Previous Prev Day Next DayNext

Book of Common Prayer

Daily Old and New Testament readings based on the Book of Common Prayer.
Duration: 861 days
Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)
Version
Psaltaren 2

Guds Son och hans motståndare

(A) Varför är hednafolken i uppror?
    Varför tänker folken
        tomma tankar?
(B) Jordens kungar reser sig
    och furstarna gaddar ihop sig
        mot Herren och hans Smorde[a]:[b]
(C) "Vi sliter sönder deras band
    och kastar av oss deras rep!"

(D) Han som tronar i himlen ler,
    Herren gör narr av dem.
Så talar han till dem i sin vrede,
    slår dem med skräck
        i sin glödande harm:
(E) "Det är jag som har insatt min kung
    på Sion, mitt heliga berg."

(F) Jag vill förkunna Herrens beslut,
        han sade till mig:
    "Du är min Son,
        jag har fött dig i dag.[c]
(G) Be mig, så ger jag dig
    hednafolken till arvedel
        och hela jorden till egendom.
(H) Du ska krossa[d] dem med järnspira,
    slå sönder dem som lerkärl."[e]

10 Var nu kloka, ni kungar,
    ta varning, ni domare[f] på jorden!
11 (I) Tjäna Herren med fruktan
    och gläd er med bävan!
12 (J) Ge Sonen hyllningskyss,
    så att han inte vredgas
        och ni går under på er väg,
    för hans vrede
        kan snabbt blossa upp.
    Saliga är alla som flyr till honom.

Psaltaren 26

En oskyldig mans bön

26 (A) Av David.

Döm mig rättvist, Herre,
        jag är oskyldig!
    Jag litar på Herren
        utan att vackla.
(B) Granska mig, Herre,
        och pröva mig,
    rannsaka mina njurar
        och mitt hjärta.
Jag har din nåd för ögonen
    och vandrar i din sanning.
(C) Jag sitter inte hos lögnare
    och umgås inte med hycklare,
(D) jag hatar de ondas församling
    och sitter inte hos de gudlösa.

(E) Jag tvår mina händer i oskuld
    och vandrar runt ditt altare, Herre,
(F) för att höja min röst i tacksamhet
    och förkunna alla dina under.
(G) Herre, jag älskar din boning,
    den plats där din härlighet bor.
(H) Ryck inte bort min själ med syndare
    eller mitt liv med de blodtörstiga,
10 (I) de som har ondska[a] i sina händer
    och högra handen full av mutor.

11 Jag är oskyldig, befria mig
    och förbarma dig över mig!
12 (J) Min fot står på säker mark.
    I församlingarna
        ska jag prisa Herren.

Jesaja 49:13-23

13 (A) Jubla, ni himlar,
    och gläd dig, du jord,
        brist ut i jubel, ni berg,
    för Herren tröstar sitt folk
        och förbarmar sig
            över sina betryckta.

Herren har inte glömt Sion

14 (B) Men Sion säger:
    "Herren har övergett mig,
        Herren har glömt mig."
15 (C) Kan en mor glömma sitt lilla barn,
        att förbarma sig över sin livsfrukt?
    Och även om hon skulle glömma,
        så glömmer jag inte dig.
16 Se, jag har skrivit[a] dig
        på mina händer.
    Dina murar står ständigt inför mig.
17 Dina söner[b] skyndar sig tillbaka,
    de som förstört och ödelagt dig
        drar bort ifrån dig.
18 (D) Lyft din blick och se dig omkring!
        Alla samlas och kommer till dig.
    Så sant jag lever, säger Herren,
        du ska få klä dig i dem alla
            som smycken
        och fästa dem omkring dig
            likt en brud.
19 Du var i ruiner, ödelagd,
        ditt land var förött –
    nu blir du för trång att bo i,
        och de som slukade dig
            ska vara långt borta.
20 (E) Du ska få höra hur barnen
        från din barnlöshets tid säger:
    "Platsen är för trång för mig,
        ge mig plats så att jag kan bo här."
21 Då ska du säga i ditt hjärta:
        "Vem har fött dessa åt mig?
    Jag var ju barnlös och ofruktsam,
        landsflyktig och fördriven.
    Vem har fostrat dem?
        Jag var ju lämnad ensam,
            varifrån kommer de?"

22 (F) Så säger Herren Gud:
    Se, jag ska lyfta min hand till folken,
        resa mitt baner för hednafolken.
    Då ska de komma
        med dina söner i sin famn
    och bära dina döttrar på sina axlar.
23 (G) Kungar ska vara dina barns vårdare
        och furstinnor dina ammor.
    De ska falla ner för dig
        med ansiktet mot jorden
            och slicka stoftet vid dina fötter.
    Och du ska inse att jag är Herren,
        och att de som hoppas på mig
            inte kommer på skam.

Matteusevangeliet 18:1-14

Vem är den störste i himmelriket?

18 (A) I samma stund kom lärjungarna fram till Jesus och frågade: "Vem är störst i himmelriket?" Då kallade han till sig ett barn och ställde det mitt ibland dem (B) och sade: "Jag säger er sanningen: Om ni inte omvänder er och blir som barnen kommer ni inte in i himmelriket. Den som ödmjukar sig som det här barnet, han är den störste i himmelriket. (C) Och den som tar emot ett sådant barn i mitt namn tar emot mig.

Frestelser och förförelser

(D) Men den som förleder en av dessa små som tror på mig, för honom hade det varit bättre att få en kvarnsten hängd om halsen och bli sänkt i havets djup. Ve över världen som förför! Förförelser måste komma, men ve den människa genom vilken förförelsen kommer. (E) Om din hand eller din fot förleder dig till synd, så hugg av den och kasta den ifrån dig! Det är bättre för dig att gå in i livet stympad eller halt än att ha båda händerna och båda fötterna kvar och kastas i den eviga elden. Och om ditt öga förleder dig till synd, så riv ut det och kasta det ifrån dig! Det är bättre för dig att gå in i livet enögd än att ha båda ögonen kvar och kastas i det brinnande Gehenna.

10 Se till att ni inte föraktar någon enda av dessa små. Jag säger er att deras änglar i himlen alltid ser min himmelske Fars ansikte.[a]

Liknelsen om det förlorade fåret

12 (F) Vad tror ni? Om någon har hundra får och ett av dem kommer bort, lämnar han då inte de nittionio i bergen och går ut och letar efter det som gick vilse? 13 Och om han finner det, jag säger er sanningen: Han gläder sig mer över det fåret än över de nittionio som aldrig gick vilse. 14 På samma sätt är det inte er himmelske Fars vilja att någon enda av dessa små ska gå förlorad.

Psaltaren 19

Skapelsens och Ordets uppenbarelse

19 För körledaren. En psalm av David.

(A) Himlarna vittnar
        om Guds härlighet,
    himlavalvet förkunnar
        hans händers verk.
Dag berättar för dag,
    natt ger kunskap till natt,
utan tal och utan ord,
    utan att man hör deras röst.
(B) Deras röst[a] når ut över hela jorden,
    deras ord till världens ände.

I himlen har han gjort
        en hydda åt solen.[b]
Den liknar en brudgum
        som kommer ut ur sin kammare,
    den jublar som en hjälte
        över att löpa sin bana.
Vid himlens ena ände går den upp
    och följer sitt kretslopp
        till den andra.
    Ingenting är dolt för dess hetta.

(C) Herrens undervisning är fullkomlig,
        den ger nytt liv åt[c] själen.
    Herrens vittnesbörd är sant,
        det ger vishet åt enkla människor.
(D) Herrens befallningar är rätta,
        de ger glädje åt hjärtat.
    Herrens bud är klart,
        det ger ljus åt ögonen.
10 Herrens vördnad är ren,
        den består för evigt.
    Herrens domar är sanna,
        de är alla rättfärdiga.

11 (E) De är mer värda än guld,
        än mängder av fint guld.
    De är sötare än honung,
        än renaste honung.
12 (F) Genom dem blir din tjänare varnad.
    Den som följer dem får stor lön.

13 (G) Vem märker hur ofta han felar?
    Förlåt mig mina hemliga brister.
14 (H) Bevara också din tjänare
        från de fräcka[d],
    låt dem inte få makt över mig,
        så blir jag fullkomlig
            och fri från svår synd.
15 (I) Låt min muns ord
    och mitt hjärtas tankar behaga dig,
        Herre, min klippa och återlösare.

Psaltaren 126

Från tårar till jubel

126 [a]En pilgrimssång.

När Herren lät Sions fångar
        komma åter,[b]
    då var det som om vi drömde.
[c]Då fylldes vår mun med skratt
        och vår tunga med jubel,
    då sade man bland folken:
        "Herren har gjort stora ting
            med dem!"
Ja, Herren har gjort stora ting
        med oss,
    och vi är glada.

Herre, låt våra fångar komma åter
    som strömmarna i Negev[d]!
[e]De som sår med tårar
    ska skörda med jubel.
[f]Gråtande går de
        och bär sitt utsäde,
    jublande kommer de
        och bär sina kärvar.

Markusevangeliet 10:13-16

Jesus välsignar barnen

13 (A) Man bar fram små barn till Jesus för att han skulle röra vid dem. Men lärjungarna visade bort dem. 14 När Jesus såg det, blev han upprörd och sade till dem: "Låt barnen komma till mig och hindra dem inte, för Guds rike tillhör sådana som de. 15 (B) Jag säger er sanningen: Den som inte tar emot Guds rike som ett barn kommer aldrig dit in." 16 Och han tog upp dem i famnen och lade händerna på dem och välsignade dem.

Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)

Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation