Book of Common Prayer
Psalm 103
Lovprisning till Herren för hans godhet
1 Av David.
Lova Herren, min själ,
ja, hela mitt inre skall prisa hans heliga namn!
2 Lova Herren, min själ,
och glöm inte alla hans välgärningar,
3 han som förlåter dig alla dina synder
och botar alla dina sjukdomar,
4 han som återlöser ditt liv från förgängelsen
och kröner dig med nåd och barmhärtighet,
5 han som mättar ditt begär med sitt goda,
så att du blir ung på nytt som en örn.
6 Herren handlar rättfärdigt
och skaffar rätt åt alla förtryckta.
7 Han lät Mose veta sina vägar,
Israels barn sina gärningar.
8 Barmhärtig och nådig är Herren,
sen till vrede och stor i nåd.
9 Han går inte ständigt till rätta
och vredgas inte för evigt.
10 Han handlar inte med oss efter våra synder
och lönar oss inte efter våra missgärningar.
11 Ty så hög som himlen är över jorden,
så väldig är hans nåd över dem som fruktar honom.
12 Så långt som öster är från väster
låter han våra överträdelser vara från oss.
13 Som en far förbarmar sig över barnen,
så förbarmar sig Herren över dem som fruktar honom.
14 Ty han vet hur vi är skapade,
han tänker på att vi är stoft.
15 En människas dagar är som gräset,
hon blomstrar som markens blommor.
16 Vinden drar fram över dem
och de är borta,
deras plats känner dem inte längre.
17 Men Herrens nåd varar från evighet till evighet
över dem som fruktar honom
och hans rättfärdighet intill barnbarn,
18 när man håller hans förbund
och tänker på hans befallningar och följer dem.
19 Herren har ställt sin tron i himlen,
hans konungavälde omfattar allt.
20 Lova Herren, ni hans änglar,
ni starka hjältar som utför hans befallning,
så snart ni hör ljudet av hans befallning.
21 Lova Herren, ni alla hans härskaror,
ni hans tjänare som uträttar hans vilja.
22 Lova Herren, ni alla hans verk,
överallt där hans välde är.
Min själ, lova Herren!
Psalm 148
Skapelsens lov till Herren
1 Halleluja!
Prisa Herren från himlen,
prisa honom i höjden.
2 Prisa honom, alla hans änglar,
prisa honom, hela hans här.
3 Prisa honom, sol och måne,
prisa honom, alla lysande stjärnor.
4 Prisa honom, ni himlars himmel
och ni vatten ovan himlen.
5 Ja, de skall prisa Herrens namn,
ty han befallde och de blev skapade.
6 Han gav dem deras plats
för alltid och för evigt.
Han gav dem en lag
som ingen överträder.
7 Prisa Herren från jorden,
ni havsdjur och alla djup,
8 eld och hagel, snö och töcken,
du stormande vind
som uträttar hans befallning,
9 ni berg och alla höjder,
ni fruktträd och alla cedrar,
10 ni vilda djur och all boskap,
ni kräldjur och bevingade fåglar,
11 ni jordens kungar och alla folk,
ni furstar och alla domare på jorden,
12 ni ynglingar och unga kvinnor,
ni gamla med de unga.
13 Prisa Herrens namn,
ty endast hans namn är högt,
hans majestät når över jord och himmel.
14 Han har upphöjt ett horn för sitt folk
till en lovsång för alla sina fromma,
för Israels barn, det folk som står honom nära.
Halleluja!
Löftet om Isak
17 När Abram var nittionio år uppenbarade sig Herren för honom och sade: "Jag är Gud den Allsmäktige. Vandra inför mig och var fullkomlig. 2 Jag skall sluta förbund mellan mig och dig, och jag skall föröka dig mycket." 3 Då föll Abram ner på sitt ansikte, och Gud sade till honom: 4 "Se, detta är mitt förbund med dig: Du skall bli fader till många folk. 5 Därför skall du inte mer heta Abram,[a] utan ditt namn skall vara Abraham,[b] ty jag har gjort dig till fader för många folk. 6 Jag skall göra dig mycket fruktsam och låta folkslag komma från dig, och kungar skall utgå från dig. 7 Och jag skall upprätta mitt förbund mellan mig och dig och dina efterkommande från släkte till släkte, ett evigt förbund. Jag skall vara din Gud och dina efterkommandes Gud. 8 Det land där du bor som främling, hela Kanaans land, skall jag ge dig och dina efterkommande till egendom för evigt. Och jag skall vara deras Gud."
Omskärelse
9 Gud sade ytterligare till Abraham: "Du skall hålla mitt förbund, du och dina efterkommande från släkte till släkte. 10 Och detta är det förbund mellan mig och dig och dina efterkommande som ni skall hålla: Alla av manligt kön hos er skall omskäras. 11 Ni skall skära bort er förhud som tecken på förbundet mellan mig och er. 12 Släkte efter släkte skall ni omskära alla av manligt kön bland er när de är åtta dagar gamla, både den som är född i huset och den som köpts för pengar från något främmande folk och som inte är din ättling.
15 Och Gud sade till Abraham: "Din hustru Saraj skall du inte mer kalla Saraj, utan hennes namn skall vara Sara.[a] 16 Jag skall välsigna henne och ge dig en son också med henne. Jag skall välsigna henne så att folkslag och kungar över folk skall komma från henne."
6 Liksom ni tog emot Kristus Jesus som Herren, så lev i honom 7 och låt er rotas och uppbyggas i honom och befästas i tron i enlighet med den undervisning ni fått, och överflöda i tacksägelse.
Kristus är trons grund
8 Se till att ingen rövar bort er med sin tomma och bedrägliga filosofi, byggd på mänskliga traditioner och stadgar och inte på Kristus. 9 Ty i honom bor gudomens hela fullhet i kroppslig gestalt, 10 och i honom är ni uppfyllda, han som är huvudet över alla makter och väldigheter. 11 I honom blev också ni omskurna, inte med människohand, utan med Kristi omskärelse, då ni avkläddes er syndiga natur 12 och begravdes med honom genom dopet. I dopet blev ni också uppväckta med honom genom tron på Guds kraft,[a] han som har uppväckt honom från de döda.
Bön i Jesu namn
23 Den dagen kommer ni inte att fråga mig om något. Amen, amen säger jag er: Vad ni ber Fadern om i mitt namn, det skall han ge er. 24 Hittills har ni inte bett om något i mitt namn. Bed och ni skall få, för att er glädje skall vara fullkomlig. 25 Detta har jag talat till er i liknelser. Men det kommer en tid, då jag inte längre skall tala till er i liknelser, utan öppet förkunna för er om Fadern. 26 Den dagen skall ni be i mitt namn, och jag säger inte att jag skall be till Fadern för er, 27 ty Fadern själv älskar er, eftersom ni har älskat mig och tror att jag har utgått från Gud. 28 Ja, jag har utgått från Fadern och kommit till världen. Nu lämnar jag världen och går till Fadern." 29 Då sade hans lärjungar: "Se, nu talar du öppet och inte i liknelser. 30 Nu vet vi att du vet allt och inte är beroende av att någon frågar dig. Därför tror vi att du har utgått från Gud."
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln