Book of Common Prayer
Psalm 72
Den rättfärdige kungen och hans rike
1 Av Salomo.
Gud, ge åt kungen dina domar,
din rättfärdighet åt kungasonen!
2 Han skall döma ditt folk med rättfärdighet,
dina betryckta med rättvisa.
3 Bergen skall bära frid åt folket,
höjderna rättfärdighet.
4 Han skall skaffa rätt åt de betryckta bland folket,
han skall frälsa de fattiga
och krossa förtryckaren.
5 Dig skall man frukta från släkte till släkte,
så länge solen finns till, så länge månen skiner.
6 Han skall vara lik regnet som faller på nyslagen äng,
lik en regnskur som vattnar jorden.
7 I hans dagar skall den rättfärdige blomstra,
stor frid skall råda tills månen ej längre finns.
8 Han skall härska från hav till hav
och från floden[a] intill jordens ändar.
9 Öknens inbyggare skall buga sig för honom,
hans fiender skall slicka stoftet.
10 Kungar från Tarsis och kustländerna
skall ge honom skatt,
kungar från Saba och Seba
skall bära fram gåvor.
11 Alla kungar skall falla ner för honom,
alla hednafolk tjäna honom.
12 Ty han skall rädda den fattige som ropar
och den betryckte som ingen hjälpare har.
13 Han skall vara mild mot den svage och fattige,
och frälsa de fattigas själar.
14 Från förtryck och våld skall han återlösa deras själ,
deras blod är dyrbart i hans ögon.
15 Må han leva och få guld från Saba.
Må man ständigt be för honom,
dagligen välsigna honom.
16 Må säden växa rikligt i landet,
ända upp till bergens topp.
Må dess frukt vaja som Libanons skog,
och folket i städerna blomstra som örter på marken.
17 Må hans namn förbli för evigt,
så länge solen skiner må hans namn leva vidare.
I honom skall man välsigna sig,
alla hednafolk skall prisa honom salig.
18 Lovad vare Herren Gud, Israels Gud,
som ensam gör under!
19 Lovat vare hans härliga namn för evigt,
hela jorden vare full av hans ära!
Amen, amen.
20 Slut på Davids, Isais sons, böner.
Jod
73 Dina händer har gjort mig och format mig,
ge mig förstånd så att jag kan lära mig dina bud.
74 De som fruktar dig skall se mig och glädjas,
ty jag hoppas på ditt ord.
75 Herre, jag vet att dina domslut är rättfärdiga
och att du tillrättavisat mig i trofasthet.
76 Låt din nåd vara min tröst,
så som du har lovat din tjänare.
77 Låt din barmhärtighet komma över mig
så att jag får leva,
ty din undervisning är min glädje.
78 Låt de fräcka komma på skam,
ty utan orsak har de gjort mig orätt,
men jag vill begrunda dina befallningar.
79 Låt dem som fruktar dig
och känner dina vittnesbörd
vända sig till mig.
80 Må jag av hela mitt hjärta följa dina stadgar,
så att jag inte kommer på skam.
Kaf
81 Min själ längtar efter din frälsning,
jag hoppas på ditt ord.
82 Mina ögon längtar efter ditt tal,
jag frågar: "När skall du trösta mig?"
83 Ty jag är som en vinlägel i rök,
men jag glömmer ej dina stadgar.
84 Hur få är inte din tjänares dagar!
När skall du hålla dom över mina förföljare?
85 De fräcka gräver gropar för mig,
de som lever i strid med din undervisning.
86 Alla dina bud är trofasthet.
Utan orsak förföljer man mig. Hjälp mig!
87 De har nästan utplånat mig från jorden,
men jag överger inte dina befallningar.
88 Håll mig vid liv enligt din nåd,
jag vill ta vara på din muns vittnesbörd.
Lamed
89 För evigt, Herre,
står ditt ord fast i himlen.
90 Från släkte till släkte varar din trofasthet,
du har grundat jorden och den består.
91 Enligt dina domslut består den än i dag,
ty allting måste tjäna dig.
92 Om inte din undervisning varit min glädje,
hade jag förgåtts i mitt elände.
93 Jag skall aldrig glömma dina befallningar,
ty genom dem håller du mig vid liv.
94 Jag är din, fräls mig,
ty jag begrundar dina befallningar.
95 De ogudaktiga vaktar på mig
för att förgöra mig,
men jag aktar på dina vittnesbörd.
96 På all fullkomlighet har jag sett en gräns,
men ditt bud är omätligt i vidd.
Lagar om helighet
19 Herren talade till Mose. Han sade: 2 Säg till Israels barns hela menighet: Ni skall vara heliga, ty jag, Herren, er Gud, är helig. 3 Var och en av er skall vörda sin mor och sin far. Mina sabbater skall ni hålla. Jag är Herren, er Gud. 4 Ni skall inte vända er till avgudar och inte göra er några gjutna gudar. Jag är Herren, er Gud.
5 När ni vill offra gemenskapsoffer åt Herren, skall ni offra det på sådant sätt att ni räknas som välbehagliga. 6 Det skall ätas samma dag som ni offrar det eller följande dag. Det som blir över till tredje dagen skall brännas upp i eld. 7 Om det äts på tredje dagen, är det en styggelse och blir inte mottaget. 8 Den som äter av det måste bära sin skuld, ty han har ohelgat det som var helgat åt Herren, och han skall utrotas ur sitt folk.
9 När ni bärgar skörden i ert land, skall du inte skörda till den yttersta kanten av åkern och inte plocka upp ströaxen efter din skörd. 10 Inte heller i din vingård skall du göra någon efterskörd, och de druvor som fallit av i din vingård skall du inte plocka upp. Du skall lämna detta kvar åt den fattige och åt främlingen. Jag är Herren, er Gud.
11 Ni skall inte stjäla eller ljuga eller bedra varandra.
12 Ni skall inte svära falskt vid mitt namn. Då ohelgar du din Guds namn. Jag är Herren.
13 Du skall inte förtrycka din nästa eller plundra honom. Du skall inte undanhålla daglönaren hans lön över natten till morgonen.
14 Du skall inte uttala förbannelser över en döv, och framför en blind skall du inte lägga något som han kan snava över. Du skall frukta din Gud. Jag är Herren.
15 Du skall inte handla orätt när du dömer. Du skall inte hålla med någon för att han är fattig och du skall inte vara partisk för den som har makt. Du skall döma din nästa med rättvisa.
16 Du skall inte gå med förtal bland ditt folk. Du skall inte stå efter din nästas blod. Jag är Herren.
17 Du skall inte hata din broder i ditt hjärta, men du skall tillrättavisa din nästa, så att du inte för hans skull kommer att bära på synd.
18 Du skall inte hämnas och inte hysa agg mot någon av ditt folk, utan du skall älska din nästa som dig själv. Jag är Herren.
Förmaningar
12 Vi ber er, bröder, att rätt uppskatta dem som arbetar bland er och som är era ledare i Herren och förmanar er. 13 Visa dem den största kärlek för det arbete de utför. Håll frid med varandra. 14 Vi uppmanar er, bröder: tillrättavisa de oordentliga, uppmuntra de missmodiga, ta er an de svaga och ha tålamod med alla. 15 Se till att ingen lönar ont med ont. Sträva i stället alltid efter att göra gott mot varandra och mot alla människor. 16 Var alltid glada, 17 be oavbrutet 18 och tacka Gud under alla livets förhållanden. Detta är Guds vilja med er i Kristus Jesus. 19 Släck inte Anden. 20 Förakta inte profetior, 21 men pröva allt, behåll det goda, 22 och håll er borta från allt slags ont.
Slutönskan
23 Må fridens Gud själv helga er helt och fullt, och må er ande, själ och kropp bevaras hela, så att ni är utan fläck vid vår Herre Jesu Kristi ankomst. 24 Trofast är han som har kallat er, han skall också utföra sitt verk. 25 Bröder, be även för oss. 26 Hälsa alla bröderna med en helig kyss. 27 Jag uppmanar er allvarligt i Herren att se till att brevet blir uppläst för alla bröderna. 28 Vår Herre Jesu nåd vare med er.
Skatter i himlen
19 Samla inte skatter på jorden, där rost och mal förstör och där tjuvar bryter sig in och stjäl. 20 Samla er skatter i himlen, där varken rost eller mal förstör och där inga tjuvar bryter sig in och stjäl. 21 Ty där din skatt är, där kommer också ditt hjärta att vara.
Ögat är kroppens ljus
22 Ögat är kroppens ljus. Om ditt öga är friskt, får hela din kropp ljus. 23 Men är ditt öga sjukt, ligger hela din kropp i mörker. Om nu ljuset i dig är mörker, hur djupt är då inte mörkret!
Gud eller mammon
24 Ingen kan tjäna två herrar. Antingen kommer han då att hata den ene och älska den andre, eller kommer han att hålla sig till den ene och se ner på den andre. Ni kan inte tjäna både Gud och mammon.[a]
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln