Previous Prev Day Next DayNext

Book of Common Prayer

Daily Old and New Testament readings based on the Book of Common Prayer.
Duration: 861 days
Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)
Version
Psaltaren 80

Bön för Herrens vinstock

80 För körledaren, till "Liljorna".

Ett vittnesbörd, en psalm av Asaf.

(A) Lyssna, du Israels herde!
    Du som leder Josef som en hjord,
        du som tronar på keruberna,
            visa dig i glans!
Väck upp din makt till att gå
    framför Efraim och Benjamin
        och Manasse,
    och kom till vår frälsning.
(B) Gud, upprätta oss[a]!
    Låt ditt ansikte lysa
        så att vi blir frälsta.

Herre Gud Sebaot,
    hur länge ska din vrede ryka
        mot ditt folks bön?
(C) Du har låtit dem äta tårars bröd
    och dricka tårar i fullt mått.
(D) Du gör oss till ett stridsämne
        för våra grannar,
    och våra fiender hånar oss.
Gud Sebaot, upprätta oss!
    Låt ditt ansikte lysa
        så att vi blir frälsta.

(E) Du hämtade en vinstock
        från Egypten,
    du fördrev hednafolk
    och planterade den.
10 Du röjde plats för den,
    och den slog rot
        och uppfyllde landet.
11 Den täckte bergen med sin skugga
    och Guds cedrar med sina grenar,
12 (F) den sträckte ut sina skott till havet
    och sina knoppar till floden[b].

13 (G) Varför rev du dess mur
    så att alla som passerar
        kan plocka av den?
14 Vildsvin från skogen
        frossar på den,
    markens smådjur äter av den.

15 Gud Sebaot, kom tillbaka!
    Blicka ner från himlen och se,
        ta hand om denna vinstock!
16 (H) Skydda vad din högra hand
        har planterat,
    den son du har fostrat åt dig.
17 Den är bränd av eld och nerhuggen,
    de går under inför din stränga blick.
18 Håll din hand över mannen
        vid din högra sida,
    den människoson
        du har fostrat åt dig.
19 Då ska vi inte vika från dig.
    Ge oss liv, och vi ska åkalla
        ditt namn.
20 Herre Gud Sebaot, upprätta oss!
    Låt ditt ansikte lysa
        så att vi blir frälsta.

Psaltaren 146-147

Herren vår hjälpare

146 [a]Halleluja!
    Lova Herren, min själ!
[b]Jag vill lova Herren
        så länge jag lever,
    lovsjunga min Gud
        så länge jag är till.
[c]Lita inte till furstar,
    till människors barn
        som inte kan frälsa.
[d]Deras ande lämnar dem,
        de blir jord igen.
    Den dagen går deras planer
        om intet.

[e]Salig är den som har Jakobs Gud
        till sin hjälpare,
    som sätter sitt hopp
        till Herren sin Gud,
[f]till honom som har gjort
    himmel och jord och hav
        och allt som finns i dem,
    som är trofast för evigt,
som skipar rätt för de förtryckta
    och ger bröd åt de hungriga.

Herren befriar de fångna,
[g]Herren öppnar de blindas ögon,
    Herren reser upp de nerböjda,
        Herren älskar de rättfärdiga,
[h]Herren bevarar främlingar
        och stöder faderlösa och änkor,
    men de gudlösas väg
        gör han krokig.
10 [i]Herren är kung för evigt,
    din Gud, Sion,
        från släkte till släkte.
    Halleluja!

Herrens välgärningar

147 [j]Halleluja!
    Det är gott att lovsjunga vår Gud,
        lovsång är ljuvligt och skönt.

[k]Herren bygger upp Jerusalem,
    han samlar Israels förskingrade.
[l]Han helar dem som har
        förkrossade hjärtan
    och förbinder deras sår.
[m]Han bestämmer stjärnornas antal,
    han nämner dem alla vid namn.
[n]Stor är vår Herre och väldig i kraft,
    hans förstånd är utan gräns.
[o]Herren stöder de ödmjuka,
    men de gudlösa
        slår han till jorden.

Sjung till Herren
        med tacksamhet,
    lovsjung vår Gud till harpa!
[p]Han täcker himlen med moln
        och bereder regn åt jorden,
    han låter gräset gro på bergen
[q]och ger föda åt djuren,
    åt korpens ungar som ropar.
10 [r]Han har inte sin glädje
        i hästens styrka,
    inte sin fröjd i mannens snabbhet[s].
11 Herren har sin glädje i dem
    som vördar honom,
        som hoppas på hans nåd.

12 Jerusalem, prisa Herren,
    Sion, lova din Gud!
13 Han stärker bommarna
        för dina portar,
    han välsignar dina barn i dig.
14 [t]Han ger dina gränser fred,
    han mättar dig med bästa vete.

15 Han sänder sitt budskap till jorden,
    hans ord går ut med hast.
16 [u]Han låter snö falla som ull,
    sprider rimfrost som aska.
17 Han kastar sitt hagel som smulor.
    Vem kan bestå inför hans köld?

18 Han sänder sitt ord
        och det frusna smälter,
    han låter sin vind[v] blåsa
        och vattnet strömmar.
19 [w]Han förkunnar sitt ord för Jakob,
    sina lagar och bud för Israel.
20 [x]Så har han inte gjort
        för något annat folk,
    de känner inte hans domar.
        Halleluja!

Jesaja 29:13-24

13 (A) Herren har sagt:
    Detta folk kommer nära
            med sin mun
        och ärar mig med sina läppar,
    men håller sitt hjärta
        långt ifrån mig.
    Därför är deras vördnad för mig
        bara ett inlärt människobud.[a]
14 (B) Se, därför ska jag än en gång
    göra underbara ting med detta folk,
        underbara och förunderliga.
    De visas vishet ska förgå,
        de förståndigas förstånd
            ska förmörkas.[b]

15 (C) Ve dem som går ner i djupen
    för att dölja sina planer
        för Herren,
    som gör sina gärningar i mörkret
        och säger: "Vem ser oss?
            Vem känner oss?"
16 (D) Hur bakvända är ni inte!
    Ska leran anses lika
        med krukmakaren?
    Ska verket säga om sin mästare:
        "Han har inte gjort mig"?
    Eller ska det formade säga
        om honom som har format det:
            "Han förstår ingenting"?
17 (E) Ännu en liten tid
    och Libanon ska förvandlas
        till ett bördigt fält,
    och det bördiga fältet
        ska räknas som vildmark.
18 (F) Den dagen ska de döva
        höra bokens ord
    och de blindas ögon
        se ur dunkel och mörker.
19 De ödmjuka ska få
        allt större glädje i Herren,
    de fattigaste bland människor
        ska fröjda sig i Israels Helige.
20 Det är förbi med de våldsamma,
        det är slut med hånarna.
    Alla som ville det onda utrotas,
21 (G) de som med sitt ord
        fick människor att synda[c],
    som snärjde den
        som skulle skipa rätt i porten
    och åsidosatte rätten
        för den rättfärdige med lögn.

22 Därför säger Herren
            till Jakobs hus,
        han som befriade Abraham:
    Jakob ska inte mer behöva blygas,
        hans ansikte
            ska inte längre blekna,
23 (H) för när han, alltså hans barn,
        ser mina händers verk ibland sig[d],
    kommer de att
        hålla mitt namn heligt.
    De kommer att
        hålla Jakobs Helige helig
    och bäva för Israels Gud.
24 De som gått vilse i anden
        ska få förstånd,
    de som klagar
        ska ta emot undervisning.

Uppenbarelseboken 21:22-22:5

22 Något tempel såg jag inte i staden, för Herren Gud den Allsmäktige och Lammet är dess tempel. 23 (A) Staden behöver inte sol eller måne för att få ljus, för Guds härlighet lyser upp den och dess lampa är Lammet. 24 (B) Och folken ska vandra i dess ljus, och jordens kungar ska föra in sin härlighet i den. 25 (C) Dess portar ska aldrig stängas om dagen – natt ska inte finnas där – 26 (D) och folkens härlighet och ära ska föras in i staden. 27 (E) Aldrig ska något orent komma in i den, och inte heller den som ägnar sig åt skändlighet och lögn, utan bara de som är skrivna i livets bok som tillhör Lammet.

22 (F) Och han visade mig en flod med livets vatten, klar som kristall, som går ut från Guds och Lammets tron. (G) Mitt på stadens gata, på båda sidor om floden, står livets träd.[a] Det bär frukt tolv gånger, varje månad ger det sin frukt, och trädets löv ger läkedom åt folken.

(H) Och ingen förbannelse ska finnas mer. Guds och Lammets tron ska stå i staden, och hans tjänare ska tjäna honom. (I) De ska se hans ansikte och bära hans namn på sina pannor. (J) Ingen natt ska finnas mer, och de behöver inte lampors sken eller solens ljus, för Herren Gud ska lysa över dem. Och de ska regera som kungar i evigheters evighet.

Lukasevangeliet 1:39-48

Maria och Elisabet

39 Vid den tiden bröt Maria upp och skyndade till en stad i Juda bergsbygd. 40 Där gick hon in i Sakarias hus och hälsade på Elisabet.

41 När Elisabet hörde Marias hälsning, spratt barnet till i hennes moderliv. Hon blev uppfylld av den helige Ande 42 och ropade med hög röst: "Välsignad är du bland kvinnor, och välsignad är din livsfrukt! 43 Men varför händer detta mig, att min Herres mor kommer till mig? 44 När ljudet av din hälsning nådde mina öron spratt barnet till i mig av glädje. 45 Och salig är du som trodde, för[a] det som Herren har sagt dig kommer att gå i uppfyllelse."

Marias lovsång

46 (A) Då sade Maria:

"Min själ upphöjer Herren

47 och min ande jublar över Gud,

        min Frälsare,
48 (B) för han har sett till sin
        tjänarinnas ringhet.
    Från denna stund ska alla släkten
        kalla mig salig,[b]

Lukasevangeliet 1:48-56

48 (A) för han har sett till sin
        tjänarinnas ringhet.
    Från denna stund ska alla släkten
        kalla mig salig,[a]
49 (B) för den Mäktige har gjort
        stora ting med mig
    och hans namn är heligt.
50 (C) Hans barmhärtighet
        varar från släkte till släkte
    över dem som vördar[b] honom.
51 (D) Han har gjort väldiga gärningar
        med sin arm,
    han har skingrat dem
        som har stolta hjärtan och sinnen.
52 (E) Härskare har han störtat
        från deras troner,
    och de enkla har han upphöjt.
53 (F) Hungriga har han mättat
        med sitt goda,
    och rika har han skickat
        tomhänta bort.
54 (G) Han har tagit sig an
        sin tjänare Israel
    och tänkt på att vara barmhärtig
55 (H) mot Abraham och hans barn
        till evig tid,
    så som han har lovat våra fäder."

56 Maria stannade hos Elisabet omkring tre månader och återvände sedan hem.

Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)

Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation