluja!
Glädje i Herren
149 [ak]Halleluja!
Sjung till Herren en ny sång,
hans lov i de trognas församling!
2 [al]Israel ska glädja sig över sin Skapare,
Sions barn jubla över sin kung.
3 [am]De ska prisa hans namn med dans,
sjunga hans lov med tamburin
och harpa,
4 [an]för Herren gläds över sitt folk,
han smyckar de ödmjuka
med frälsning.
5 [ao]De trogna ska jubla i härlighet
och sjunga av glädje på sin bädd.
6 [ap]De ska ha Guds lov i sin mun
och ett tveeggat svärd i sin hand,
7 [aq]för att hämnas på hednafolken
och straffa folken,
8 [ar]för att binda deras
kungar med kedjor
och deras stormän
med bojor av järn,
9 [as]för att verkställa den dom
som står skriven.
Det blir en ära för alla hans trogna.
Halleluja!
De förtorkade benen får liv
37 (A) Herrens hand kom över mig, och genom Herrens Ande fördes jag bort och sattes ner mitt i en dal som var full med ben. 2 Han förde mig fram bland dem, och se, de låg där i stora mängder över dalen. Och se, de var alldeles förtorkade. 3 Han sade till mig: ”Människobarn, kan de här benen få liv igen?” Jag svarade: ”Herre Gud, du vet det.”
4 Då sade han till mig: ”Profetera över dessa ben och säg till dem: Ni förtorkade ben, hör Herrens ord: 5 (B) Så säger Herren Gud till dessa ben: Se, jag ska låta ande komma in i er så att ni får liv. 6 Jag ska sätta senor på er och låta kött växa ut på er och täcka er med hud och ge er ande så att ni får liv. Och ni ska inse att jag är Herren.”
7 Jag profeterade som jag blivit befalld. Och när jag profeterade hördes ett ljud, det blev ett rassel, och benen kom tillsammans så att ben fogades till ben. 8 Medan jag såg på, växte senor och kött på dem och de täcktes med hud. Men ännu fanns det ingen ande i dem.
9 Då sade han till mig: ”Profetera till Anden, ja profetera, du människobarn, och säg till Anden: Så säger Herren Gud: Kom, du Ande, från de fyra väderstrecken och blås[a] på dessa slagna så att de får liv.” 10 (C) Och jag profeterade som han hade befallt mig. Då kom Anden in i dem, och de fick liv och reste sig upp på sina fötter, en mycket stor skara.
11 (D) Han sade till mig: ”Människobarn, dessa ben är hela Israels hus. Se, de säger: ’Våra ben är förtorkade, vårt hopp är ute, det är slut med oss.’ 12 (E) Profetera därför och säg till dem: Så säger Herren Gud: Se, jag ska öppna era gravar och hämta upp er, mitt folk, ur era gravar och låta er komma till Israels land. 13 Ni ska inse att jag är Herren, när jag öppnar era gravar och för upp er, mitt folk, ur dem. 14 (F) Jag ska låta min Ande komma in i er så att ni får liv, och jag ska låta er få bo i ert land. Och ni ska inse att jag, Herren, har sagt det, och att jag har gjort det, säger Herren.”
Petrus vittnar om Livets furste
11 (A) Mannen höll sig till Petrus och Johannes, och allt folket skyndade fram till dem i den gång som kallas Salomos pelarhall[a]. De var utom sig av häpnad. 12 När Petrus såg det sade han till folket: "Israeliter! Varför är ni förvånade över det här? Varför stirrar ni på oss, som om vi av egen kraft eller fromhet hade gjort att han kan gå?
13 (B) Nej, Abrahams, Isaks och Jakobs Gud, våra fäders Gud, har förhärligat sin tjänare Jesus. Ni utlämnade och förnekade honom inför Pilatus när han hade bestämt sig för att frige honom. 14 (C) Ni förnekade den Helige och Rättfärdige och krävde att få en mördare fri! 15 (D) Livets furste dödade ni, men Gud har uppväckt honom från de döda. Det är vi vittnen till. 16 (E) Och genom tron på hans namn har det namnet gett styrka åt denne man som ni ser och känner. Tron som kommer genom det namnet har gett honom full hälsa, som ni alla ser.
17 (F) Nu vet jag, bröder, att varken ni eller era ledare visste vad ni gjorde. 18 (G) Men Gud har med detta uppfyllt det som han har förutsagt genom alla sina profeter, att hans Messias skulle lida. 19 (H) Ångra er därför och vänd om, så att era synder blir utplånade 20 och tider av nytt liv kommer från Herrens ansikte och han sänder Messias som är bestämd för er, nämligen Jesus. 21 (I) Honom måste himlen ta emot tills de tider kommer då allt det återupprättas som Gud från urminnes tid har förkunnat genom sina heliga profeters mun.
22 (J) Mose har sagt: En profet lik mig ska Herren er Gud låta uppstå åt er, bland era bröder. Honom ska ni lyssna till i allt vad han säger er.[b] 23 Men var och en som inte lyssnar till den profeten ska utrotas ur folket.
24 Alla profeterna, de som har talat från Samuel och framåt, har också förkunnat dessa dagar. 25 (K) Ni är barn till profeterna och arvtagare till förbundet som Gud slöt med era fäder, när han sade till Abraham: I din avkomma[c] ska alla folk på jorden bli välsignade.[d] 26 (L) Det var först och främst för er som Gud lät sin tjänare uppstå, och han har sänt honom för att välsigna er genom att vända var och en bort från sina onda gärningar."
12 (A) Detta är mitt bud: att ni ska älska varandra så som jag har älskat er. 13 (B) Ingen har större kärlek än den som ger sitt liv för sina vänner. 14 (C) Ni är mina vänner, om ni gör vad jag befaller er. 15 Jag kallar er inte längre tjänare, för tjänaren vet inte vad hans herre gör. Jag kallar er vänner, för jag har låtit er veta allt som jag hört av min Far. 16 (D) Ni har inte utvalt mig, utan jag har utvalt er och bestämt er till att gå ut och bära frukt, och er frukt ska bestå. Då ska Fadern ge er vad ni än ber honom om i mitt namn. 17 Och detta befaller jag er: att ni ska älska varandra.
Hatade av världen
18 (E) Om världen hatar er, ska ni veta att den har hatat mig före er[a]. 19 (F) Hade ni tillhört världen, skulle världen ha älskat er som sina egna. Men ni tillhör inte världen, utan jag har utvalt er och tagit er ut ur världen. Därför hatar världen er. 20 (G) Kom ihåg vad jag sagt: tjänaren är inte större än sin herre. Har de förföljt mig, ska de också förfölja er. Har de bevarat mitt ord, ska de också bevara ert ord.[b] 21 (H) Men allt detta kommer de att göra mot er för mitt namns skull, därför att de inte känner honom som har sänt mig.
22 (I) Hade jag inte kommit och talat till dem, skulle de vara utan synd[c]. Men nu har de ingen ursäkt för sin synd. 23 (J) Den som hatar mig hatar också min Far. 24 (K) Hade jag inte gjort sådana gärningar bland dem som ingen annan gjort, så skulle de vara utan synd. Men nu har de sett dem, och de har hatat både mig och min Far. 25 Så skulle ordet uppfyllas som står skrivet i deras lag: De har hatat mig utan orsak.[d]
26 (L) Men när Hjälparen kommer som jag ska sända er från Fadern, sanningens Ande som utgår från Fadern, då ska han vittna om mig. 27 (M) Också ni ska vittna, eftersom ni har varit med mig ända från början.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation