Book of Common Prayer
Förlåt mig mina synder
25 Till dig, Herre, sätter jag mitt hopp.
2 Lämna mig inte i sticket, Herre, för jag litar på dig! Låt inte mina fiender lyckas i sina uppsåt! Låt dem inte triumfera över mig!
3 Jag vet att ingen som tror på Gud någonsin behöver skämmas. Men alla som sviker dig ska stå där med sin skam.
4 Herre, visa mig vad jag ska göra! Låt mig förstå vilken väg jag ska gå!
5 Led mig och undervisa mig, för du är en Gud som räddar mig! Det är bara på dig jag kan hoppas!
6-7 Herre, tänk på att du förr har visat mig din godhet och kärlek, förlåt mig för att jag syndade i min ungdom.
8 Herren är god, och alla de som har gått vilse undervisar han med glädje om den rätta vägen.
9 Han undervisar de ödmjuka om sin väg.
10 Med trofasthet och kärlek leder han alla som lyder hans befallningar.
11 Men Herre, vad ska jag göra med mina synder! De är alltför många! Förlåt mig, för ditt namns skull!
12 Var finns den människa som fruktar Herren? Gud kommer att undervisa henne om vilken väg hon ska välja.
13 Hon ska få välsignelse och lycka, och hennes barn ska ärva landet.
14 Herren är vän med dem som fruktar honom, och de får insyn i hans hemligheter.
15 Jag ser alltid upp till Herren och väntar på hans hjälp, för bara han kan rädda mig ur fällorna.
16 Kom, Herre, och visa mig din barmhärtighet, för jag känner mig hjälplös, nertyngd och ensam!
17 Min ångest blir allt värre. Befria mig från denna börda!
18 Se hur jag lider och se vilket elände jag har! Förlåt mig alla mina synder!
19 Se hur många fiender jag har och hur våldsamt de hatar mig!
20 Rädda mitt liv undan dem! Låt ingen säga att jag i onödan har litat på dig!
21 Låt godhet och ärlighet bli mina livvakter, för mitt hopp står till dig.
22 O, Gud, befria Israel från alla dess svårigheter.
Herren både dömer och räddar
1-2 Herre, jag vill prisa dig av allt mitt hjärta och berätta om alla dina under.
3 Jag är glad, och jag jublar inför dig. Jag vill sjunga en lovsång till dig, du den Högste, som är Gud över alla gudar.
4 Mina fiender drar sig tillbaka och faller ner döda när du visar dig.
5 Du har försvarat mig och min sak som en rättvis domare.
6 Du har varnat folken och gjort slut på de ogudaktiga och utplånat deras namn för all framtid.
7 Mina fiender är dömda för evigt. Herren kommer att utplåna deras städer, ja, man ska inte ens komma ihåg dem.
8-9 Men Herren kommer att leva för all framtid. Han sitter på sin tron för att med rättvisa döma folken i världen.
10 Alla som är förtryckta får komma till honom. Han räddar dem i deras svårigheter.
11 Alla som känner ditt namn, Herre, räknar med din hjälp, för du har ännu aldrig övergett dem som litar på dig.
12 Sjung din lovsång till Gud, han som bor i Jerusalem! Berätta för världen vad han har gjort!
13 Han lyssnar noga till dem som ropar till honom om rättvisa, och han hämnas mord. Han bryr sig om människor i svårigheter, när de ropar till honom om hjälp.
14 Herre, förbarma dig över mig! Se hur jag får lida, därför att mina fiender hatar mig! Herre, rädda mig från döden
15 så att jag kan prisa dig öppet inför allt folk i Jerusalem och vara glad över att du har räddat mig!
16 Folken faller i de gravar de grävt åt andra, och den fälla de har gillrat slår igen över dem själva.
17 Herren är känd för att han fångar de ogudaktiga i deras egna snaror!
18 De ogudaktiga ska skickas bort till dödsriket. Detta öde väntar alla som har glömt Herren.
19 De fattiga ska inte glömmas bort, och de förtrycktas hopp ska inte grusas.
20 Grip in, Herre! Döm och straffa folken! Låt dem inte triumfera!
21 Sätt folken på plats, och låt dem darra av fruktan tills de förstår att de inte är något annat än maktlösa människor!
Vem får komma till Gud
15 Herre, vem får fly till ditt tempel uppe på ditt heliga berg?
2 Jo, den som lever ett oklanderligt liv och alltid är uppriktig och talar sanning.
3 Den som vägrar att förtala andra, den som inte lyssnar till skvaller och aldrig skadar sin medmänniska.
4 Den som inte är vän med dem som Gud hatar. Den som håller sina löften även om det skulle ruinera honom.
5 Den som inte lånar ut pengar till ockerränta och vägrar att vittna mot de oskyldiga, trots de mutor som erbjuds honom. Den som lever så kommer inte att falla.
144.000 märks med Guds sigill
7 Sedan såg jag fyra änglar, som stod vid jordens fyra hörn och hindrade de fyra vindarna att blåsa. Inte ett enda löv rörde sig längre bland träden, och havet blev blankt som en spegel.
2 Och jag såg en annan ängel komma från öster, och han hade med sig den levande Gudens sigill. Och han ropade till dessa fyra änglar, som hade fått makt att skada jorden och havet:
3 Vänta! Gör ingenting än, skada varken jorden, havet eller träden, förrän vi har satt Guds sigill på hans tjänares pannor.
4-8 Hur många blev märkta med detta sigill? Jag fick höra antalet, det var 144.000 och de kom från alla Israels tolv stammar: tolv tusen från Juda stam, tolv tusen från Ruben, tolv tusen från Gad, tolv tusen från Aser, tolv tusen från Naftali, tolv tusen från Manasse, tolv tusen från Simeon, tolv tusen från Levi, tolv tusen från Isaskar, tolv tusen från Sebulon, tolv tusen från Josef, och tolv tusen från Benjamin.
Att följa Jesus har sitt pris
51 Det var snart dags för Jesus att återvända till sin far i himlen, och därför började han med stor beslutsamhet att vandra mot Jerusalem.
52 En dag skickade han budbärare framför sig för att de skulle skaffa husrum i en samarisk by.
53 Men eftersom Jesus var på väg mot Jerusalem tog man honom för att vara en judisk pilgrim och ville inte ha med honom att göra.
54 När de båda lärjungarna Jakob och Johannes fick reda på vad som hänt, blev de upprörda och sa: Mästare, ska vi befalla att eld kommer ner från himlen och bränner upp dem, så som Elia gjorde?
55 Men Jesus vände sig om och tillrättavisade dem.
56 Sedan gick de vidare till en annan plats.
57 Medan de var på väg sa någon till Jesus: Jag vill följa dig vart du än går.
58 Men Jesus svarade: Kom ihåg att jag inte ens har ett ställe där jag kan vila mitt huvud. Rävarna har sina lyor, och fåglarna har sina bon, men Människosonen är hemlös här på jorden.
59 Till en annan man sa han: Följ mig, och bli min lärjunge! Mannen svarade: Ja, men jag vill vänta tills min far dött.
60 Då svarade Jesus: Låt den som saknar det eviga livet syssla med sådant. Din uppgift är att predika om Guds rike för hela världen.
61 En annan sa: Ja, Herre, jag ska komma, men låt mig först ta farväl av dem därhemma.
62 Men Jesus sa till honom: Den som låter sig lockas bort från det arbete jag planerar för honom, passar inte i Guds rike.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®