Print Page Options
Previous Prev Day Next DayNext

Book of Common Prayer

Daily Old and New Testament readings based on the Book of Common Prayer.
Duration: 861 days
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln) (SVL)
Version
Psaltaren 45

En bröllopssång för kungen

1-2 Mitt hjärta flödar över av sköna tankar! Jag ska skriva en sång till kungen. Jag har så mycket att säga. Ja, min tunga är som pennan hos den mest inspirerade diktare.

Du är den skönaste av alla.Du har verkligen talets gåva.Gud kommer alltid att välsigna dig.

Rusta dig, du mäktige kung,i din majestätiska glans.

Dra ut i triumf,försvara sanningen, ödmjukheten och rättvisan!Ja, gå framåt till stora segrar!

Dina pilar är vassa,de träffar dina fiender mitt i hjärtat.Folken faller ner inför dina fötter.

Gud, din makt kommer att bestå i evighet.Du regerar över ditt folk med rättvisa.

Du älskar det som är gottoch hatar det onda.Därför har Gud, din Gud,gett dig mer glädjeän någon annan.

Alla dina kläder doftar av dyrbar parfym. I dina palats, dekorerade med elfenben, spelas skön musik.

10 Kungadöttrar finns bland kvinnorna vid ditt hov. Och till höger om din tron står drottningen som bär juveler av finaste guld.

11-12 Du kungadotter, lyssna nu till vad jag säger. Tänk inte mer på ditt folk och din släkt. Du är vacker och kungen gläder sig åt din skönhet. Visa respekt för honom, för han är din herre.

13 Invånarna i staden Tyrus, de rikaste människorna i vår tid, kommer att överösa dig med gåvor och försöka skaffa sig förmåner hos dig.

14 Bruden, kungens dotter, väntar i sin kammare, klädd i bländande kläder som är vävda av guld.

15 Hon är strålande vacker och går fram till kungen med sina bröllopstärnor i släptåg!

16 Under glädje och jubel går de i procession in genom palatsportarna!

17 Även dina söner kommer en dag att bli kungar och regera som dina förfäder. Och du ska göra dem till härskare över hela jorden.

18 Jag ska se till att ditt namn äras från generation till generation. Ja, jordens folk ska prisa dig i all framtid!

Psaltaren 47-48

Gud är vår kung

1-2 Kom allesammans, gläd er och klappa i händerna! Ropa högt och jubla inför Herren!

Herren är en Gud över alla gudar. Han är hela jordens kung som människorna darrar inför.

Han lät oss segra över andra folk för att vi skulle lägga dem under oss.

Han utvalde det land i vilket vi lever. Vi är stolta över det. Vi är hans folk och han älskar oss.

Gud stiger upp på sin tron under mäktiga rop och trumpetstötar.

7-8 Sjung din lovsång till Gud. Ja, sjung ut din lovsång till vår kung, hela jordens kung!

Han sitter på sin heliga tron och regerar över folken.

10 De som styr över folken förenar sig med dem som bekänner Abrahams Gud. Han är mäktigare än alla kungar, och han ensam blir upphöjd och ärad över allt.

Gud älskar Jerusalem

1-2 Herren är stor! Honom ska vi prisa, där han bor i Jerusalem, sin heliga stad.

Vilken fantastisk syn! Se på berget Sion, som reser sig där i norr, högt över slätterna, så att alla kan se det - berget Sion, hela jordens fröjd och den store kungens hem.

Alla vet att Gud själv är Jerusalems försvarare.

Jordens kungar kommer tillsammans för att anfalla staden.

Men så fort de får se den, blir de stela av skräck, och i panik tar de till flykten.

De bävar på samma sätt som när värkarna sätter in hos en gravid kvinna.

Men de kan inte fly undan dig, Herre. De slås i spillror som ett skepp i svår storm.

Vi har hittills bara hört om staden som tillhör vår Gud, han som är Herre över himmel och jord, men nu ser vi den själva! För all framtid har Gud upprättat Jerusalem.

10 Herre, här i ditt tempel tänker vi på din godhet och kärlek.

11 Gud, ditt namn är känt över hela jorden! Du prisas överallt. Du regerar med rättvisa

12 och därför kan Jerusalem glädja sig, därför jublar alla människor i Juda städer.

13 Gå runt staden och räkna alla dess torn!

14 Lägg märke till murarna och titta in i palatsen, så att ni kan berätta om dem för era barn.

15 Denne store Gud är vår Gud i evigheternas evigheter. Han ska leda oss så länge vi lever.

Predikaren 2:16-26

16 för den vise och dåren ska ju båda dö, och snart är de glömda.

17 Därför hatar jag livet, eftersom alltsammans är så meningslöst. Ja, allt, allt är tomhet och som att jaga efter vinden.

18 Det retar mig att jag måste lämna frukten av allt mitt arbete åt andra.

19 Och vem vet om min son kommer att bli vis eller dåraktig? Ändå kommer allt jag har att överlämnas åt honom. Det bekymrar mig verkligen!

20-23 I min förtvivlan slutade jag därför upp med att söka tillfredsställelse genom hårt arbete. Jag förstod att även om jag använde hela mitt liv till att söka efter vishet och kunskap så måste jag en dag lämna alltsammans till någon som inte lagt två strån i kors för att få det. Utan att behöva prestera något får han allt. Och det är inte bara dåraktigt, utan även orättvist. Vad får alltså en människa för allt sitt hårda arbete? Jo, dagar fyllda av sorg och bekymmer och bittra, sömnlösa nätter. Allt detta är ju i högsta grad löjligt.

24-26 Jag kom alltså fram till att det inte fanns något bättre för en människa än att glädja sig åt mat och dryck och arbete, men till slut insåg jag att också den glädjen kommer från Gud. För vem kan äta eller vara glad om han är skild från honom? Gud ger visdom, kunskap och glädje åt dem som gör hans vilja. Men om syndaren lyckas spara ihop något, så tar Gud ifrån honom det och ger det åt dem som lever för honom. Här ser vi alltså ännu ett exempel på hur dåraktigt det är att jaga efter vinden.

Galaterbrevet 1:18-2:10

18 Sedan dröjde det tre år innan jag slutligen reste till Jerusalem för att besöka Petrus, som jag stannade hos i femton dagar.

19 Den ende av de övriga apostlarna som jag träffade den gången var Jakob, vår Herres bror.

20 Detta är exakt vad som hände, och Gud vet att jag inte ljuger för er.

21 Efter besöket i Jerusalem fortsatte jag till Syrien och Kilikien.

22 De kristna i Judeen visste fortfarande inte ens hur jag såg ut.

23 Allt de visste var att man sa att han som förut var deras fiende nu predikade den tro som han tidigare försökt utrota.

24 Och de prisade Gud för min skull.

Paulus blir accepterad i Jerusalem

Först fjorton år senare kom jag tillbaka till Jerusalem , denna gång tillsammans med Barnabas. Titus var också med oss.

Jag for dit med en bestämd order från Gud att rådgöra med bröderna där om det budskap som jag predikade. Jag talade privat med församlingens ledare, för att de alla skulle få klart för sig exakt vad min undervisning innehöll, och jag hoppades att de skulle godkänna den.

Det var också vad som hände. De krävde inte ens att min grekiske reskamrat Titus skulle omskäras.

Den frågan skulle inte heller ha kommit upp om det inte hade varit för några så kallade kristna som kommit för att spionera på oss och den frihet vi har i Kristus Jesus. De ville se efter om vi lydde de judiska lagarna eller inte, och nu försökte de snärja in oss i och göra oss till slavar under sina regler och lagar.

Men vi lyssnade inte ett ögonblick på dem och gav inte efter för dem när de menade att man kan förtjäna sin frälsning genom att låta sig omskäras och genom att lyda de judiska lagarna.

De ledande männen i församlingen som var närvarande hade inget att tillägga till det som jag predikade. Deras ställning betydde egentligen ingenting för mig, för alla är lika inför Gud.

7-9 När Petrus, Jakob och Johannes, som ju var stöttepelarna i församlingen, såg att Gud hade använt mig på samma kraftfulla sätt bland andra folk som han hade använt Petrus bland judarna, räckte de Barnabas och mig handen till samarbete. De uppmuntrade oss till att fortsätta predika bland de främmande folken. Själva skulle de fortsätta sitt arbete bland judarna.

10 Det enda de var särskilt måna om var att vi alltid skulle komma ihåg att hjälpa de fattiga, och det är ju jag också angelägen om.

Matteus 13:53-58

Människorna i Nasaret vägrar att tro

53-54 När Jesus hade berättat detta återvände han till sin hemstad Nasaret i Galileen och undervisade där i synagogan och förvånade alla med sin visdom och de under han gjorde.

55 Hur är detta möjligt? undrade folket. Han är ju bara en snickarson, och vi känner hans mor, Maria, och hans bröder Jakob, Josef, Simon och Judas.

56 Och hans systrar bor här. Var har han fått allt ifrån?

57 Och de retade sig på honom.Då sa Jesus till dem: En profet blir erkänd överallt utom i sin egen hemstad och bland sitt eget folk!

58 Och eftersom de inte trodde på honom gjorde han bara några få under där.

Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln) (SVL)

Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®