Book of Common Prayer
Gud skyddar de svaga
146 Lova Herren! Ja, prisa honom innerligt!
2 Jag tänker sjunga hans lov så länge jag lever, ja, ända till mitt sista andetag.
3 Lita inte på människor som har makt och inflytande.
4 De är också människor som kommer att dö, och de kommer inte att kunna hjälpa någon. På ett ögonblick faller allt som de planerat till marken.
5 Men lycklig är den människa som väntar på hjälp från vår stamfar Jakobs Gud. Hon hoppas på Herren, sin Gud.
6 Han är den Gud som skapade himlen och jorden, haven och allt som finns i dem. Han håller varje löfte,
7 ger de fattiga och förtryckta rättvisa och ger mat till de hungriga. Han befriar fångarna
8 och öppnar de blindas ögon. Han lyfter av bördorna på dem som dignar under deras tyngd. Han älskar de människor som visar honom trohet.
9 Han skyddar främlingar som bor i landet. Han har omsorg om föräldralösa och änkor, men de ogudaktigas planer krossar han.
10 Herren ska regera för evigt. Jerusalem, din Gud är kung från släkte till släkte! Halleluja! Lova Herren!
Herren ger Jerusalem fred och välstånd
147 Halleluja! Ja, lova Herren! Vad skönt det är att sjunga hans lov! Vad rätt det känns och vilken glädje det ger!
2 Han bygger upp Jerusalem på nytt. De av Israels folk som levt i landsflykt hämtar han tillbaka.
3 Han helar dem som har sorgsna hjärtan och förbinder deras sår.
4 Han har bestämt stjärnornas antal och gett var och en ett namn.
5 Vad mäktig han är! Hans makt är oinskränkt! Hans förstånd är obegränsat!
6 Herren reser upp de förtryckta, men förtryckarna slår han till marken.
7 Sjung till Gud av tacksamhet! Sjung en lovsång och spela för honom på harpa!
8 Han täcker himlen med moln och låter regnskurar falla. Han låter det gröna gräset växa på bergssluttningarna.
9 Han ger mat åt de vilda djuren, och han matar de unga korparna när de ropar till honom.
10 Hästens styrka imponerar inte på honom. Och mannens snabbhet är ingenting i hans ögon.
11 Men han gläder sig över dem som verkligen tar honom på allvar och väntar sig allt gott från honom.
12 Jerusalem, lova Herren! Du stad på berget Sion, prisa Herren!
13 Han ger dig skydd bakom dina murar och välsignar dina barn.
14 Han ger landet säkra gränser och fyller ladorna till brädden med det finaste vete.
15 Han ger världen sina befallningar, och det han befaller sker genast.
16 Han breder ut ett snötäcke över jorden, vitt och rent, och han sprider ut frosten som aska.
17 Stora hagel låter han falla till jorden, och han sänder kyla som knappt någon kan uthärda.
18 Men när han befaller smälter snön och vårvindar börjar blåsa, och de frusna floderna börjar flyta igen.
19 Han har gjort sitt ord känt för Israel för att hans folk ska leva efter hans lagar och föreskrifter.
20 Något sådant har han inte gjort för andra folk. De känner inte till hans befallningar.Halleluja! Ja, lova Herren!
Herren håller vad han lovat
1-2 Halleluja, prisa Herren! Jag vill tacka Herren av hela mitt hjärta för alla som tillhör honom, ja för hela församlingen! Allt det han gör är stort och väldigt och alla som ser det försöker att förstå det,
3 för hans under bevisar hans ära, majestät och eviga godhet.
4 Vem kan glömma de under han gör, under fyllda av barmhärtighet och nåd?
5 Han ger mat till dem som ärar honom. Han glömmer aldrig det förbund han ingått med Israel.
6 Han har bevisat hur mäktig han är genom att ge dem deras land, fastän landet hade varit ett hem för många andra folk.
7 Allt han gör är rätt och gott, och hans lagar kan man lita på.
8 De förlorar aldrig sin giltighet utan består. Han har gett dem till oss för att visa oss vad sanning och rättfärdighet är.
9 Han befriade sitt folk och slöt ett evigt förbund med dem. Vilket heligt och respektingivande namn han har!
10 Hur kan människor bli visa? Enda sättet att lära sig vishet är att ta Gud på allvar, för man växer i vishet genom att lyda hans lagar. Prisa hans namn i evighet!
Gud välsignar den som lever för honom
112 Halleluja, prisa Herren! Alla som fruktar honom och litar på honom får välsignelser som inte kan uttryckas i ord. Ja, den människa är lycklig, som med glädje lever efter hans befallningar.
2 Hans barn kommer att hedras överallt, för sönerna till goda människor får på ett särskilt sätt del av Guds gåvor.
3 Själv ska han bli rik, och allt det goda han gör kommer aldrig att glömmas.
4 Ja, även i de mörka stunderna kommer ljus att bryta fram för den som är god och barmhärtig.
5 Allt går väl för den som är vänlig och gärna hjälper den som är fattig och som rättar sig efter Guds bud i allt han gör.
6 Ingenting får en sådan människa på fall, och han kommer att göra ett djupt intryck på alla.
7 Han är inte rädd för dåliga nyheter och lever inte heller i fruktan för vad som kan hända. Han är övertygad om att Herren kommer att ta hand om honom.
8 Inte heller låter han sig skrämmas, för han vet att han kommer att besegra sina fiender.
9 Han är generös och ger frikostigt till sådana som har det svårt, och man kan alltid räkna med hans barmhärtighet och kärlek. Han får inflytande och blir respekterad.
10 De ogudaktiga kommer att bli rasande och skära tänder när de ser allt detta. De smyger bort då de inser att alla deras drömmar går upp i rök.
Gud hjälper de svaga
113 Halleluja! Ni Herrens tjänare, prisa hans namn!
2 Välsignat är hans namn nu och för all framtid.
3 Prisa honom från dess att solen går upp till dess att den går ner!
4 Han härskar över folken. Hans ära och härlighet når högre än himlen.
5 Vem kan jämföras med Gud, som sitter på sin tron i höjden?
6 Därifrån böjer han sig ner för att se på jorden.
7 De fattiga drar han upp ur smutsen, och de hungriga hämtar han från avskrädeshögarna
8 och sätter dem bland sitt folks furstar!
9 Han låter den barnlösa hustrun få barn, och gör henne till en lycklig mor.Halleluja! Prisa Herren!
Guds dom över Israels grannfolk
1 Amos var herde och bodde i Tekoa. En dag talade Gud till honom i en syn och lät honom se vad som skulle hända med hans folk. Han fick denna syn två år före jordbävningen, när Ussia var kung i Juda och Joas son Jerobeam var kung i Israel.
2 Detta är vad han såg och hörde: Herren talade från templet på berget Sion, och det lät som när ett lejon ryter. Och plötsligt vissnade och torkade alla betesmarker på berget Karmel till herdarnas stora sorg.
3 Herren sa: Folket i Damaskus har syndat gång på gång, och jag kan inte glömma det. Jag ska inte längre avhålla mig från att straffa staden. Folket där har farit alltför hårt fram med mitt folk i Gilead. De har tröskat dem som säd med sitt förtryck av dem.
4 Därför ska jag låta kung Hasaels slott brinna ner och förstöra Ben-Hadads starka fästningar.
5 Jag ska bryta sönder bommen på Damaskus stadsport och döda kungarna i Aven, och Bet-Eden och Arams folk ska återvända till Kir som slavar. Herren har talat.
13 Herren säger: Ammons folk har syndat gång på gång, och jag tänker inte glömma det. Jag ska inte längre låta dem förbli ostraffade.Under krigen i Gilead, då de ville utvidga sina gränser, begick de fruktansvärda brott. De sprättade upp havande kvinnor med sina svärd.
14 Därför ska jag sätta eld på Rabbas murar och bränna ner dess befästningar. Striderna ska bli hårda och skriken höras långt.
15 Rabbas kung och furstar måste gå i landsflykt. Herren har talat.
2 Herren säger: Folket i Moab har syndat gång på gång, och jag tänker inte glömma det. Jag ska inte längre låta det vara ostraffat. De har vanhelgat Edoms kungs grav utan respekt för de döda.
2 Därför tänker jag nu sända en eld över Moab, och den ska förstöra alla Keriots palats. Moab ska duka under till ljudet av krigsrop och trumpetsignaler.
3 Jag ska döda kungen och alla hans furstar. Herren har talat.
4 Herren säger: Folket i Juda har syndat gång på gång, och jag tänker inte glömma det. Jag ska inte längre låta dem vara ostraffade. De har förkastat Guds lagar och vägrat att lyda honom. De avgudar som deras förfäder dyrkade har lett dem vilse.
5 Därför ska jag utplåna Juda med eld och bränna ner Jerusalems alla palats och befästningar.
Guds dom över Israel
6 Herren säger: Folket i Israel har syndat gång på gång, och jag tänker inte glömma det. Jag ska inte låta dem vara ostraffade längre. De har korrumperat rätt och rättvisa genom att ta mutor och sälja den oskyldige för pengar och den fattige för ett par skor.
7 De trampar ner de svaga och driver undan de hjälplösa.Far och son ligger med samma tjänsteflicka och vanärar mitt heliga namn.
8 Vid högtiderna styr de ut sig i kläder som de behållit i pant trots att detta är förbjudet, och i mitt eget tempel bär de fram offer av vin som de också orättfärdigt lagt beslag på.
Var beredda på Jesu återkomst
5 När ska allt detta hända? Jag behöver egentligen inte säga något om det, kära bröder,
2 för ni vet så väl att ingen känner till det. Herrens dag ska komma oväntat, som en tjuv om natten.
3 När människor säger: Allt är väl, vi har lugn och ro, då plötsligt ska olyckan komma över dem, lika plötsligt som värkarna sätter in hos en kvinna som ska föda barn. Och dessa människor ska inte komma undan för det kommer inte att finnas någon plats där de kan gömma sig.
4 Men ni, kära bröder, är inte okunniga om dessa frågor, och den dag som Herren kommer ska inte överraska er som en tjuv.
5 Ni är alla ljusets och dagens barn, ni tillhör inte mörkret eller natten.
6 Därför ska ni vara på er vakt och inte sova som de andra. Vänta på hans återkomst och håll er nyktra.
7 På natten sover man, och det är då som människor dricker sig berusade.
8 Men låt oss som lever i ljuset hålla oss nyktra, och vara klädda i trons och kärlekens rustning och med frälsningens glada hopp som vår hjälm.
9 Gud har ju inte valt ut oss för att ösa sin vrede över oss, utan för att vi ska bli frälsta genom vår Herre Jesus Kristus.
10 Han dog för oss, för att vi för alltid ska leva med honom, vare sig vi lever eller redan har dött när han kommer tillbaka.
11 Därför ska ni fortsätta att uppmuntra och styrka varandra som ni redan gör.
Jesus talar om framtiden
5 Några av hans lärjungar började då hänförda tala om templet med alla dess vackra stenar och dyrbara gåvor som folket hade skänkt.
6 Men Jesus sa: Snart är tiden inne när allt detta som ni beundrar ska jämnas med marken. Inte en enda sten ska lämnas kvar på sin plats.
7 Herre! utropade de förskräckt. När kommer det att ske? Och hur kan vi veta att tiden är inne?
8 Han svarade: Låt ingen lura er! Många ska komma och påstå att de är Messias och säga: 'Slutet är nära.' Men tro dem inte!
9 Och när ni får höra om krig och revolutioner så grips inte av panik. Det är sant att det kommer att bli krig, men tidens ände står ännu inte för dörren.
10 Folken ska föra krig mot varandra, och det ena landet ska angripa det andra.
11 Allvarliga jordbävningar kommer att skaka stora delar av världen. Hungersnöd och epidemier ska drabba människorna, och oförklarliga tecken på himlen kommer att göra dem alldeles skräckslagna.
12 Men innan allt detta inträffar kommer ni att bli förföljda. Eftersom ni bekänner mitt namn blir ni dömda och kastade i fängelse, och ni kommer att bli ställda inför makthavare och myndigheter.
13 Men det ger er möjlighet att vittna om mig.
14 Oroa er därför inte för vad ni ska svara på de anklagelser som riktas mot er,
15 för jag ska ge er de rätta orden med en sådan skärpa att ingen av era motståndare kommer att kunna svara.
16 Till och med de som står er närmast, era föräldrar, bröder, släktingar och vänner, ska förråda er och arrestera er, och några av er kommer att dödas.
17 Alla ska hata er för att ni tillhör mig och bekänner mig.
18 Men Gud ska inte överge er. Utan hans vilja ska inte ett hår på era huvuden gå förlorat.
19 Stå fasta och håll ut för då ska ni vinna evigt liv.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®