Book of Common Prayer
Qof
145 Jag ropar av allt hjärta. Svara mig, Herre!
Jag vill ta dina stadgar i akt.
146 Jag ropar till dig, fräls mig,
jag vill ta vara på dina vittnesbörd.
147 Jag kommer tidigt i gryningen och ropar,
jag hoppas på dina ord.
148 Jag håller mig vaken under nattens väkter
för att begrunda vad du sagt.
149 Hör min röst enligt din nåd,
Herre, håll mig vid liv enligt ditt domslut.
150 Nära är de som jagar efter onda gärningar,
de som är långt ifrån din undervisning.
151 Nära är också du, Herre,
och alla dina bud är sanning.
152 Sedan länge vet jag genom dina vittnesbörd
att du har fastställt dem för evig tid.
Resh
153 Se till mitt lidande och rädda mig,
ty jag glömmer ej din undervisning.
154 Utför min sak och återlös mig,
håll mig vid liv enligt ditt ord.
155 Frälsningen är fjärran från de ogudaktiga,
ty de frågar inte efter dina stadgar.
156 Herre, din barmhärtighet är stor,
håll mig vid liv enligt dina domslut.
157 Mina förföljare och ovänner är många,
men jag viker ej från dina vittnesbörd.
158 När jag ser de trolösa känner jag leda vid dem,
därför att de inte håller sig till ditt tal.
159 Se hur kära jag har dina befallningar,
Herre, håll mig vid liv enligt din nåd.
160 Summan av ditt ord är sanning,
dina rättfärdiga domslut är eviga.
Shin
161 Furstar förföljer mig utan orsak,
men mitt hjärta fruktar ditt ord.
162 Jag jublar över ditt tal
lik den som vinner stort byte.
163 Jag hatar och avskyr lögnen,
men din undervisning älskar jag.
164 Jag prisar dig sju gånger om dagen
för dina rättfärdiga domslut.
165 Stor frid äger de som älskar din undervisning,
ingenting kan få dem på fall.
166 Jag väntar efter din frälsning, Herre,
och handlar efter dina bud.
167 Min själ håller fast vid dina vittnesbörd,
de är mig mycket kära.
168 Jag håller fast vid dina befallningar och vittnesbörd,
ja, du känner alla mina vägar.
Taw
169 Herre, mitt rop kommer inför dig,
ge mig förstånd enligt ditt ord.
170 Min bön kommer inför ditt ansikte,
rädda mig enligt ditt tal.
171 Mina läppar flödar över av lov,
ty du lär mig dina stadgar.
172 Min tunga prisar ditt ord,
ty alla dina bud är rättfärdiga.
173 Din hand hjälper mig,
ty jag har valt dina befallningar.
174 Jag längtar efter din frälsning, Herre,
din undervisning är min glädje.
175 Låt min själ leva, så skall jag lova dig,
låt dina domslut hjälpa mig.
176 Jag har gått vilse som ett förlorat får.
Sök upp din tjänare,
ty jag har inte glömt dina bud.
Psalm 128
Herrens välsignelse i hemmet
1 En vallfartssång.
Salig är var och en som fruktar Herren
och vandrar på hans vägar.
2 Av dina händers arbete får du njuta frukten.
Salig är du och det skall gå dig väl.
3 Som en fruktsam vinstock är din hustru inne i ditt hus,
som olivplantor är dina barn
kring ditt bord.
4 Ty se, så blir den man välsignad
som fruktar Herren.
5 Herren skall välsigna dig från Sion.
Du skall få se Jerusalems välgång
i alla dina livsdagar,
6 och du skall få se barn till dina barn.
Frid över Israel!
Psalm 129
Sions fiender skall komma på skam
1 En vallfartssång.
Stor nöd har de vållat mig
alltifrån min ungdom - så skall Israel säga -
2 stor nöd har de vållat mig
alltifrån min ungdom.
Ändå blev de mig inte för starka.
3 På min rygg har plöjare plöjt
och dragit långa fåror.
4 Men Herren är rättfärdig,
han har huggit av de ogudaktigas band.
5 De skall komma på skam och vika tillbaka,
alla som hatar Sion.
6 De skall bli som gräs på taken,
som vissnar innan det vuxit upp.
7 Ingen skördeman fyller sin hand med det,
ingen kärvbindare sin famn.
8 De som går förbi säger inte:
" Herrens välsignelse må komma över er!
Vi välsignar er i Herrens namn."
Psalm 130
Ur djupaste nöd
1 En vallfartssång.
Ur djupen ropar jag till dig, Herre.
2 Herre, hör min röst,
låt dina öron lyssna till mina rop om nåd.
3 Om du, Herre, tillräknar missgärningar,
Herre, vem kan då bestå?
4 Men hos dig finns förlåtelse,
för att man skall frukta dig.
5 Jag väntar på Herren,
min själ väntar,
och jag hoppas på hans ord.
6 Min själ längtar efter Herren,
mer än väktarna efter morgonen,
ja, mer än väktarna efter morgonen.
7 Hoppas på Herren, Israel,
ty hos Herren finns nåd,
full lösepenning finns hos honom.
8 Det är han som skall friköpa Israel
från alla dess missgärningar.
Varning för olika slags dårskap
6 Min son, om du har gått i borgen för din nästa
och givit ditt handslag åt en främling,
2 om du har blivit snärjd genom dina ord
och fångad genom din muns tal,
3 gör då detta, min son, för att rädda dig,
eftersom du har kommit i din nästas våld:
Gå och ödmjuka dig och lämna honom ingen ro,
4 unna inte dina ögon sömn
eller dina ögonlock slummer.
5 Sök räddning som en gasell undan jägaren,
som en fågel ur fågelfängarens våld.
6 Gå bort till myran, du late,
se hur hon gör och bli vis.
7 Hon har ingen furste över sig,
ingen tillsyningsman eller herre.
8 Hon bereder om sommaren sin föda
och samlar under skördetiden in sin mat.
9 Hur länge skall du ligga, du late?
När skall du stiga upp från din sömn?
10 Sov ännu något, slumra lite till,
lägg ännu en stund armarna i kors för att vila,
11 så skall fattigdomen komma över dig som en rövare
och armodet som en väpnad man.
12 En fördärvlig människa, en ogärningsman,
är den som går omkring med falskhet i sin mun,
13 som blinkar med ögonen, skrapar med foten,
gör tecken med fingrarna.
14 En sådan bär svek i sitt hjärta,
han smider alltid ränker
och ger upphov till trätor.
15 Därför kommer hans ofärd med hast,
plötsligt blir han krossad utan räddning.
16 Sex ting är det som Herren hatar,
ja, sju som han avskyr:
17 stolta ögon, en lögnaktig tunga,
händer som utgjuter oskyldigt blod,
18 ett hjärta som smider onda planer,
fötter som skyndar till det som är ont,
19 den som främjar lögn genom att vittna falskt
och den som vållar trätor mellan bröder.
Tron på Guds Son
5 Var och en som tror att Jesus är Kristus, han är född av Gud, och var och en som älskar Gud som har fött, älskar också den som är född av honom. 2 När vi älskar Gud och håller hans bud, då vet vi att vi älskar Guds barn. 3 Detta är kärleken till Gud: att vi håller hans bud. Och hans bud är inte tunga. 4 Ty allt som är fött av Gud besegrar världen, och detta är den seger som har besegrat världen: vår tro. 5 Vem kan besegra världen utom den som tror att Jesus är Guds Son? 6 Det är han som kom genom vatten och blod, Jesus Kristus, inte bara genom vattnet, utan genom vattnet och blodet. Och det är Anden som vittnar, eftersom Anden är sanningen. 7 Ty det är tre som vittnar: 8 Anden, vattnet och blodet, och de tre säger ett och detsamma. 9 Om vi godtar människors vittnesbörd, så skall vi veta att Guds vittnesbörd är förmer, eftersom detta är Guds vittnesbörd: att han har vittnat om sin Son. 10 Den som tror på Guds Son har vittnesbördet inom sig. Den som inte tror på Gud gör honom till en lögnare, eftersom han inte tror på vittnesbördet som Gud har givit om sin Son. 11 Och detta är vittnesbördet: Gud har skänkt oss evigt liv, och det livet är i hans Son. 12 Den som har Sonen har livet. Den som inte har Guds Son har inte livet.
45 Många judar, som hade kommit till Maria och sett vad Jesus gjorde, kom till tro på honom. 46 Men några av dem gick till fariseerna och berättade för dem vad Jesus hade gjort. 47 Översteprästerna och fariseerna kallade då samman Stora rådet och sade: "Vad gör vi?[a] Den här mannen gör många tecken. 48 Om vi låter honom hålla på så här, kommer alla att tro på honom, och sedan kommer romarna och tar ifrån oss både vårt tempel och vårt folk." 49 En av dem, Kajfas, som var överstepräst det året, sade till dem: "Ni förstår ingenting. 50 Inser ni inte att det är bättre för er att en man dör i folkets ställe än att hela folket går under?" 51 Detta sade han inte av sig själv, utan som överstepräst det året profeterade han att Jesus skulle dö för folket. 52 Ja, han skulle inte bara dö för folket utan också för att samla och förena Guds kringspridda barn. 53 Från den dagen överlade de om att döda honom. 54 Jesus vandrade därför inte längre öppet omkring bland judarna utan begav sig bort därifrån till landsbygden nära öknen, till en stad som heter Efraim.[b] Där var han tillsammans med sina lärjungar.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln