Book of Common Prayer
Herren är min lycka
16 Skydda mig, Gud, för du är min räddning och min tillflykt.
2 Jag sa till Herren: Du är min Herre, och allt gott kommer från dig.
3 Min största lycka är att vara tillsammans med människor som gör din vilja, för de är de verkligt ädla människorna i landet.
4 Alla som väljer andra gudar kommer att dra olycka över sig. Jag tänker inte offra tillsammans med dem, och jag vill inte ens uttala deras gudars namn.
5 Herren själv är mitt arv, ja, mitt allt. Han ger mig allt jag behöver,
6 och min framtid ligger i hans händer. Vilket underbart arv!
7 Jag vill lova Herren, som ger mig råd och under natten talar till mitt samvete. Det är då Herren säger till mig vad jag ska göra.
8 Jag tänker alltid på honom, och eftersom han är så nära, behöver jag aldrig snubbla eller falla.
9 Mitt hjärta är fyllt av glädje, och jag får bo i trygghet, för du kommer inte att lämna mig bland de döda.
10 Du tänker inte tillåta att den som du älskar får ruttna i graven.
11 Du har låtit mig uppleva livets glädje och din egen underbara, eviga närvaro.
Jag är i nöd
17 Var rättvis mot mig, Herre! Jag har varit ärlig och gjort vad som är rätt. Lyssna därför till mitt innerliga rop och
2 frikänn mig! Du vet vad som är sant.
3 Du har prövat mig och genomskådat mina hemligaste tankar. Du har till och med kommit om natten och inte funnit något ont hos mig, och du vet att jag har talat sanning.
4 Jag har lytt dina bud och hållit mig borta från män som brukar våld.
5 Jag har alltid gått dina vägar.
6 Jag ber till dig, därför att jag vet att du ska svara mig, Gud! Ja, lyssna till mina ord.
7 Visa mig hur mycket du älskar mig, du som är en Frälsare för alla som söker din hjälp mot sina fiender!
8 Skydda mig som din ögonsten, göm mig under dina vingars skugga!
9 Mina fiender omger mig. De har mord i blicken.
10 De är skoningslösa och visar ingen medkänsla. Hör, hur de skryter!
11 Överallt omringar de mig och kan när som helst slå mig till marken.
12 De är som lejon, ivriga att slita sönder sitt byte, som unga lejon som ligger på lur och väntar på sitt tillfälle.
13-14 Herre, kom och gå emot mina fiender! Slå ner dem! Rädda mig från denna världens människor som har allt de behöver, dessa människor som du här i livet har överöst med dina rikedomar, så att också deras barn och barnbarn kan leva i överflöd.
15 Men min glädje beror inte på att jag är rik, utan på att jag inte gjort något orätt. Och när jag vaknar upp i himlen, kommer jag att vara mer än nöjd, för jag ska då få se dig ansikte mot ansikte.
Nödrop och vånda
1-2 Min Gud, min Gud, varför har du övergett mig? Varför vägrar du att hjälpa mig eller att ens lyssna till mina suckar?
3 Dag och natt har jag gråtit och bett om din hjälp, men jag får inget svar,
4-5 och ändå är du helig.Våra förfäders lovsång omgav din tron. De litade på dig, och du befriade dem.
6 Du hörde deras rop om hjälp och räddade dem. De blev aldrig besvikna när de sökte din hjälp.
7 Men jag är en mask och inte en människa, hånad och föraktad av mitt eget folk och av hela mänskligheten.
8 Alla som ser mig räcker ut tungan och skakar på huvudet.
9 Är det han som litar på Gud? säger de och skrattar hånfullt. Är det han som påstår att Gud älskar honom? Varför befriar Herren honom då inte?
10-12 Herre, du har hjälpt mig förr! Du har skyddat mig ända sedan jag föddes och vakat över mig medan jag växte upp. Sedan barndomen har jag litat på dig. Du har alltid varit min Gud. Lämna mig inte nu när svårigheterna är nära. Det finns ingen annan som kan hjälpa mig!
13 Jag är omgiven av fruktansvärda fiender, starka som Basans tjurar.
14 De kommer mot mig med öppna gap, ja, som rytande lejon som anfaller sitt byte.
15 Min styrka har runnit bort som vatten, och alla mina ben är ur led. Mitt hjärta smälter som vax,
16 min styrka har torkat ihop som lera i solen. Min tunga klibbar fast i munnen, och du har lämnat mig att dö på marken.
17 Onda människor omger mig som en flock vilda hundar. De har genomborrat mina händer och fötter,
18 och jag kan räkna varje ben i min kropp. Titta, hur dessa onda män stirrar på mig och njuter!
19 De kastar tärning om mina kläder.
20 Herre, håll dig inte undan! Gud, min styrka, skynda dig och hjälp mig!
21 Rädda mig från döden! Skona mitt dyrbara liv så att dessa onda människor inte tar det!
22 Rädda mig från lejonens gap och från de vilda tjurarnas horn. Ja, Gud, du kommer att svara mig och befria mig.
23 Jag ska göra ditt namn känt bland mitt folk. Jag ska stå upp inför församlingen och vittna om allt det underbara som du har gjort.
24 Prisa Herren, alla ni som fruktar honom, kommer jag att säga. Frukta och ära hans namn, ni ättlingar till vår stamfar Jakob! Låt hela Israel sjunga lovsånger till Herren,
25 för han har inte slagit dövörat till för mina nödrop. Han har inte vänt sig bort ifrån mig. När jag ropade till honom svarade han mig.
26 Ja, jag ska stå upp och ära dig inför allt folket. Jag ska offentligt uppfylla mina löften inför alla dem som ärar och fruktar ditt namn.
27 De fattiga ska äta och bli mätta. Och alla som söker Herren ska finna honom och prisa hans namn. Så länge de lever ska de ha framgång.
28 Hela jorden ska se det och återvända till Herren, ja, folken i varje land ska tillbe honom.
29 Herren är kung och regerar över alla folk.
30 Ja, alla dödliga både stolta och ödmjuka ska tillsammans tillbe honom.
31 Våra barn ska också tjäna honom, och de ska få höra om Herren och hans under.
32 Och kommande generationer ska också få höra vad han har gjort för oss.
7 Sedan kallade Mose till sig Josua och sa till honom inför hela Israel: Var stark och modig! Det är du som ska leda detta folk in i landet som Herren lovat deras förfäder. Se till att de intar det.
8 Var inte rädd, för Herren kommer att gå före dig och vara med dig. Han ska inte svika dig eller överge dig.
Mose skriver ner Guds lagar
9 Sedan skrev Mose ner de lagar som han redan hade meddelat folket och gav dem till prästerna, Levis söner, som bar arken med Herrens tio budord, och till de äldste i Israel.
10-11 Mose befallde att dessa lagar skulle läsas för allt folket vid slutet av vart sjunde år, friåret, under lövhyddohögtiden, när hela Israel var samlat vid helgedomen inför Herren.
12 Han sa: Sammankalla alla, män, kvinnor, barn och de främlingar som bor bland er. Låt dem få lyssna till Guds lagar och lära känna Guds vilja, så att de fruktar Herren, sin Gud, och lyder hans befallningar.
13 Gör det så att era barn, som inte känner till dessa lagar, får höra dem och lära sig frukta Herren, sin Gud, så länge ni bor i det utlovade landet.
24 När Mose hade skrivit ner alla lagar som finns antecknade i denna bok
25 gav han den till leviterna, som bar arken med de tio budorden,
26 och han bad dem att lägga lagboken bredvid arken som en påminnelse och varning till Israels folk.
27 Jag vet hur envisa och upproriska ni är, sa Mose till dem. Om ni nu, medan jag fortfarande är hos er, är så upproriska mot Herren, hur mycket värre kommer det då inte att bli efter min död!
28 Sammankalla nu alla de äldste och alla ledare för de olika stammarna, så att jag kan få tala till dem och ta himmel och jord till vittnen mot dem.
29 Jag vet att ni efter min död kommer att avfalla och vända er bort från Gud och hans lagar. Olycka ska drabba er under kommande dagar, därför att ni kommer att göra sådant som Herren säger är synd och därmed uppväcka hans vrede.
30 Mose läste sedan upp denna sång för allt folket i Israel:
Moses sång
32 Lyssna, himlar och jord! Hör, vad jag har att säga!
2 Min undervisning ska vara som stilla regn, den ska falla som dagg, som fint regn över det spirande gräset, ja, som rikligt regn över späda plantor.
3 Jag ska förkunna Herrens namn och prisa hans storhet!
4 Han är Klippan. Hans verk är fullkomliga.Allt vad han gör är rättfärdigt och rättvist. En trofast Gud är han, utan fel.
10 Kära bröder, det är min innerliga längtan och bön att det judiska folket ska bli frälst.
2 Jag vet med vilken glöd de ärar Gud, men det är ett missriktat nit.
3 De förstår inte att Kristus har dött för att de ska stå frikända inför Gud. I stället försöker de att göra sig själva tillräckligt goda för att förtjäna Guds erkännande genom att följa judiska lagar och seder. Men det är inte Guds väg till frälsning.
4 De förstår inte att de genom att tro på Kristus redan har allt det som de nu försöker att få genom att lyda lagen. Han gör slut på slaveriet under lagen.
5 För Mose sa att bara om en människa kan vara fullkomligt god och hålla ut mot frestelsen hela sitt liv och aldrig synda en enda gång, endast då kan hon bli frälst.
6 Men frälsningen av tro innebär att du inte behöver söka i himlen för att finna Kristus och ta honom hit ner för att hjälpa dig.
7 Du behöver inte heller leta bland de döda för att föra Kristus tillbaka till livet.
8 Nej, den frälsning genom tron på Kristus som vi predikar är redan inom räckhåll för var och en av oss. Du behöver bara säga ett ord eller tänka en tanke.
9 För om du öppnar munnen och bekänner att Jesus är Herre, och litar på att Gud har uppväckt honom från de döda, så blir du frälst.
10 Det är genom denna tro som en människa blir frikänd inför Gud, och genom att bekänna sin tro i ord, blir hon frälst.
11 För Skrifterna säger oss att ingen som tror på Kristus kommer någonsin att bli besviken.
12 Judar och andra är lika i detta avseende, de har alla samme Herre, som generöst ger sina rikedomar till alla som ber honom om det.
13 Ja, var och en som vänder sig till Herren och ber honom om det ska bli frälst.
15 Den som läser detta ska noga lägga märke till varje ord: När ni ser den avskyvärda gudabilden, som profeten Daniel berättar om, stå i helgedomen,
16 måste de som befinner sig i Judeen fly till bergen, och
17 de som sitter utanför sina hus får inte ens gå in för att packa,
18 och de som är på fälten får inte först springa hem för att hämta kläder.
19 Och stackars de kvinnor som är gravida när denna tid kommer, och stackars dem som har spädbarn!
20 Be att ni inte behöver fly på vintern eller på sabbatsdagen,
21 för det kommer att bli en så svår förföljelse att världen aldrig varken förr eller senare har sett något liknande.
22 Ja, om dessa dagar inte förkortades skulle ingen människa bli räddad. Men för Guds utvalda folks skull ska dessa dagar förkortas.
Jesus talar om sin återkomst
23 Om någon då säger till er: 'Nu har Messias kommit. Här är han, eller där är han
24 Många kommer nämligen att falskt utge sig för att vara Messias, och falska profeter kommer att framträda. De kommer att göra stora under, så att till och med Guds utvalda blir bedragna.
25 Kom ihåg att jag har varnat er!
26 Om någon alltså säger till er att Messias har kommit tillbaka och är ute i öknen, så bry er inte om att gå och se efter. Eller om man säger att han har gömt sig någonstans, så tro det inte!
27 För precis så som blixten flammar över himlen från öster till väster, så ska det vara när Människosonen, återvänder.
28 Och där liket är, där kommer gamarna att samlas.
29 Så fort den tidens förföljelser är slut kommer solen att förmörkas och månen att förlora sin glans. Stjärnorna ska slungas ur sina banor, och universums krafter ska skakas.
30 Därefter kommer tecknet på min ankomst att visa sig på himlen, och det kommer att höras jämmer och klagorop över hela jorden. Och jordens alla folk ska se mig komma på himlens skyar med makt och härlighet.
31 Och till ljudet av mäktiga trumpetstötar ska jag sända ut mina änglar, och de ska samla in mina utvalda från jordens och himlens yttersta gränser.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®